Gustaf W A Roos

Född:1859-09-06 – Finska församling, Stockholms län
Död:1938-01-19 – Oscars församling, Stockholms län

Riksdagsledamot, Häradshövding, Landshövding, Kanslist


Band 30 (1998-2000), sida 332.

Meriter

2 Roos, Gustaf Wilhelm Alexander, son till R 1, f 6 sept 1859 i Sthlm, Finska, d 19 jan 1938 där, Osc. Mogenhetsex vid Nya elementarskolan i Sthlm 17 maj 77, inskr vid UU 21 sept 77, jur fil ex 13 sept 79, ex till rättegångsverken där 24 maj 82, e o notarie i Svea hovrätt 5 juni 82, i Sthlms rådstuvurätt 8 sept 82, sekr åt prof A E Nordenskiöld 8283, kanslist i AK 83, auskultant i Hovrätten över Skåne o Blekinge 14 jan 84, länsnotarie i Blekinge län 30 okt 85, ord 8 maj 86, v häradsh 18 dec 85, sekr o kamrerare vid Blekinge läns landsting 8698, landssekr i Blekinge län 27 aug 98, led av AK 0308 (led av tillf utsk 0305 lagt, av andra särsk utsk 05 lagt, av bevilln:utsk 06), led av komm ang rikets indeln i läkardistr juni 04–maj 06, av yrkesfarekomm jan 05maj 06, av komm ang ledn:en av statens järnvägsbyggnader dec 05mars 06, konsultativt statsråd 29 maj 0617 mars 09, led av jordundersökn:en dec 11okt 12, landsh i Gotlands län 18 okt 1230 sept 27, ordf i Sv fåravelsfören 23, led av FK 2835 (ordf i andra tillf utsk 28-30).

G 23 april 1887 i Ronneby m Elisabeth Mathilda Charlotta Hedberg, f 13 nov 1866 där, d 24 sept 1950 i Sthlm, Hedv El, dtr till handlanden Johan (John) Ludvig H o Emelie Concordia Tholander.

Biografi

Gustaf R bedrev juridiska studier vid UU och ingick därvid en tid i samma matlag som Karl Staaff och Hjalmar Branting; med Staaff hade han för övrigt varit skolkamrat i Sthlm. Uppenbarligen betraktades R under uppsalaåren som en studentradikal. Han var dock inte verksam i föreningen Verdandi under dennas mest aktiva period längre fram på 1880-talet, eftersom han lämnade Uppsala 1882. R inträdde i ämbetsmannakarriären och ägnade främst sina krafter åt länsstyrelsen i Blekinge län, där han slutligen blev landssekreterare.

Som politiker framträdde R första gången 1902, då han i Karlskrona kandiderade till AK på ett liberalt program och till allmän förvåning lyckades slå ut den konservative medtävlaren, en amiral. R kom vid sitt inträde i riksdagen att tillhöra liberala samlingspartiet. Det skulle emellertid visa sig att R i rösträttsfrågan hade en annan uppfattning än andrakammarliberalernas majoritet. Redan 1904 uttryckte han i ett kort anförande sympatier för dubbelproportionalismen, något som snarast var ett konservativt ställningstagande. När Staaff under 1905 års lagtima riksdag tillsammans med mer än 70 meningsfränder avgav en motion i rösträttsfrågan, saknades R i skaran. I stället deltog han i två andra motioner i samma ärende; i det ena fallet stod han som första namn. Där stöddes han av Alfred Petersson i Påboda (bd 29), som längre fram skulle komma att stå honom nära. Markeringen var tydlig; R tillhörde inte längre Staaffs liberala krets.

När samlingsregeringen under Christian Lundeberg (bd 24) bildades sommaren 1905, nämndes R:s namn i diskussionen om tänkbara konsultativa statsråd, men någon sådan utnämning kom aldrig. Däremot inträdde han som konsult i den ministär som Arvid Lindman (bd 23) bildade i maj 1906, sedan Staaff fallit. Lindman var angelägen om att samla ett så brett kabinett som möjligt och ville skapa intryck av en regering "över partierna". Till de mer "moderata" liberalerna med sympatier för dubbelproportionalismen i rösträttsfrågan hörde onekligen R. Även Petersson i Påboda ingick i denna ministär.

Snart sviktade dock sammanhållningen inom regeringen, och statsministern noterade försommaren 1907 i en privat anteckning: "Under de senaste dagarna har jag haft åtskilliga allvarliga samtal med några av kollegerna, Tingsten, Trolle, Alfred Petersson, Roos. Anledningen var att jag under det år vi arbetat tillsammans märkt vid flera tillfällen att de 4 gått sina egna vägar. Hållit ihop och liksom bildat en grupp för sig" (Lindman, s 12). I slutet av 1907 lämnade också krigsministern Lars Tingsten regeringen. Följande år yppade sig nya motsättningar. Då inom regeringen en proposition utarbetades om den norrländska arrendelagstiftningen protesterade de tre, som stundom kallades "fronden", således R, Petersson i Påboda och Trolle. De menade att framställningen hade bort kombineras med en vanhävdslag. Man nöjde sig emellertid inte härmed utan avgav formell reservation, något som gav olycksbådande signaler.

I mitten av mars 1909 kom den väntade urladdningen. Meningsmotsättningarna gällde denna gång avfattningen av svaret på en interpellation rörande riksdagsutskottens rätt att begära upplysning av ämbetsmännen. Det var statsministern själv som gick i svaromål i kammaren, men dessförinnan hade han givit kollegerna i statsrådet möjlighet att granska utkastet till interpellationssvar. Därvid hade såväl utrikesministern Trolle som jordbruksministern Petersson i Påboda och konsulten R förklarat, att de inte var eniga med Lindman om svaret, som de fann alltför utmanande. R och Petersson uppmanades då mer eller mindre klart att avgå, medan statsministern i det längsta trots allt hoppades få behålla Trolle. Lindman tog nu mycket snabbt kontakt med lantmannaledare i AK för att försäkra sig om deras stöd i den strid som blommat upp. Den formulering som Lindman använde vid interpellationsdebatten i kammaren dagen därpå var  till frondörernas stora förvåning – mjukare än den som han tidigare visat för dem. Men då var han redan av med de misshagliga statsråden, som i hast ersatts av mera anpassliga. Forskningen har inte varit helt enig om Lindmans avsikter och taktik kring interpellationsdebatten, men det mesta synes tala för att han begagnat tillfället att göra sig av med de upproriska. Efter sin avgång lämnade R rikspolitiken och återgick till landssekreterartjänsten i Karlskrona.

R:s politiska bana beskrev i stort en glidning från vänster till höger. Han ansågs i ungdomen radikal och lät efter sin politiska debut inrangera sig i liberala samlingspartiet. Han företrädde emellertid senare en linje som inte helt gillades av partiets ledning, framför allt inte av dess "vänster". Han tog också ett steg åt höger i och med att han accepterade inträde i den lindmanska ministären, men av olika skäl kunde han i längden inte känna sig hemma där heller. Något av rotlöshet och brist på verkligt engagemang präglade hans partipolitiska tillvaro under dessa år. När R efter landshövdingetiden vid nära 70 års ålder ånyo inträdde i riksdagen, var det som medlem av det nationella parti som i mitten av 1930-talet bytte namn till högern.

En man av R:s slag möter sällan allmän uppskattning i press och politik, och de uttalanden som finns om honom från hans samtida är antingen likgiltiga eller lätt ironiska, för att inte säga klandrande. Ingenting tyder på att han i någon grupp skulle ha varit den ledande eller självständigt presenterat framgångsrika politiska initiativ. Bland de "frondörer", som agerade i Lindmans regering, har R uppenbarligen varit den svagaste och minst framträdande. Som talare i riksdagen framträdde R relativt sparsamt; han var emellertid koncentrerad i sin framställning och inte utan verbal talang. Han yttrade sig i synnerhet om lokala problem som berörde hans valkrets eller tog till orda i sådana ärenden där hans specialkunskaper kunde göra sig gällande. I debatterna om de stora politiska tvistefrågorna teg han nästan alltid.

Om R:s verksamhet efter hans relativt korta tid som rikspolitiker är omdömena positiva. Som landshövding i Visby gjorde han kraftfulla insatser för att mildra Gotlands svåra läge under första världskriget. R arrangerade bl a insamlingar till förmån för krigets offer. För Gotlands historia och rika kultur hade han stark känsla; när det gällde att skapa ett museum för kyrklig konst var han särskilt aktiv. Under 1920-talet följde han med intresse NF:s fredsbevarande insatser och ställde sina juridiska kunskaper i dess tjänst genom utredningsarbete.

Författare

Torgny Nevéus



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Handlar från främst R:s landshövdingedd (6 vol) i ViLA.  Brev från R i GUB, KB, RA o i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Sakregister till Blekinge läns landstings förhandlingar 18631887 ... utarb. Karlskrona 1888. 60 s.  De frisinnade och rösträttsfrågan. Sthlm 1907. 31 s. [Anon; omsl; Medföljer som bilaga dll Aftonbladet.]  Om lagstiftningen rörande alkoholhaltiga drycker. [Rubr.] Karlskrona 1911. [Omsl.] 16 s. – Utredning och förslag beträffande Svensk författningssamlings utgifning och distribution. Sthlm 1911. 4:o. 90 s. [Föret; tills med R Vide.] – Jordfördelningen i Värmlands län och därmed sammanhängande förhållanden. Sthlm 1913. 231 s. [Föret, tills med C Lindhagen.] (Jordundersökningens betänkanden, 1.) – Utredning rörande förändrade bestämmelser med avseende å länskungörelserna. Sthlm 1914.82 s. [Föret, tills med R Hagen; dat 17 okt 1914.]  Länsstyrelsernas blankettryck. Utredn o förslag av sakkunniga. Sthlm 1919. 45 s. [Föret; tills med K Gislén.]  Tal vid godändska möten och fester. Visby 1922. 88 s.  Ur min fars minnen (Hågkomster och livsintryck, saml 8, Upps 1927, s 56-60).  Krönikan om Jakobstads-Roo-sarne. Sthlm 1935. 316 s.  Generalpostdirektör Wilhelm Roos. Levnadsteckn ... utg av K Generalpoststyr. Sthlm 1936. 43 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Civildep:s konseljakter 27 aug 1898, nr 1,RA.

I Anderson, Arvid Lindman o hans tid (1956); A Brusewitz, Kungamakt, herremakt, folkmakt (1951); K Hildebrand, Gustaf V som människa o regent [1] (1945); L Kihlberg, Karl Staaff, 12 (196263); A Lindman, Dagboksanteckn:ar (SkSH 1,1972); I Lindström, Anna Maria Roos. Inte bara Sörgården (1989); S U Palme, På Karl Staaffs tid (1964); E Palmstierna, Ett brytningsskede (1951); K Petersson, En bondedemokrat. Alfred Petersson i Påboda (1965); riksdagstrycket 1903-08 o 192835; Tvåkammarriksdagen 18671970, 3 (1986); J Widén, Dagboksanteckn:ar 19011913 (SkSH 10, 1984).  Nekr:er över R i Gotlands Alleh o SvD 20 jan 1938.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf W A Roos, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6838, Svenskt biografiskt lexikon (art av Torgny Nevéus), hämtad 2018-11-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6838
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf W A Roos, urn:sbl:6838, Svenskt biografiskt lexikon (art av Torgny Nevéus), hämtad 2018-11-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se