Meriter

Rosling, Karl Gustaf, f 16 juli 1868 i Fröslunda, Upps, d 12 dec 1920 i Sthlm, Kat. Föräldrar: rättaren Gustaf Vilhelm Andersson o Johanna Gustava Rosling. Lantbruksarbetare o skomakargesäll, led av styr för Kooperativa förb (KF) 01, ordf där 02–17, försäljare hos KF 04, för Stockholmsområdet 1 april 05–08, led av Soc:dem arbetarepartiets (SAP) partistyr 05-08, förest för KF:s partiaffär i Sthlm 08–18, ordf i Ömsesidiga brandförsäkr:fören 08–20, chef för en av KF:s centrala inköpsavd:er 18, för KF:s kolonialvaruavd från hösten 19 (tf hösten 18), led av FK från 19.

G 20 april 1892 i Sthlm, Hedv El, m Sofiajohansson, f 1 dec 1866 i Kalmar, d 19 dec 1933 i Sthlm, Sofia, dtr till sjökaptenen Johan Peter J o Maria Christina Sjögren.

Biografi

Vid fem års ålder blev Karl R faderlös, och han fick tidigt bidra till familjens försörjning, först som vallpojke och senare som lantbruksarbetare. Efter konfirmationen gick han i skomakarlära. Hans skolgång blev av dessa skäl ojämn, men kunskapsbristerna kompenserades i någon mån när R flyttade till Sthlm och tog värvning. Efter avgången ur militärtjänsten blev han skomakargesäll i Sthlm och engagerade sig såväl fackligt som politiskt. Vid socialdemokratiska partiets kongress 1905 valdes R in i partistyrelsen och tillhörde i tre år verkställande utskottet.

Det var emellertid inte inom politiken som R utförde sin viktigaste gärning utan inom den kooperativa rörelsen under dennas komplicerade genombrottsår. Säkerligen kom därvid de erfarenheter han vunnit i fackförenings- och arbetarrörelsen i förhandlingsteknik och organisationsfrågor honom väl till pass. Trots att R lade mycken kraft på KF förlorade han inte sitt intresse för politiken och under de sista åren av sitt liv var han ledamot av FK

Under 1890-talet slöt sig R i Sthlm till föreningen Studenter och arbetare, där han som vice ordförande representerade arbetarna, och det är sannolikt att han där inspirerades av föredrag om de kooperativa idéerna som hölls av Axel Raphael (bd 29) och Axel Rylander. Vid KF:s tredje kongress 1901 var R ombud för ab Arbetarnas konsumtionsförening i Sthlm och valdes in i förbundsstyrelsen. Han var under en lång följd av år styrelsens ordförande.

Under 1910-talet diskuterades livligt inom KF:s ledning frågan om hur man skulle ställa sig till sammanslagningar av konsumtionsföreningar till större enheter, provinsiella partihandelsföretag. G W Dahl och R var kritiska till tanken på storföreningar, och de motiverade sitt ställningstagande med omsorg om medlemsaktiviteten och om det demokratiska styrelseskicket. Det har också förmodats att farhågor för att större lokala sammanslutningar skulle kunna växa centralorganisationen över huvudet medverkat till deras ställningstagande. Mäktigare lokala sammanslutningar skulle i värsta fall kunna tänkas gå förbi KF:s partiaffär och handla direkt med fabrikanterna (Ruin, s 35). Här skönjes en splittring inom KF mellan dem som företrädde en mera idealistisk syn på verksamheten och dem som såg mera affärsmässigt på den; den senare riktningen representerades av R och Dahl. R hade tidigt börjat sälja varor till konsumtionsföreningarna i Sthlm med omnejd och var därigenom vaken för de kommersiella realiteterna.

De första diskussionerna om en produktion i kooperativ regi fördes på förbundskongressen 1906. Frågan var om KF ensamt eller enskilda föreningar skulle svara för denna verksamhet. Liksom under partihandelsdiskussionerna framträdde här R som en centraliseringens talesman. Han underströk att om KF centralt tog hand om varuproduktionen alla till centralorganisationen anslutna föreningar skulle bli ägare till industrierna. Härigenom undveks enligt R risken för att en fabriksägande förening skulle göra en vinst på att sälja till en annan förening. För att få igång en produktion i egen regi fordrades emellertid kapital och förbundskongressen beslutade därför på R:s förslag att rikta en uppmaning till allmänhet och intresserade kooperatörer att göra sitt yttersta för att värva flera medlemmar.

R framstår vid sidan av Dahl som den som, ofta under starkt motstånd, banade vägen till framgång för principen om den centrala kooperativa partihandeln. Jämte Dahl och Martin Sundell har R betecknats som en förgrundsfigur under KF:s genombrottsår. R såg också kooperationen som ett väsentligt inslag i arbetarrörelsen, och han föreslog, dock utan framgång, på partikongressen 1908 att det av ett uttalande av partistyrelsen borde framgå att det var de organiserade arbetarnas plikt att gå med i kooperativa föreningar och göra sina inköp där (Ruin, s 159).

Författare

Göran Nilzén

Källor och litteratur

Källor o litt: H Elldin, Klipp o bakgrunder till kooperativt fostringsarbete under ett halvsekel (1950); A Gjöres, Stormar: en folkrörelse växer fram (1963); Y Hirdman, Vi bygger landet (1979); G Magnusson, Socialdemokratien i Sverige, 2 (1921); O Ruin, Kooperativa förb 1899–1929: en organisationsstudie (1960); SMoK; H o S Stolpe, Boken om Albin Johansson, 1 (1969); Sv folkrörelser, 1 (1936); Tvåkammarriksdagen 1867–1970, 2 (1985).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Karl G Rosling, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6949, Svenskt biografiskt lexikon (art av Göran Nilzén), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6949
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Karl G Rosling, urn:sbl:6949, Svenskt biografiskt lexikon (art av Göran Nilzén), hämtad 2024-04-24.