Meriter

3 Roos, Anna Maria, dtr till R 1, f 9 april 1862 i Sthlm, Finska, d 23 april 1938 i Bombay, Indien. Elev vid Åhlinska skolan i Sthlm ht 74–vt 77, vid H lärarinnesem där ht 79–vt 81, redaktionssekr i OoB 98–02. Förf. – Led av Samf de nio 13–18. – Ogift.

Biografi

R upplevde sin barndom som disharmonisk. I romanen Marika (1901) ger hon vissa ledtrådar till sin uppväxt, men hon har samtidigt i brev uppgivit att denna innehållit betydligt mer lidande, både fysiskt och känslomässigt, än vad som framkommer i boken. R var enda flickan i familjen och därtill länge "hemmadotter". Hon bodde med sin mor till 43 års ålder och förhållandet till modern tycks ha varit komplicerat.

R:s utbildning skedde till en början i hemmet, men 1874 inträdde hon som elev i Åhlinska skolan. Redan som tonåring genomgick hon Högre lärarinneseminariet, i stort sett den enda högre utbildning som ansågs lämplig för en ambitiös ung flicka. Kamrater har vittnat om R:s mångsidiga bredvidläsning och att hon "stod omgiven med en nimbus av lärdom". Rektor för seminariet var den pedagogiskt medvetne Julius Humble och lärare i modersmålet Nils Linder (bd 23). R var dock inte intresserad av undervisning som livskall och tog ingen lärartjänst efter sin examen.

R hade en mångsidig konstnärlig begåvning. Hon målade, komponerade och skrev, men det var till sist det egna skrivandet som blev hennes främsta livsgärning. Redan 1883 fanns poemet Svalorna publicerat i Puck, Daniel Fallströms tidning. Dikten återkom också i debutboken I gryningen (1894). Störst framgång nådde emellertid R som diktare för barn. Hon debuterade som barnboksförfattare med Lilla Elnas sagor (1894). Boken var uppkallad efter brorsdottern Elna som dog i scharlakansfeber 1893, endast fem år gammal. Många av R:s sagor växte fram på syskonbarnens sängkanter, och flera recensenter antog att Lilla Elnas sagor var skrivna av en sörjande mor.

I Lilla Elnas sagor gav R prov på en för henne karakteristisk blandning av visor, en del tonsatta av henne själv, dikter, sagor och små prosaberättelser. Närmast påminner konceptet om Topelius' Läsning för barn. I boken publicerades för första gången dikten om Blåsippan som ute i backarna står. Den i positiv mening "barnsliga" tonen, det direkta tilltalet till de unga läsarna och avsaknaden av pekpinnar är inslag som än idag känns fräscha och som vid den tiden var relativt sällsynt förekommande. En poetisk enkelhet, lätthet och glädje, framförallt i visorna, har också bidragit till populariteten. Flera av R:s visor publicerades även långt senare i sångsamlingen Nu ska vi sjunga (1943), t ex Lyckans land och Fyra små grisar.

Redan 1895 utkom ytterligare två böcker av R, I Hvitavall (1–2) och berättelsesamlingen Tysta djup. Även I Hvitavall innehåll sagor, visor och dikter och blev liksom Lilla Elnas sagor i huvudsak positivt mottagen av kritik och läsare. Barnbokskritikern i DN, Gurli Linder (bd 23), kallade i en recension 1901 R "den förnämsta bland diktare för den yngsta barnavärlden". Tysta djup utkom 1897 även på franska, översatt av R själv. De tankar om kvinnors egenskaper och förmåga till kärlek som där uttrycks var centrala för R. Hon förblev själv ogift men har i brev och dikter berättat om en kort kärlekshistoria under en resa 1885, en kärlek som hon hela livet hoppades få återse.

R:s främsta litterära insats var hennes läseböcker för småskolan, Sörgården och I Önnemo (1912). Dessa verk präglade en hel generation svenskar och begreppet Sörgården blev en symbol för ett idylliskt, harmoniskt småbrukarliv. R:s bägge böcker ingick under den gemensamma titeln Hem och hembygd i ett läseboksprojekt för folkskolan, iscensatt huvudsakligen av Fridtjuv Berg (bd 3) och Alfred Dalin (bd 10). De övriga delarna utgjordes av Selma Lagerlöfs Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige (1906–07), Verner v Heidenstarns Svenskarna och deras hövdingar (1908-10) och Sven Hedins Från pol till pol (1911).

Som läsebok för småskolan, med de speciella pedagogiska hänsyn detta innebar, måste R:s bidrag kombinera en läslära med alfabet, stavning etc med ett för de små fängslande innehåll. R löste uppgiften genom att skapa en ramberättelse med en sammanhållen värld där läsaren får följa ett genomgående persongalleri, först på lantbruket Sörgården och så småningom i byn Önnemo. Bondesamhället följs under årstidernas växlingar i en kronologisk uppläggning. Böckerna avsågs fungera som läromedel i såväl modersmålet som hembygdskunskap och naturlära, förutom att ge ren lästräning. Illustrationer utförda av Brita Ellström, Ingeborg Udden och Stina Beck-Friis var viktiga komplement. Deras bilder gjorde minst lika stort intryck på läsarna som texten.

R.s idylliserade landsbygdsskildring stod i skarp kontrast till urbaniseringens och industrialismens Sverige, och redan som nyutkomna kritiserades läseböckerna för att inte ta hänsyn till moderna barns vardag och samhällets utveckling. Redaktionskommitténs instruktioner var dock entydiga i sina krav på att godhet och ödmjukhet, liksom kunskap om växter och djur, gärna i sagans form, skulle förmedlas. I nationalromantikens anda betraktades landsbygdens människor som ett föredöme vad gällde hembygdskänsla och fosterlandskärlek. Så sent som 1936–37 utkom på begäran en omarbetad version av R:s böcker där stadsbarnens vardag uppmärksammades något mer.

R:s samarbete med framför allt Alfred Dalin löpte inte friktionsfritt, men när det gällde verkens titlar var det hon som fick sin vilja igenom. Recensionerna var också överlag positiva, även om vissa kritiska röster hördes. 1913–46 trycktes Sörgården i 1 200 000 exemplar och I Önnemo i 1 050 000 exemplar. Böckerna försågs även med musikbilagor.

Även om R nådde störst framgång med skrifterna för barn och ungdomar låg hennes eget engagemang främst på religionens område. I verket Fariseism i våra dagar (1902) riktade hon skarp kritik mot kyrkan. Boken väckte stort uppseende och en livlig debatt. Hon var även kritisk mot Luthers lilla katekes som lärobok i kristendom för barn och hon pläderade för kvinnliga predikanter. R:s religionshistoriska intresse ledde henne så småningom till ockultism och spiritism. Tillsammans med Lucie Lagerbielke (bd 22, s 59) utgav hon 1905–06 skriftserien Vägen, där bl a ämnet handpåläggning, "healing", behandlades. Det var en konst som R själv utövade, under 1890-talet med egen praktik i Sthlm. Trots sitt intresse för spiritism kom hon dock att efterhand avvisa teosofin. Hon menade att den sanna läran fanns i kristendomens kärna. I boken Teosofi och teosofer (1913) gör hon upp med teosofin och dess företrädare.

R tillbringade en stor del av sitt liv på resor i främmande länder. Orsaken var delvis hennes hälsa, som periodvis krävde ett annat klimat än det svenska, men även en allmän rastlöshet och oro. De sista tio åren av sitt liv var hon bosatt utomlands, detta av ekonomiska skäl, men också därför att hon ville utveckla sin verksamhet att bota sjuka med handpåläggning, något som 1915 förbjöds för lekmän i Sverige. Hon vistades i perioder i bl a Egypten, Palestina, Italien, Tyskland och USA. En tid hade hon sitt hem på Teneriffa, där hon tycks ha funnit sig tillrätta. Hennes sista resa gick till Indien, eftersom hon upplevt en kallelse att där hjälpa lidande med handpåläggning.

R var i mycket en motsatsernas människa. Trots att hon aldrig arbetat som lärare, eller tänkt sig någon pedagogisk karriär, blev hon den som genom sina läseböcker skolade en hel generation av svenskar. Hon räknas som en av tidens främsta diktare för barn, framförallt när det gällde att möta barnets behov utan pekpinnar, men var själv inte mor. Trots sin nästan religiösa tro på kvinnans förmåga till kärlek och på kärleken som det viktigaste i livet gifte hon sig aldrig. Hennes omvittnat starka personliga integritet måste också ha kommit i konflikt med kravet att ända upp i 40-års-åldern dela bostad med modern. Det kan också tyckas motsägelsefullt att den i mångas ögon främsta förespråkaren för fosterlandskärlek och landsbygdsromantik tillbringade en stor del av sitt liv i främmande land.

Författare

Eva Nordlinder

Arkivuppgifter

R:s saml i KB (ms, korrektur o även handl:ar om R). – Brev från R i GUB (bl a till J Vising), KB (bl a till E Alkman o F U Wrangel samt många till A Dalin, Klara Johanson o Selma Lagerlöf), LUB (bl a till J Lindblom), RA (bl a till Ellen Kleman), UUB (bl a till S Fries o G Keijser samt många till N Söderblom), SSA o i Sv Barnboksinst (till Amanda Hammmarlund).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: I gryningen. Sånger o ballader af Alfaro. Sthlm 1894. 211 s. [Pseud.] – Lilla Elnas sagor. Visor o berättelser för barn af Alfaro. 1–2. Sthlm 1894. 123, 127 s. [Pseud.] – I Hvitavall. Visor o sagor. 1–2. Sthlm 1895. Tv-4:o. 111 s, 7 pl, 111 s, 7 pl. - Tysta djup. Berättelser af ... (Alfaro). Sthlm 1895. 151 s. [Även pseud.] Övers: Coeurs sauvages, Paris 1897, XVII, 255 s. – Luve Lulls sagor. Visor o berättelser för barn. Sthlm 1898. 137 s, 10 pl. (P. A. Norstedt & Söners ungdomsböcker, n:r 42.) – Sagan om den sköna prinsessan Li-Hang-Tse och andra berättelser. Sthlm 1899. 204 s. – Gräshoppans visor. Saml [l]–2. Sthlm 1899–1900. 4:o. 16,15 bl. Härur tonsatt: H Palm, Nya barnvisor, Sthlm (tr Leipzig) [1914], – "Fyra små grisar" jemte andra visor. Ord o musik. Sthlm (tr Leipzig) [1901]. 4:o. 19 s. – Marias nyckelpigas visbok. Sthlm 1901. 4:o. (24) bl. Härur tonsatt: S Pripp, Några melodier dll Marias Sthlm [1912]; K Nygren, Mariae nyckelpigas bekymmerAlvesta [1920-talet]. – Marika. Sthlm 1901. 220 s. – Fariseism i våra dagar. Sthlm 1901. 269 s. 2. öfversedda uppl 1902. 275 s. – Aderton år. Sthlm 1902. XI, 192 s. – "Solen skiner" och andra visor. Ord o musik. Khvn & Leipzig [1902]. Fol. 10 x 3 s. Ny utg härur: Jungfrun och räfven (Damernas musikblad, årg 9, 1910, Upps, 4:o, [Musikbilaga,] s 22 f). – Djur. Bilderbok för snälla barn af A Sjögren. Med rim af... Sthlm 1904. 4:o. (58) s. - Sju kråkor och andra visor att sjungas af barn. Ord o musik. Sthlm [1904?]. Tv-4:o. 24 s. – Sagan om Ivalde och hans ätt. 1*. Valands saga. Sthlm 1905. 83 s. – Araber. Skildringar från Algeriet. Sthlm 1905. 332 s. – Tor Delling: "Tro" – och tro. Sthlm 1905. VIII, 86 s. [Pseud.] (Vägen, skriftserie ... [se nedan under Utgivit], 2.) – Eskil Eckhart: Dolda krafter, 1–3. Sthlm 1905–06. 88 s. [Pseud.] (Ibid, 4-6.) 1. [Lifsmagnetis-men.] Med en inl af L Lagerbielke. 1905. 91 s. 2. Psykisk kraft. 1906. 82 s. 3. Andligt uppvaknande. Gudomlig magi. 1906.84 s. Övers: Forces illimttées, Paris [1927?], 258s [makulerad av förf]; The possibility of miracles, London [1929?], 187 s; Verborgene Kräfte, Wurzburg 1933, VIII, 342 s. – Ratty, Tatty och Ratty-Tatty. En saga om Lill-Olle o de tre råttorna. Sthlm 1906. 16 s, 4 pl. (Tilläggshäfte ull Fågel Blå 1906 [omsl].) Omtr: Barnbiblioteket Saga 36. L. E. Björkman m fl, Från Bobinacks land, Sthlm 1911, s 189-204; 2. omarb uppl: Rosenfager från 1931, s 31-49. - Svipdags saga berättad för ungdomen. Sthlm 1906.107 s. - Kristendomen och kvinnan. Föredr hållet på föranstaltande af Uppsala Kristliga studentförbund å Studentkårens lokal d. 1 nov. 1907. Upps ... 1907. 23 s. (Sociala spörsmål i krisdig belysning, 2.) - Syster Dione och andra berättelser. Sthlm 1907.125 s. – Tock • tock. Sagan om den lilla gumman o djuren i skogen. Sthlm 1907.16 s. Omtr: Tock Tock (Barnbibi Saga 36, 2. omarb uppl: Rosenfager från Bobinacks land 1931, s 97–109). Övers: Kop, kop, eli sam pienestä uskostaja eläimistä metsätsä, Porvoo 1920,16 s, 2. painos 1929. – Drömmen. En sällsam berättelse. D 1-2. Sthlm 1908. 245, 283 s. [Anon; tills med L Lager-bielke, anon.] – Elsie von Tharow. Roman. D 1–2. Sthlm 1908. 310 s. (Iduns romanbibliotek 44.) 2. uppl 1909. 156, 150 s. 3. uppl 1914. 310 s. (C. E. Fritzes Enkroneböcker [omsl].) - Framtidens religion och framtidens kvinna. Sthlm 1908. 301 s. – I soliga länder. Sthlm 1908. 187 s. (Fr. Skoglunds ungdomsböcker, 6.) - Prins Florestan eller Sagan om jätten Bam-Bam och feen Viribunda. Sthlm 1908. 48 s. ([Omsl:] Silvervit, dlläggshäfte till Saga 1908 [= n:o 5].) Omtr: Jätten ... (Barnbibi Saga 130. R m fl, Lång, längre, längst, folksagor från skilda länder Sthlm 1928, s 77-105; 2. uppl 1941, s 70-95). - På sällsamma vägar. Roman. D 1-2. Sthlm 1908. 197, 198 s. 2. uppl 1910. 197, 198 s. – Fyra barn i Biskra. Sagor o verklighetsskildringar. Sthlm 1909. 135 s. [Ny uppl:] ... Biskra. 1923. 145 s. – Ett gammalt familjearkiv (det Franzén-Grafströmska). Bref o anteckningar medd. Sthlm 1909. 366 s. – Barndomsminnen (Sagas julbok, n:r 9, Sthlm 1910, s 43–49; även som Barnbibi Saga 35. Barndomslandet, [nyutg:] ibid35 [a], 1918,s42-48). - Hem och hembygd. Skolår 1–2. Sthlm 1912. (Läseböcker för Sveriges barndomsskolor, utg av A Dalin o FBerg [:4].) 1. Sörgården. 1912. 195 s. [Nyatr] 1913, 1914, 1916–1921, 1923, 1924, 1926–1929, 1931, 1933, 1935, 1936. [Faksimilutg:] 1966. [Nya uppl] 1967, 1969 (tr 1968), 1970, 1972, 1974, 1975, 1979, 1993. Omarb uppl 1936. 208 s. [Nya tr] 1939 [utg 1940], 1946. 2.1 Önnemo. 1912. 306 s. [Nya tr] 1913–1924, 1926–1929, 1931, 1933. [Faksimilutg:] 1967. [Nya uppl] 1967, 1968, 1969, 1973, 1975, 1979, 1993. Omarb uppl 1937. 332 s. [Nya tr] 1940 [utg 1941], 1947, 1950. Härur tonsatt: G Björkman, Den sjunger vi!, musik till 30 sånger ur... "Hem och hembygd", Sthlm 1917, tv-4:o, 32 s, 2.-3. uppl 1919, 1927; Seth Jonsson, Önnemovisor, musik till 30 visor urSthlm 1919, tv-4:o, 36 s. Övers i utdrag: First Swedish reader, ed by E Mesterton London [1919], VII, 88 s. (Based on Sörgården ...) – De sju ljusen. Sagor o visor. Sthlm 1913. IV, 136 s. – Teosofi och teosofer. Sthlm 1913. 168 s, 6 pl. – Gustav Vasas äventyr i Dalarne, för barn o ungdom berättade. Sthlm 1914. 4:o. 70 s, 1 karta. [Nyatr] 1941 [omsl]. [Nyutg:] ... Dalarna, berättade. 1944. 94 s. (Bonniers barnbibliotek 77.) 2. uppl 1952. [Nyutg] 1981. [Jfrnedan 1918.] Övers: KustaaVaasan seikkailutTaalainmaassaJyväskylä 1924,90 s. Förkbe-arbetn: Sägnerna om Gustav Vasas äventyr i Dalarna. Berättade (Dalarna... [se nedan, Utgivit], Upps 1918, s 290–325; 2. uppl 1921, s 297–329, Skoluppl s å). – Zaira. En roman från Spanien af Dabar Ezah. Sthlm 1914. 207 s. [Pseud; omsl: Svenskt original.] – Lekar och sagospel. Sthlm 1915. VIII, 150 s. [Ny utg:] Arabia land och andra sagospel. 1937. 262 s. (Barnbibi Saga 176.) – Ur svenska historien. Dramatiserade skildr. Sthlm 1915. 144 s. – Gustav II Adolf, hans liv o bragder berättade för barn o ungdom. Sthlm 1916. 4:o. 135 s. [Ny utg] 1932. 8:o. 209 s, 8 pl. – Jockum och de båda trollen. Sagospel i 4 akter. Sthlm 1916. 32 s. – Mariamne av makkabéernas ätt. Hist roman. Sthlm 1916. 384 s. – Räv och höns. Sånglek av Alfaro (Barnbibi Saga, 57. Barnteatern, en saml lekar o skådespel för barn o ungdom av Jultomtens förf, [1,] Sthlm 1916, s 204-206; pseud; ur Tummeliten 1895; 2.-4. uppl 1919, 1927, 1938). – Önnemofolk. Berättelser o visor. Sthlm 1917. 230 s. [Nya tr] 1918, 1920, 1921, 1923, 1925, 1927. [Nya tr:] 1930. 229 s. 1947. 227 s. [Faksimiluppl] 1982. 229 s. [Ny tr] 1986. - Ett diktaröde. En roman om P. B. Shelley. Sthlm 1919. 168 s. -Samlade arbeten för barn och ungdom. D 1–3. Sthlm 1919–20.1. Sagor och visor. 1919. 204 s, 1 pl. 2.1 Vitavall. 1919. 198 s, 1 pl. 3. Marika. 1920. 160 s. – Mot klarnande mål. Berättelse för de unga. Upps 1920. 94 s. – S Körling, En liten visbok för den första sångundervisningen i skolan. 40 barnvisor till text av... Sthlm 1920. [Omsl.] 32 s. [Notutg:] Fyrdo barnvisor [omsl:] för sång o piano i enkel sättn för nybörjare. 1921. Fol. 23 s. – Sagan om de sju ljusen (Barnbibi Saga 79. Eu-genie Beskow m fl, Guldbockarna och andra sagor, Sthlm 1920, s 107-134; ur Fågel Blå 1910; 2. uppl 1925, s 77–104, 3. uppl 1944, s 80-108). – Österländska noveller. Sthlm 1921. 250 s. – Farao och guden och andra noveller. Sthlm 1922. 217 s. – Några dikter. Malmö 1923. 31 s. – Mumburras slott (Barnbibi Saga 92. R m fl, Barnteatern, saml 2. Sagospel, tablåer o lekar, Sthlm 1923, s 126-158; ur Guldslottet 1907; 2.-3. uppl 1928, 1937, 4. uppl 1952, s 113-139). – Genom seklerna. Skildringar ur världshistorien. Saml [l]–2. Sthlm 1924. 215, 243 s. (Ibid 100-101.) 1: 2. genoms uppl 1929. 210 s. [Ny uppl = 1–2 av utökad uppl:] 1–5. 1926-32.1. Från Iao till Pytagoras. 1929. 212 s. 2. Från Miltiades till Alexander. 1929. 238 s. 3. Från Zenon dll Cicero. 1926. 231 s. 4. Från Augustas till Trajanus. 1930. 271 s. 5. Från Hadrianus till Diocletianus. 1932. 200 s. (Ungdomens bibliotek, 3–5, 14, 19.) - Den svarta Lula (ibid 108. Elsa Beskow m fl, Lasse den late, Sthlm 1925, s 13-23; ur Jultomten 1916; 2.-3. uppl 1930,1945). – Vad Karin hittade (ibid 115. T Hedberg m fl, Grin-Olle och Inga-Lisa, Sthlm 1926, s 36–44; ur Tummeliten 1914; 2. uppl 1931). – Prins Takhani och den vise Pramabatna (ibid 116. H Gyllander m fl, Sagomoster och andra sagor, Sthlm 1926, s 125-140; ur Jultomten 1906; 2. uppl 1930). – Tomten och sotnissarna (ibid 118.J Oterdahl m fl, Månbarnen och andra sagor, Sthlm 1927, s 143-152; ur Fågel Blå 1903). – Bertil Erla: Vad tiden kräver. Sthlm 1927. 182 s. [Pseud.] Övers: Der Ruf der Zeit, Stuttgart 1932, VII, 226 s, [ny tr] s å; The call of the time, Sthlm ... 1933, VII, 240 s. – Pelle Snygg i Näsdukslösa (Barnbibi Saga 132. R m fl, Trollsländan, sagor o ramsor för de minsta, Sthlm 1929, s 32–36; dikt ur Tummeliten 1904; 2., genoms uppl 1941, s 25–29). – Tre riddare (ibid, s 74–76; dikt ur d:o 1903; 2. ... uppl 1941, s 67–69). – För Sverige (ibid 139. K-E Forsslund m fl, Storebror Stark och lillebror Tålmodig, sagor o berättelser, Sthlm 1930, s 134–142; ur d:o 1907; 2. uppl 1950, s 123-132). – De två skrinen. Tre små kissar. Sthlm 1930. 61 s. (Bonniers småbarnsböcker [9].) [Ny utg] 1940. (Ibid 9 [omsl].) – Stjärnan i öster (Barnbibi Saga 153. O Stjerne m fl, I juletid, julberättelser o julverser, Sthlm 1932, s 72 f; dikt ur Jultomten 1915; 2. uppl 1939). – Kungens papegoja (ibid 160. L Dahlgren m fl, Kämparna i Alleberg, episoder ur historien, Sthlm 1934, s 121-128; ur Tummeliten 1917). – Fanny och Nanny (ibid 162. J Svedelius m fl, Trippalätt och Klumpapå, sagor o verser, Sthlm 1935, s 72–76; dikt ur d:o 1911; 2. uppl 1946, s 61-65). – Med sörgårdsbar-nen och deras vänner. En bredvidläsningsbok för de båda första skolåren. Sthlm 1937. 95 s. – Svenska bygder (Barnbibi Saga 182. D Fallström m fl, Lyckogrisen, berättelser, verser o ramsor, Sthlm 1938, s 71–73; dikt ur Jultomten 1903). – Två små troll (ibid 202. L Moe m fl, Trollen i trollskogen, sagor, ramsor o rim, Sthlm 1942, s 159–161; dikt ur d;o 1901). – Fyra silkes-apor (ibid 205. R m fl, Jultomten, julverser, ramsor, sagor o berättelser Sthlm 1942, s 40-47; ur Tummeliten 1911). – Lillan och Pullan (ibid, s 88-91; dikt ur d:o 1902). – Fyra små grisar (ibid 213. H Gyllander m fl, Pelle Gläder och andra sagor och verser, Sthlm 1944, s 162–164; dikt ur Jultomten 1895). – Vid Kattegatt (ibid 223. R m fl, Mossman utan minne, sagor o verser, Sthlm 1946, s 52 f; dikt ur Tummeliten 1901).-Så går det (ibid 38. H Nyblom m fl, Svanevit och Rosenröd, sagor o berättelser, 4. omarb uppl 1950, s 68 f; dikt ur Jultomten 1926). - Bidrag i bl a: Puck, 1883, 4:o (sign Th.–A.-h.); Tidskrift för hemmet, tillegnad Nordens qvinnor, 1885 (pseud Alfaro); Söndagsnisse, 1894, fol (anon); Julklappen (Folkskolans barntidning, julnr), 1895,1899,1904-05, 1907–08,4:o; Tummeliten, julddn för smått folk, 1895, 1901–03, 1907–08, 1911, 1914, 1917, 1920, 4:o; Jultomten, skolbarnens jultidn utg af Svensk lärareddn, 1895, 1901–04, 1906, 1909, 1912, 1914-16,1926, 4;o; Folkskolans barntidning, 1895: 32, 1903: 35, 1905: 27, 1907: 32,v1912: 6, 1942: 37/38, 4:o; Eos, organ för Lärareföreningen "Hälsa och nykterhet", 1896: 21, 1909: 20, 1913: 7/8,1916/17:12, Hfors, 4:o; Barnens jultidning Snöflingan, 1898–1900, 1903, 1907, 4:o; OoB 1898–1910, 1913–15, 1926, 4:o; Fågel Blå, en barnkalender utg af Jultomtens redaktion, 1903–04, 1910, 1927; Julklockan, Sveriges barn tillägnad af Folkskolans vän, 1904, 4:o; Guldslottet, barnens julbok, [Skoluppl] 1904, 1906, 1907, 1910, [Större uppl även:] 1905, 1915; Lilleputt, barnens minsta julbok, 1905; Daggdroppen, sv ungdomstidn, 1905; Trisse, barnens lilla julklapp, 1907, 1914; Rosengull, 1910, 1911; Julstjärnan, utg af Finlands allm sv folkskollärare- o lä-rarinnefören, 1910, 1914, Hfors, 4:o; Sveriges vår, 1910: 5, 1911: 5, 1912: 4, 1915: 1, 1917: 25/26, Upps, 4:o; Ungdomens julrosor, 1913,1916, Upps, 4:o; Lilla svenska barntidningen, 1914, Jönköping, 4:o; Snögubben, illustr julkalender för barn, 1915, Upps ([omsl:] Sveriges vår, s å, Tilläggshäfte n:r 2); Maj, barnens vårkalender, 1919, Upps (ibid, d:o 1); Saga, Barnbibi, 1924, 4:o, nr 4 B; vanligen Sthlm; se I Lindström, nedan anf arb, s 325–329; omtr av visor ur Sörgården, I Onnemo o Onnemofolk i bl a Nu ska vi sjunga, 1943, Min skattkammare, 1–3, 1947–49, 4:o, Barndomslandet, 2–3,1963, o Barnens versbok, 1986, alla Sthlm, många nya uppl/tr, se Löfgren, nedan anf arb, s 235-239. Andra tonsatta dikter bl a: John Jacobsson, Två dikter [1902], Otto Olsson, Visan om tre lustiga riddare [1904], o Aftonsol (Från tonernas värld, 1914), E Lundmark, Solen skiner, Malmö 1918, E Sjögren, [9 visor] (Till Sveriges barn, tolv små visor 1919), O Lindberg, [6 sånger] (Lyckans land, h 1, 9 barnsånger, 1920), H Lundvik, "Jag tror", 1923, S-E Bäck, Vår och Vårsol, 1938, N Sanden, Tre sånger, Östersund 1942, A Zander, Ett skepp kommer lastat o a barnvisor, 1944, vanl Sthlm.

Utgivit: Vintergatan ... Utg af Sveriges författareförening, årg 6–7, 1899, 1901. Sthlm. [Anon.] – Vägen. Skriftserie utg af Carl Melcher o Tor Delling. 1–6. Sthlm 1905–06. [Pseud; tills med L Lagerbielke.] 1. [L Lagerbielke, pseud] Carl Melcher, Människans sanningsmedvetande. 1905. VIII, 86 s. 2. [R, pseud] Tor Delling, 'Tro" – och tro. 1905. 67 s. 3. [Lagerbielke, pseud] Krister Dagh, Bönens sanna värde. 1905. 93 s. 4–6. [R, pseud] Eskil Eckhart, Dolda krafter, 1–3. 1905-06. 91, 82, 84 s. – Dalarna. [Förtitel: Läsebok för skola och hem.] Upps 1918. 444 s, 1 karta. (Hembygdsböckerna, Läseböcker för skola o hem.) 2. uppl 1921. 446 s, 1 karta. Skoluppl 1921. 446 s.

Översatt: A M R, Coeurssauvages. Contes... Traduits ... par 1'auteur. Paris 1897. XVII, 255 s. – Ur Spaniens diktning. Sthlm 1914. 82 s. [Med inledningar.] – R. Cramer, Vår. Sthlm [1914]. (27) s.

Källor och litteratur

Källor o litt: I Lindström, A M R. Inte bara Sörgården. Ett reportage bland böcker o brev (1989); E M Löfgren, Historien om Sörgården (Från Sörgården till Lop-nor. Klassiska läseböcker i ny belysn, ed B Ollen, 1996); G Roos, Krönikan om Jakobstads-Roosarne (1935); SMoK; S Svensson, Läsn för folkets barn: folkskolans barntidn och dess förlag 1892–1914 (1983); A Uppström, AMR (1862–1938) (K h lärarinnesem in memoriam, ed V Fevrell, 1943); G Österberg, Sv kvinnor - föregångare, nyskapare (1990).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anna Maria Roos, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6831, Svenskt biografiskt lexikon (art av Eva Nordlinder), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6831
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anna Maria Roos, urn:sbl:6831, Svenskt biografiskt lexikon (art av Eva Nordlinder), hämtad 2024-04-25.