Eric von Rosen, Foto Jan de Meyere

C G B Eric Rosen, von

Född:1879-06-02 – Skeppsholms församling, Stockholms län
Död:1948-04-25 – Stockholms stad (Helgesta församling, Södermanlands län)

Etnograf, Forskningsresande


Band 30 (1998-2000), sida 404.

Meriter

6 von Rosen, Carl Gustaf Bloomfield Eric, bror till R 5, f 2 juni 1879 i Sthlm, Skeppsh, d 25 april 1948 i Sthlm (enl db för Helgesta, Söd). Mogenhetsex som privatist vid H a l i Visby 15 juni 00, inskr vid UU ht 00, ägare bl a av Rockelstad i Helgesta från 00, studerade etnografi vid Naturhist riksmuseet, Sthlm, 0001, deltog i E Nordenskiölds (bd 27) Chaco-Cordillera-expedition till Argentina o Bolivia aug 01juni 02, ledde forskn:expedition till Vita Nilen 09 o till Rhodesia-Kongo 1112, en av initiativtagarna till Birgittastiftelsen o led av styr där 20, led av styr för Sv sällsk för antropologi o geografi 2327, ordf där 25.  Led av ett flertal utl lärda sällsk.

G 19 jan 1905 i Sthlm, Göta Livg, m frih Mary Fock, f 5 febr 1886 där, Svea livg, d 26 febr 1967 i Helgesta, dtr till översten frih Carl Alexander F (bd 16, s 223) o Huldine Beamish.

Biografi

Efter att ha avlagt mogenhetsexamen 1900 började Eric R studera etnografi vid Riksmuseet. S å gjorde han sina "första lärospån" bland nomaderna i "Lapplands otillgängligaste ödemarker". Nästa stora äventyr blev den av Erland Nordenskiöld organiserade expeditionen till El Gran Chaco i Sydamerika 1901–02. Fyra män i 20-årsåldern sökte vetenskapliga framgångar i främmande land: Nordenskiöld som zoolog, Robert Fries (bd 16, s 521) som botanist, R som etnograf och Gustaf v Hofsten (bd 19, s 192) som ornitolog. Färden gick genom Chaco i Argentina vidare till Salta och Puna de Jujuy via Rio Pilcomayo i Bolivia. Längs det bolivianska höglandet kom de tillbaka till Salta och var åter i Sthlm i juni 1902. Expeditionen förde hem betydande samlingar  137 lådor med etnografiskt och arkeologiskt material från flera chaco-folk såsom mataco, toba och chorote.

Efter hemkomsten katalogiserade och ställde R ut de etnografiska och arkeologiska samlingarna i B A Danelii (bd 10) hus i Sthlm. 1904 lät han på tyska och franska publicera preliminära rapporter om resultaten av expeditionen. I Archeological researches on the frontier of Argentina and Bolivia ... (1904) tog han bl a upp den av honom upptäckta lokaltypen av andinsk fjällkultur i Tarijadalen. S å representerade han Antropologiska och geografiska sällskapet vid den internationella amerikanistkongressen i Stuttgart. Det dröjde dock 16 år innan den fullständiga presentationen av Chaco-materialet kom i tryck. Det skedde med praktverken En förgången värld (1919) och Bland indianer (1921). I det senare arbetet koncentrerade R sig på frågan om chiriguanoindianernas härkomst och stamfrändskap med närboende indianer. Han gav även en ingående beskrivning av deras bostäder, hyddor och pålbyggnader. Samhällsskicket och den andliga kulturen berördes mer flyktigt.

R:s intresse för Afrika började med en jakt- och upptäcktsresa till Vita Nilen 1909. Två år senare organiserade han en sv Rhodesia-Kongo-expedition. Tillsammans med Robert Fries genomkorsade han Afrika från Kap till Alexandria. Efter en veckas uppehåll vid Viktoriafallen reste de med tåg till Broken Hill i Nordrhodesia (Zambia) varifrån expeditionen fortsatte till fots. De botaniska och etnografiska undersökningarna koncentrerades till de stora träskmarkerna söder om Bangweolosjön i Nordrhodesia. R dokumenterade ingående ett dittills okänt träskfolk som hade sina sävhyddor på gungande gräsöar. Han kallade folket batwa (batua) och kunde vid hemkomsten till Sverige presentera en unik dokumentation i form av fotografier och en omfattande etnografisk samling. Den transafrikanska resan skildrade han populärvetenskapligt i Från Kap till Alexandria (1912), medan den etnografiska informationen sammanställdes i ytterligare ett praktverk, Träskfolket (1916).

Som etnograf var R skolad av Hjalmar Stolpe vid Riksmuseet. I sin vetenskapliga gärning tog han även starka intryck av Nordenskiölds och Sven Lovéns (bd 24, s 129) sydamerikastudier samt Oscar Montelius' (bd 25) arbeten. R har beskrivits som "den ypperlige fotografen, den tränade forskningsresanden, sportsligt energisk och anspråkslös, entusiastisk och målmedveten" (Numelin). Samme bedömare var dock skarpt kritisk mot R:s generaliseringar när det gällde primitivt centralafrikanskt samhällsliv. För eftervärlden framstår R som en typisk etnograf med en vetenskaplig hållning där den detaljerade och noggranna dokumentationen ges större utrymme än analysen. Betydelsen av R:s påkostade monografier stärks av hans skicklighet som fotograf och tecknare. De bjuder dessutom ett spännande möte mellan den samtida naturvetenskapens typologiserande rekonstruktioner och den finska Westermarck-skolans sociologi. Samlingarna från såväl Chaco- som Rhodesiaexpeditionen donerades till Riksmuseet och till Gbgs etnografiska museum. Tillsammans med Sven Hedin (bd 18) är R en av Riksmuseets största mecenater. Han sökte i tal och skrift även väcka intresset för ett etnografiskt museum i Sthlm (Museet i packlårar, 1931).

Vid sidan av etnografin hade R en rad andra intressen. I Boken om friluftslif (1910) föreslog han att stat och kommuner borde köpa in mark som skulle ställas till allmänhetens förfogande. På sin egendom Rockelstad inrättade han senare de första av staten skyddade privata naturparkerna i Sverige. Jakt och bergsbestigning var omtyckta fritidssysslor. Under Chaco-expeditionen hade R bestigit Nevado de Chahi i Bolivia, och 1932 gjorde han den första bestigningen av Drakryggen i Kebnekaise-massivet.

R hyste ett stort politiskt engagemang som kom till uttryck i kritik av socialismen och i ett starkt försvarsengagemang. Under storstrejken 1909 höll han föredrag för Sparreholms arbetarkommun samt för socialdemokrater och ungsocialister i Folkets hus i Sthlm. Budskapet var att Branting och Herman Lindqvist (bd 23) ledde arbetarrörelsen in på en väg som skulle komma att skada såväl arbetsgivare som arbetstagare. Att exporten var av största vikt för Sveriges välfärd och att lönerna därför inte kan stiga i all oändlighet var R:s varnande ord till arbetarna. "Inget tyranni – varken uppifrån eller nedifrån  kan i längden vara bestående" skrev han i En icke socialists tankar om storstrejken och några därmed sammanhängande frågor (1909). I ett senare politiskt inlägg skärptes kritiken ytterligare: "Nu kan det vara nog! Nog med klasspolitik, nog med klassvälde!" Sverige behövde skydd mot våldsverkare inom riket och ett kraftigt ändamålsenligt försvar mot yttre fiender: Riket framför allt. Högern var den enda kraft R såg som förmöget att bilda ett riksparti (Nu kan det vara nog!, 1922). Under första världskriget var R aktiv för Finlands sak. 1918 utförde han tillsammans med löjtnanten N Kindberg den första aeroplan-flygningen över Östersjön  landade i Hfors och skänkte planet till det finska försvaret. R:s starka antikommunism och hans svågerskap med Göring fick honom att sympatisera med den politiska utvecklingen i Tyskland under 1930-talet.

Författare

Christer Lindberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

R:s stora arkiv (personl handl:ar, ms, dagböcker, korrespondens, handhar från resor, ritn:ar, foton, klipp m m) i RA.  Brev från R i GUB (bl a till A Boëthius o E Nordenskiöld), KB (bl a till A Engström, Ö Tigerstedt, E Wirén o många till C Forsstrand), LUB (bl a till E Norlind o H Schiller), RA (bl a till R Cederström o många, 194 st, till S Hedin), UUB o SSA.

Tryckta arbeten

Komposition: Sigurd Jorsalafar, 1904 (G Fröding), Sthlm 1924, omtr i Svenska ballader och visor ... för Visans vänner saml av E Taube, Sthlm 1948; vidare Inca-marschen, uppteckn i Tarijadalen, [1902,] Sthlm 1941. Tryckta arbeten: Archaeological researches on the frontier of Argentina and Bolivia in 190102, a preliminary report dedicated to the 14th internadonal congress of Americanists at Stuttgart 1904. Sthlm 1904. 14 s, 1 karta, 10 pl. Omtr: Archeological... (An-nual report of the Board of regents of the Smithsonian insdtution, [1903/04,] Washington 1905, s 573581, 5 pl-bl).  The Chorotes Indians in the Bolivian Chaco, a preliminary ... Sthlm 1904. 14 s, 1 karta, 18 pl. Omtr: Internadonaler Amerikanisten-Kongress vierzehnte Tagung Stuttgart 1904, Stuttgart 1906, s 649658, Pl I-XIII.  En icke socialists tankar om storstrejken och några därmed sammanhängande frågor. Föredr hållet under storstrejken 1909 för Sparre-holms arbetarkommun samt för socialdemokrater o ungsocialister i Folkets Hus i Stockholm. Sthlm 1909. 24 s. Övers: A non-socialist's thoughts on the strike and kindred questions ... Sthlm 1910. 28 s.  Ett drama i fjällen (Fauna och flora, årg 4, 1909, Upps s 2933).  Lägerlif (Boken om friluftslif: upplysningar, råd o skildringar, Sthlm 1910, s 2535). – Von der schwedischen Rhodesia-Kongo-Expedition (Die Umschau, Jahrg 15,1911, Frankfurt a. M., s 104750 [i nr 50]).  Bei der Bewohnern des Bangweulusumpfes (ibid, 16, 1912, s 265-268 [i nr 13]).  Från Kap till Alexandria, reseminnen från sv Rhodesia-Kongo-expeditionen. Sthlm 1912. 219 s, 8 pl-bl. 2. uppl 1913. 219 s, 1 portr, 8 pl-bl. 3. uppl 1919. 219 s, 1 portr, 9 pl-bl. 4. uppl 1936. 126 s, 1 portr, 40 pl-bl, 2 kartbl. Övers: Vom Kap nach Kairo, Stuttgart 1924, X, 160 s, 1 portr, 31 pl-bl, 2 kartbl; i utdrag: Sur les rives sud du lac Albert-Edouard, Sthlm 1913, 15 s, 2 kartbl; The swamps of Bangweolo and its inhabitants (Man, a monthly record of anthropological science, vol 14, 1914, London, 4:o, s 105110, 1 pl).  Träskfolket. Sv Rhodesia-Kongo-expeditionens etnogr forskningsresultat. Sthlm 1916. 4:o. 468 s.  En egendomlig grotta vid Båfven (Sveriges natur, årg 9, 1918, Sthlm, s 8588).  En förgången värld. Forskningar o äventyr bland Andernas högfjäll. Sthlm 1919. 4:o. (12), 408 s, 46 pl-bl.  Vår tid och ungdomen. Föredr vid kulturella ungdomsrörelsens möte å Musikaliska akademien i Stockholm d 15 febr 1919. Sthlm 1919. 40 s. – Bland indianer. Forskningar o äventyr i Gran Chaco. Sthlm 1921. 4:o. (12), 352 s, 1 pl. - Nu kan det vara nog! [Rubr.] Sthlm 1922. 14 s.  Ethnographical research work during the Swedish Chaco-Cordillera-expedition 19011902. Sthlm 1924. 4:o. XIV, 284 s. -Populär account of archaeological research during the Swedish Chaco-Cordillera-expedition 1901-1902. Sthlm 1924. 4:o. XIV, 168 s.  The Swedish Rhodesia-Congo expedition, 19111912 (Geografiska annaler, bd 7, Sthlm, 4:o, s 917).  Did prehistoric Egyptian culture spring from a marsh-dwelling people? Sthlm 1929. 20 s. (Riksmuseets etnografiska avdelning, Smärre meddelanden, n:r 8.)  Catalogue descriptif de la collection spécialisée de variétés des timbres--poste suédois formée par comte Eric v Rosen. Sthlm 1929.18 s. [Anon.] - Staten som kulturskyddare (Museet i packlårar. Pressuttalanden ... utg av E v R, Sthlm 1931, s 2737; ur SvD 1/4 1930).  Sanningen om förhållandena i Berlin. [Rubr.] Sthlm 1933. 4:o. (2) s. [Ur NDA 23/3 s å.j – Judar och judar. Sthlm 1934. 7 s. [Ur SvD 28/1 1929.]  Några bestigningar och rön i Lappmarken 19331935 (Till fjälls, Sv fjällklubbens årsbok, årg. 8, 1936, Sthlm, s 4451). – Trolltiven. Anteckningar o bilder från Tiveden. Utg E Manker. Sthlm 1952.4:o. 136 s, 1 portr. 2. uppl 1960.8:o. 135 s.  Un mundo que se va. Exploraciones y aventuras entré las ältas cumbres de la Cordillera de los Andes. Tucumån 1957. XXIII, 307 s, [pl-häfte s å] 24 pl-bl. (Opera Lilloana no. 1.) - Bidrag främst i Ymer, 1911, 1916,1919, 1921,1924,1925,1929, Sthlm, 4:o, vidare bl a SvD 3/6 1911 o 13/1 1912 samt DN 5/1 o 2/6 1913.


Utgivit: Rob. E. Fries, Botanische Untersuchungen. Sthlm 19[14]16. 4:o. VIII, 354, IV, XI s, Taf. 122, 1 karta, Ergänzungsheft 1921, (7), 135 s, Taf. 1-16. (Wissenschaftliche Ergebnisse der Schwedischen Rhodesia-Kongo-Expedition 19111912 unter Leitung von Bd 1*.)  Museet i packlårar. Pressuttalanden om Riksmuseets etnogr avd med anl av dess lokalfrågas framläggande inför Riksdagen 1930. Sthlm 1931. 88 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Erland Nordenskiöld: forskare o indianvän, ed J-A Alvarsson m fl (1992); C Lindberg, Erland Nordenskiöld: ett indianlif (1996); R Numelin, Fältforskare o kammarlärde: drag ur socialantropologiens idéhist (1947); T Sillen, Gotländska studenter... 18651928 (1929); S H Wassén, Four Swedish anthro-pologists in Argentina in the first decade of the 20th century: bio-bibliographical notes (Folk, vol 8-9, 196667).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C G B Eric Rosen, von, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6865, Svenskt biografiskt lexikon (art av Christer Lindberg), hämtad 2019-08-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6865
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C G B Eric Rosen, von, urn:sbl:6865, Svenskt biografiskt lexikon (art av Christer Lindberg), hämtad 2019-08-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se