Björn E Rosen, von

Född:1905-10-25 – Helgesta församling, Södermanlands län
Död:1989-02-12 – Vårdinge församling, Stockholms län

Författare, Poet, Bildkonstnär


Band 30 (1998-2000), sida 406.

Meriter

7 von Rosen, Björn Ericsson, son till R 6, f 25 okt 1905 i Helgesta, Söd, d 12 febr 1989 i Vårdinge, Sth. Studentex vid Lundsbergs skola, Lungsund, Värml, 13 juni 25, studier vid Carl Wilhelmsons målarskola, Sthlm, 26, vid Konsthögskolans etsn:skola där 27–28, konststudier i Frankrike 28 o i England, bl a vid Chelsea Polytechnic School, London, 28 o 30. – Fil hedersdr vid UU 27 maj 87.

G 9 sept 1934 i Nyköping, Östra, m Anna Brita Charlotta Hagström, f 1 april 1913 där, ibid, dtr till kammarskrivaren Karl Henrik H o Anna Charlotta Sandberg.

Biografi

R föddes och växte upp på Rockelstads slott vid Båven i en av Sörmlands naturskönaste nejder. Det skulle ge hans konst dess inriktning och prägla hela hans liv som en av Sveriges mest personliga naturskildrare.

R inledde sin skapande verksamhet ungefär samtidigt både som författare och som bildkonstnär, vilket nog är ovanligt för ett tudelat konsnärskap. Det visar att de båda uttryckssätten var oskiljaktiga för honom redan på ett tidigt stadium. Det skulle visa sig vara en fruktbar konstnärlig symbios med livslång räckvidd.

Att R ägnade sig åt naturen var till en del betingat av känslan av utanförskap i hemmet och skolmiljön; skogen blev ett substitut för tryggheten och gemenskapen. Naturintresset fick stimulans från den auktoritative fadern, som ville att de ganska veka sönerna skulle dela hans intressen, och han sökte dana dem genom hård fostran och härdande kroppsträning.

Vad det innebar för den fysiskt föga robuste R att ha fått ett så förpliktande förnamn har han själv berättat om med fin självironi. I 13-årsåldern gjorde han en längre cykelfärd i sällskap med fadern, och de gjorde därvid ett besök hos Ellen Key (bd 21) på Strand vid Vättern. Fadern presenterade R med orden: "Min son Björrn", med kraftfullt rullande r, vilket Ellen Key senare kommenterade i brev med att hon fann R "förtjusande objörnig", ett omdöme som den virile fadern knappast uppskattade. Han ville att R skulle göra skäl för namnet, men det var egentligen först när R nått upp till jaktålder och givit ut sina första böcker som han började godkännas som karl.

R var redan tidigt inställd på en konstnärlig levnadsbana, och efter studentexamen började han sina studier vid Carl Wilhelmsons målarskola och därefter vid FrKA:s etsningsskola under ledning av Emil Johanson-Thor (bd 20) och Harald Sallberg. I omgångar studerade han i Frankrike och England.

Under studier vid Chelsea Polytechnic School i London lärde R känna grafikern Axel Fridell (bd 16) som, jämte kusinen Reinhold v R (ovan), kom att betyda mycket för hans utveckling som konstnär. R har berättat om deras inflytande i brev till litteraturvetaren Olle Holmlöv (Holmlöv, 1990). Hos kusinen lärde han sig etsningskonstens elementa, men av "Axel tog jag nog starkare intryck på djupet, i det icketekniska". R fängslades av den suggestiva svärtan som "tycktes välla fram inifrån" i Fridells grafiska blad. En viss påverkan hos R återfinns i förkärleken till det hemlighetsfullt djupsvarta i en del teckningar, inför vilka betraktaren kan känna sig sugas ner i ett tuschsvart bråddjup av täta streck.

Det drömska och elegiska stämningsläget i R:s landskapsetsningar från ungdomsåren förstärktes ytterligare av ett klart panteistiskt drag, som i det vackra bladet Självporträtt med fiskgjusar (1930), där Pan själv grinar mot ljuset bland botallens rötter. Vänstra delen av etsningen öppnar sig mot ett sydtyskt bergslandskap i Altdorfers och Hirschvogels stil. Dessa två renässanskonstnärer påverkade tidigt R:s konst (Carlsund).

Ett par år efter debuten på Ekströms konsthall i Sthlm 1933 stod det klart att R inte kunde fortsätta etsandet längre; ärftliga allergiska anlag förvärrades av ångorna från syrabaden. 1935 övergick därför R helt till teckning och akvarell. Även oljemålning var utesluten eftersom han inte tålde terpentinångorna. Vid denna tid återupptog R på allvar författarskapet, som han inlett redan 1927 med den naturromantiska diktsamlingen Den leende faunen, vilken R helst inte ville bli påmind om senare i livet.

R:s starka kynologiska intressen  främst i fråga om terrier och taxar  visade sig bl a i Terrierboken (1937). Inom hundsporten gjorde R bestående insatser, inte minst genom att han aktivt medverkade till att de förmodligen urgamla nordiska brukshundstyperna västgötaspets och jämthund godkändes som äkta raser 1943 resp 1946.

Genombrottet för R som författare kom 1940 med den uppmärksammade Gröna kammarn, en samling jakt- och naturskildringar med motiv från det sörmländska herrgårdslandskapet. Den skulle få stort inflytande på generationer av nyväckta naturentusiaster.

Sedan början av 1940-talet hade R:s allergiska astma periodvis förvärrats, och vintern 194546 blev han inlagd för specialistvård under fyra månader och tillståndet såg hotfullt ut. Till hans räddning bidrog den yngre brodern Carl Gustaf (R 8), nybliven överste och flyginstruktör i det etiopiska flygvapnet. Han tog med sig R till Afrika, och i den varma, torra bergsluften tillfrisknade R och återfick sin livslust, inspirerad av den exotiska naturen. Han återvände dit tio vintrar i följd under 194050-talen för intensiva arbetsperioder.

Vistelserna i Etiopien resulterade i Berget och solen (1949), ett rikt allkonstverk i dikt och prosa, illustrerat med teckningar, akvareller och egna fotografier av landskap, etnografika, människor och djur. En smärre jakthandbok på engelska tillkom under samma tid samt hundratals stora akvareller med motiv från etiopisk natur. Det var R:s dröm att dessa skulle kunna utgivas som ett praktverk i färg  något som tyvärr hittills (1998) inte kunnat realiseras.

R:s djurbilder skiljer sig från den samtida djurmålartraditionen där det zoologiskt exakta ängsligt brukar betonas. R ansåg det viktigt att naturtrohet inte skulle förväxlas med "skomakarrealism". Han ville skapa "synteser" av sina studier och intryck och på så vis försöka närma sig modellens karaktär. I boken Om naturtrohet ... (1968) skrev han: "Om du vill varsebli det osynliga, betrakta då mycket noga det synliga". Uppmaningen kan ses som hans konstnärliga credo. R återkom ofta till den "mystiska dimensionen", som han ansåg nödvändig för den totala naturupplevelsen. Det var en inställning som han delade med sin granne vid den sörmländska sjön Sillen, Harry Martinson (bd 25). De hade många egenskaper och konstnärliga värderingar gemensamt, och de utgav tillsammans den fantasifulla och burleska Bestiarium (1964), inspirerad av de medeltida bestiarierna, där diktade och verkliga djur beskrevs till folkets uppbyggelse.

Till R:s favoritmotiv hörde kungsfiskaren, blickstilla spanande från ett vasstrå efter en lämplig fisk. Någon har sagt att den kan uppfattas som ett självporträtt. Liksom kungsfiskaren i outtröttlig väntan på att bytesfisken skall komma inom räckhåll för att ljustras med näbbspjutet, inväntade också R tålmodigt den rätta metaforen eller en synupplevelse värd att fånga med penna eller pensel. Utan detta meditativa uppgående i naturen skulle R aldrig kunnat bli så nära förtrogen med nötväckan "Pumpan", om vilken han skrev den underfundiga boken Samtal med en nötväcka (1966), en historia berättad "rakt fram, precis som den hände". Den blev en "minor classic", som upplevt flera upplagor, och den fick ett publikt gensvar som bara kan jämföras med Gröna kammarns.

Av den långvariga och kraftnedsättande astman lärde sig R tålamod och uthållighet. Därför finns det alltid en sällsynt pregnans i det han med möda skrev och tecknade, ett sparsmakat ekonomiserande med uttrycksmedlen och en stark känsla för ordens valörer och specifika vikt.

In till slutet var R produktiv, trots starkt nedsatta krafter. Det sista han skrev och tecknade var ett bidrag om fåglar vid Båven för årsskriften Sörmlandsbygden 1990. Fiskgjusen stod i centrum, nu som i självporträttet från 1930. Artikeln avslutades i dec 1988 och endast ett par månader senare avled R.

Författare

Gunnar Brusewitz



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

R:s arkiv (14 vol: ms, brev, foton, klipp m m) i UUB. – Brev från R i KB, LUB o i UUB (bl a till H S Nyberg).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Den leende faunen. Dikter. Sthlm 1927. 56 s. – Terrierboken. Sthlm 1937.157 s, 34 pl-bl. Nyutg Rimbo 1986. 176 s. – Gröna kammarn. Naturskildringar, pojkminnen, jakt- och djurhistorier. Sthlm 1940. 261 s. 2.-3. uppl 1940, 1952. Minnesutg [faksimil] Rimbo 1989. [Ny, omarb uppl Staffanstorp] 1975. 206 s. – Tjäderklockan. Dikter. Sthlm 1941. 75 s. – Das Märchen von der ungehorsamen Adeli-Sofi und ihrer furchtbaren Begegnung mit dem Wassermann. [Berlin & Zurich, tr] Wien [1944]. Tv-8:o. (39) s. Neu bearb Aufl Zurich 1987. (36) s. – Berget och solen. Sthlm 1949. 4:o. 393 s, 1 karta. – Om djur och annat. Sthlm 1951.173 s. – Axel Fridell. Några anteckningar. Sthlm 1951. 4:o. 59 s. – En värmländsk myr (Berömda berättare om jakt och fiske, djur och natur... Urval av S Rosendahl, Sthlm 1951, s 209-234). – Game animals of Ethiopia. A short guide for hunters and animal lovers, illustrated and giving the names of each animal in the principal Ethiopian languages. Addis Abeba (tr Sthlm) 1953. 92 s. – Fyra fåglar. [Akvareller.] Sthlm 1956. (2) s text, 4 lösa bl. -Hundens ursprung (Zoologisk revy, årg 18, 1956, Sthlm, s 14-23, 28). – Sommarnatt (Lyrikvännen, årg 5, 1958, Sthlm, nr 4, s 11; dikt). – Att läsa skånska poeter på skånska (SLT, årg 21, 1958, Sthlm, s 91 T). -Sommarspegel (Sveriges natur, årsbok 1958, Sthlm, s [7]; dikt). - Mitt hundliv. Sthlm 1959. 151 s, 8 pl-bl. [Ny, bearb utg] Västerås 1982. 211 s. – Grå fågel. Dikter. Sthlm 1960. 76 s. – Floden (Alla tiders jakthistorier. Valda o med förord av S Rosendahl, Sthlm 1961, s 85–116). – Vad de ville (Lyrikvännen, 8, 1961, nr 1, s 6-9; tills med G Ekelöf m fl). – Vagnmänniskan (OoB, årg 70, 1961, Sthlm, 4:o, s 191–193). – Djur och människa (ibid, 71,1962, s 15–17). – En bröllopsresa i Orienten (jorden runt, årg 35, 1963, Sthlm, 4:o, s 520 f). – Bestiarium omfattande djur och fåglar från alla jordens länder och historiens åldrar infångade med tankens snaror vid stranden av sjön Sillen sommaren 1963. Sthlm 1964. Tv-8:o. 66 s. (Tills med Harry Martinson.) Ny utök uppl; H Martinsons o B v Rosens nya besdarium; omfattande ... åldrar. [Höganäs] (tr i Jugoslavien) 1984.107 s. – Ekot av ett horn. Sthlm 1965. 191 s. – Samtal med en nötväcka. Sthlm 1966. 99 s. 2., utök uppl 1978. 100 s. [Ny utg] 1984. 90 s. (En bok för alla.) [Ny uppl Sthlm, tr] Uddevalla 1993. 99 s. Övers: Samtaler med en spaetmejse, Khvn [1980], 92 s. – Naturtroheten och Bruno Liljefors (Sveriges natur, årsbok 1966, s 123–134). – Om naturtrohet och andra funderingar om konst. Sthlm 1968. 105 s. – Ett äventyr på rävjakt. Terriern Lillbiggan och hennes husse i rävskogen en dag när det var vacker nysnö. Sthlm 1970. 4:o. (23) bl. Ny [omarb o utvidgad] utg [Sthlm, tr] Malmö 1984. (30) bl. – Kreta i trä. Sthlm 1971. 55 s. – Minnen från vidden. Sthlm 1973.195 s. – Byta hand. Noveller. Sthlm 1975. 171 s. – Rörliga bilder. En diktsvit. Sthlm 1977. 37 s. – Iakttagelser (Ar-tes, årg 4, 1978, Sthlm, nr 4, s 74-80; dikt). – Iakttagelser. Dikter. Sthlm 1981. 57 s. – En sång till min trädgård. Dikter. Sthlm 1983. 47 s. – Skärvor av en levnad. Sthlm 1984. 135 s. [Nya tr] så. - Fåglar i Etiopien. Moderna museet Stockholm ... 4 febr – 18 mars 1984 ... katalogred: O Granath. Sthlm 1984. 30 s. [S 21–30 en artikel från BLM 1982 av O Holmlöv.] (Moderna museets utställningskatalog nr 191.) – Samlade berättelser. Berättelser om det osäkra livet. Sthlm 1985. 162 s. – Trollsländan. Sthlm 1986. 50 s. – Minnen från min gröna ungdom. Sthlm 1986.99 s. – Hägrarna. Dikter i urval. [Sthlm, tr] Uddevalla 1987. 84 s. – Historien om Axeltorpsgården och dess vatten-mölla. [Omsl.] Lund [omsl] u å [1987], 20 s. – Skogen, viltet och fåglarna. Sthlm 1988. 85 s. – Om stillhet (Allt om böcker, 1988, Gbg, 4:o, nr 1, s 7; dikt). – Om fåglar vid Båvens vatten (Sörmlandsbygden, årg 58, 1990, Nyköping 1989, s 39–50). – Fåglarna kring huset. Sthlm 1991. 83 s. (Tills med Brita v R.) – Förord i: Djur i naturen, teckningar av H Wiberg, Sthlm 1948, fol, o A Knöppel, Hjortdjur, Sthlm 1953, 4:o; bidr i bl a: Svenska kennelklubbens tidskrift, 1932, Sthlm, forts: (Hundar och) Hundsport, 1933–39, 1941–45, 1947–48, 1950–54, 1957, 1961, 1963, 1965, 1969-74, 1976, 4:o, (Svenska jägareförbundets tidskrift) Svensk jakt, 1939–41, 1943–46, 1948, 1951–53, 1957, 1960, 1962, 1964, 1966, 1971, 1980, Upps o Sthlm, 4:o, BLM, 1949,1951–55,1957–58,1960, 1963, 1977–78, 1981–83, 1988, Sthlm, 4:o, Fauna och flora, 1950, 1961, 1963–65, 1985–86, Upps, Vi, 1955–66, 1968, Sthlm, 4:o, Bokvännen, 1964,1967,1970, 1974, Sthlm, Lustgården, årsskrift, 1978, 1979/80, 1982, Sthlm, 4:o, Horisont, 1982-84, 1986, Vasa, vidare SvD 2/1,22/8,18/9 o 2/12 1954,27/1,13/3, 7/8, 2/10 o 15/12 1955,12/2 1978; teckningar i de egna arb ovan o bl a; E Bratt, Arcadia Ethiopica: Etiopiska landskap skildrade i sonetter.... Sthlm 1962 (Bokvännens bibliotek nr 60).


Utgivit: All världensjakt i ett urval. Sthlm 1946. 432 s. [Nyatr] 1946,1954. – All världens djurhistorier i ett urval. Sthlm 1947. 658 s. – I redaktionskomm för Hundboken ... Utg under medv av Svenska kennel-klubben. D 1-2. Sthlm 1955-56. 4:o. 599 s, 10 pl-bl, 597 s, 7 pl-bl. (Tills med C-R v Rosen, C Leuhusen o I Swedrup.)

Källor och litteratur

Källor o litt: G Brusewitz, Han ville visa mystiken i naturen (SvD 15 febr 1989); O G C[arlsund], Bokvärlden (Konslvärlden 1941); B Christoffersson, Förfarnas naturlära (1973); O Holmlöv, Rågång, en essä om B v R:s konstnärskap (1990); SKL; S Söderblom, Mycket lycklig (1985). – Rec:er i dags- o annan press av A Ellenius, O Holmlöv, B Julen o G Schildt. – Personl bekantskap.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Björn E Rosen, von, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6862, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Brusewitz), hämtad 2019-11-13.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6862
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Björn E Rosen, von, urn:sbl:6862, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Brusewitz), hämtad 2019-11-13.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se