Torsten Rudenschöld

Född:1798-03-30 – Edsbergs församling, Örebro län
Död:1859-05-27 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Lantbrukare, Riksdagsledamot, Folkskollärare


Band 30 (1998-2000), sida 689.

Meriter

4 Rudenschöld, Torsten, brorson till R 3, f 30 mars 1798 i Edsberg, Ör, d 27 maj 1859 i Uppsala, Domk. Föräldrar: överstelöjtnanten o kammarherren greve Thure Gabriel R o Christina Hedengren. Inskr vid UU 12 febr 13, sergeant vid Skaraborgs reg 1 juli 16, andre adjutant där 17 dec 16, avsked med kaptens n h o v 11 maj 24, lantbrukare på Kroppfjäll, Hova, Skar, 2430, deltog i riksdagarna 2830 o 5658 (led av allm besvärs- o ekonomiutsk), förvaltare vid Stjärnsfors bruk, N Råda, Värml, 30–33, lär, informator o lantbrukare på Läckö Djurgården, Otterstad, Skar, 3445, folkskollär på Läckö slott o i Otterstads förs 4652 (erhöll stad stöd för verksamheten i Otterstad 18 maj 49), statl "riksskolinspektör" 53 (erhöll statl medel för insatser i andra förs:ar i landet 8 juli 53)58.

G 20 maj 1824 i Amnehärad, Skar, m sin kusin Christina Charlotta af Geijerstam, f 2 april 1806 i Bjurtjärn, Ör, d 4 sept 1855 i Gbg (enl db för Otterstad), dtr till hovjunkaren Johan Henrik af G (bd 17, s 30) o Brita Maria Hedengren.

Biografi

R växte upp på herrgården Gudhammar i norra Västergötland, dit familjen flyttade 1805, och senare på Kroppfjäll. Efter informatorsledda hemmastudier ägnade sig R åt juridiska studier vid UU, dock utan att avlägga examen; han antogs som sergeant vid Skaraborgs regemente och tjänstgjorde som adjutant åt en bataljonschef.

I samband med sitt giftermål lämnade R sin tjänst, i realiteten en deltidssyssla, och etablerade sig som jordbrukare på Kropp-fjäll. De planer på att ansluta sig till C J L Almquists (bd 1) m fl nybyggarkoloni i västra Värmland som R kan ha haft inskränkte sig till en bröllopsresa dit; erfarenheterna från det idealistiska "gröna-vågen-experimentet" fick dock betydelse; de kan spåras i ett senare framfört förslag om s k förenklingskolonier.

Efter att ha ärvt en mindre andel i Uddeholmsverken i Värmland antog R erbjudandet att bli förvaltare vid Stjärnsfors järnbruk i Klarälvsdalen. Med sin bakgrund i välbeställd herrgårdsmiljö fick R på ett chockartat sätt möta en ny verklighet, människor i daglig kamp för en eländig överlevnad. Han sökte underlätta de anställdas livsvillkor, bl a genom högre löner och lägre dagsverkskrav, vilket ledde till revisionsanmärkningar. I en lång promemoria sökte R rättfärdiga sitt handlande, delvis med allmänt humanitära skäl. På en bolagsstämma 1833 presenterade han ett genomtänkt socialt program, vilket har karakteriserats som "ett för tiden märkligt, av djup idealitet genomandat program" (Andersson, s 117). Kontroversen med bolagsledningen ledde dock till att R s å lämnade sin befattning.

I denna prekära situation erbjöds R av sin äldre bror Carl att få disponera en av Läckö slotts utgårdar, Djurgården, och att svara för undervisningen av ett par av familjens söner. Han upprättade en liten privatskola som dock blev kortvarig. Ett nytt försök som storjordbrukare misslyckades och omkr 1840 var R fullständigt utblottad och beredd att "spränga" familjen genom att "utsätta barnen på nådebröd", låta hustrun ta hushållerskeplats och själv försörja sig som informator. Den ekonomiska och personliga krisen fick viktiga konsekvenser för R:s fortsatta liv och verksamhet: dels i de kritiska reflexioner över vissa samhällsförhållanden som utmynnade i betraktelsen Tankar om ståndscirkulation (1845), dels i de insatser på skolans område som kom att bli hans stora livsuppgift.

Den konkreta bakgrunden till skriften om ståndscirkulationen var R:s kritik av de planer på att inrätta en hypoteksförening som fanns inom Skaraborgs läns hushållningssällskap. R menade att ökade möjligheter till lån skulle locka till överflöd och lyx och därmed en olycklig skuldsättning. Kritiken väckte gensvar och han uppmanades att utveckla sina tankar i en bok. Resultatet blev en civilisationskritisk betraktelse, en social och moralisk utopi. De bärande inslagen bestod i frän kritik av den livsstil som den ständigt växande "herreklassen" utvecklade och förslag till åtgärder för att åstadkomma en enklare och sundare livsföring, mera av social rörlighet och reformer på skolans område. R var angelägen om att betona att ståndscirkulation var något annat än ståndsnivellering, som han betraktade som "idel oförnuft", som ett "naturvidrigt utjämnande av de höjder och dalar som Skaparen anlagt". För att illustrera sin tankegång hänvisade han till människokroppens organ med deras olika funktioner och den uppgift blodet har, att oavbrutet cirkulera genom kroppens alla delar.

När det gällde samhället i stort ansåg R att det där inte fanns någon cirkulationsrörelse, endast en strävan "uppåt huvudet". Utvecklingen hade lett till att en rad statliga överloppsämbeten inrättats och att "herreståndet" därmed blivit överbefolkat. Och även om inte alla samhällets "drönare" låg staten till last utgjorde de dåliga föredömen genom sitt lättjefulla och njutningslystna liv och sina inbilska anspråk på "högsta ära och vördnad".

Roten till det onda fanns enligt R i en felaktig och missriktad uppfostran av de unga som innebar att barn utan anlag för studier tvingades in i en fåfäng tävlan om ledande platser i samhället. I en 1846 publicerad skrift om "ståndscirkulationens verkställighet" förklarade R att lösningen på problemen inte var att söka i statliga dekret utan i en "djupgående samhällsrörelse" bland de enskilda människorna, den fria "föreningsandan". Han föreslog att hushållningssällskapen skulle omvandlas till "allmänna länsföreningar" med uppgift att bl a främja ståndscirkulationen. Arbetet skulle främst inriktas mot tre program: flärdfrihet, skuldfrihet och uppfostran. Inom särskilda flärdfrihetsföreningar skulle man verka för att begränsa "konsumtionsleken" och motverka all onödig lyx. För att befria många olyckliga från en "syndaflod av skuldsättning" borde det inrättas särskilda "skuldmäklarkontor" inom de lokala kretsavdelningarna. De utopiska inslagen i R:s program är uppenbara. Även om R kan ha påverkats av den samtida debatten om adelns ställning tycks dock bakgrunden främst vara att söka i hans egen livssituation, "min bittra erfarenhet av livet".

Det centrala i R:s socialpolitiska program var skolfrågan. Denna behandlades visserligen i R:s skrifter men hans främsta insats på skolans område skedde i andra former. Det märkliga är att lika blåögt visionär som han var i sin utopiska civilisationskritik lika klarsynt, realistisk och praktisk var han i arbetet för folkskolans utveckling.

Efter ett nytt försök med egen privatskola i mitten av 1840-talet ägnade R sin tid helt åt den folkskola som enligt 1842 års folkskolestadga skulle byggas upp i landet. Som den vän av en allmän folkskola han var fann han framför allt två allvarliga brister i den tillämpade modellen. Den ena bestod i de svårigheter många av de minsta barnen på landsbygden hade att komma till skolan; avstånden till socknens "centralskola" var för stora. Den andra bristen bestod i den i många skolor tillämpade s k lancaster- eller växelundervisningsmetoden med en enda lärare ansvarig för en klass med ofta långt över hundra barn i olika åldrar. Denna metod bekämpade R energiskt i sina pedagogiska skrifter. När det gällde lärdomsskolan föreslog R att kroppsarbete skulle föras in på skolschemat för att bl a förhindra det förvekligande som skolstudierna ledde till; de elever som inte var lämpliga för fortsatta studier hade stora svårigheter att finna sin utkomst.

R:s engagemang för folkskolan inleddes med att han anordnade en skola för Läckö-godsets torparbarn; som skollokal användes den provisoriskt inredda Kungssalen i slottet. Därefter följde försök med en kommunal folkskola i Otterstads församling organiserad efter en plan med små s k roteskolor för de mindre barnen -dock med både "underläsare" och "överläsare" – och en "centralskola" för de duktigaste eleverna, s k eliter. Genom att R erhöll ett treårigt statligt anslag fick denna försöksverksamhet något av officiell karaktär och väckte viss uppmärksamhet. Intresset för R:s skolförsök betingades till stor del av svårigheterna att ute i landet förverkliga den nya folkskolestadgan. Detta förklarar också varför R i början av 1850-talet beviljades statliga medel för att resa runt i landet och biträda vid organiserandet av folkskolan; han kom därvid att fungera som något slags riksskolinspektör. R:s främsta bidrag bestod i att han både teoretiskt och praktiskt drev fram en utveckling mot etablerandet av en småskola med innanläsning som huvuduppgift under ledning av en särskild småskollärare, en utveckling som befästes genom ett riksdagsbeslut 1858.

R var den klart ledande gestalten i sv skolpolitik på 1850-talet. Detta betingades av att han verkade i olika roller och på skilda arenor: som ledare av ett flerårigt riksbekant skolförsök, som debattör i tidningar och tidskrifter, som kringresande "riksskolinspektör", som "organisationskonsult" inbjuden av skolstyrelser och församlingar, som författare till flera skrifter om skolan, varav en på statens bekostnad spreds i 2 500 exemplar till landets skolstyrelser, samt som ledamot av 185658 års riksdag, där han spelade en ledande roll i skolfrågan.

Även om R inte var helt oomstridd gick utvecklingen hans väg både ifråga om införandet av en småskola och avvecklingen av växelundervisningen. Han fick också uppleva bevis på erkänsla och uppskattning. Han erhöll 1858 statlig livstidspension med hänvisning till bl a hans "utmärkta förtjänster om svenska folkskoleväsendet", något som också innebar befrielse från de ekonomiska bekymmer som under långa perioder plågat honom. Ett annat bevis på uppskattning gavs i samband med en uppvaktning av Uppsala studentkår s å.

Författare

Gunnar Richardson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

R:s stora arkiv i GUB.  Brev från R i GUB, KB (bl a många till O Nordenfeldt), RA (bl a till A Berg o A v Hartmansdorff), UUB o i NordM.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Tankar om vår tids samhällsfrågor ... H [l]-2 + Tillägg. Sthlm 1848–51. 1. ... tillegnade Skaraborgs läns hushållningssällskap af des sekr. 1848. 76 s. [Anon.] [Ny uppl] Jönköping 1849. 54 s. 2. ... om folkskolan. 1850. VI, 121 s. Tillägg. Utdrag ur Årsberättelsen af den 22 jan. 1851 till Skara Consistorium om folkskolförsöket i Ottestads socken på Kallandsö. [Rubr.] 1851. 4 s. [Undert.] – Tankar om vår tids samhällsfrågor. Jönköping 1849. 54 s. – Tankar om ståndscirkulation. Tr enl Skaraborgs läns hushållssällskaps beslut d 17 maj 1844 ... Sthlm 1845. 176 s. – Tankar om ståndscirkulationens verkställighet. Sthlm 1846. 86 s. – Några tankar om folkskolan, föranledda af hrj. H. Ekendals bok: "Den nya folkskolan i Sverige," samt en anmälan om densamma af N-t-r i Svenska tidningen för 1852, n:ne 277, 279 och 281 [förf G Svederus]. Sthlm 1853. 24 s. [Undert; ur Sv tidn 1853: 36–37.] - Tankar om folkskolan. Sthlm 1853. 82 s. [Ur Sv tidn 1853: 263, 265, 267–268, 272–274, 278.] – Promemoria, föranledd af folkskole-frågans behandling vid ett offendigt öfverläggnings-möte den 27 juni 1855. [Rubr.] Fahlun 1855. 4:o. (4) s. [Undert.] – Svenska folkskolans praktiska ordnande. (Efter vidgad erfarenhet vunnen under resor åren 1854 och 1855). Gbg 1856. 103 s. Overs: Johdatus kansakoulun järjestämiseen, Kuopio 1859, 71 s. – Skrifter. 2. uppl. D 1–2. Lund 1920–22. (Pedagogiska skrifter utg av Sverges allmänna folkskollärareförenings litteratursällskap, h 89, 92, 95–66.) 1: [1,] 2–3.1920. XXV, 147, 131 s. 2: 1, 2–4. 1921–22. 126, 160 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 18 maj 1849, nr 31, o 8 juli 1853, nr 4, RA.

I Andersson, Uddeholms hist... från äldsta tid till 1914 (1960); K Aquilonius, Det sv folkundervismväsendet 1809-1860 (Den sv folkskolans hist, 2,1942);F Berg, Folkskolereformatorn T R (Sv lärartidn 1891, nr 3035 samt 1898, nr 912 o 15-17); N Brusewitz, Rudenschöldforskn: några bidr o synpunkter (Festskr tillägn B Rud Hall ... 1946, 1946); H Hanson, J H Ekendal o den nya folkskolan (1984); L W Kylberg, Om sv folkskolan o grefve Thorsten R: tankar o vittnesmål (1861); G Lindberg, T R o hans livsgärning (1913); H Olsson, Carl Jonas Love Almquist till 1836 (1937); J V Palmqvist, T R som bruksförvaltare (Karlstads stifts julbok 1942); P Pettersson, Om den Rudenschöld-Kyhlbergska skolplanens värde i förhållande till 1842 års folkskola (1862); S Ramel, Gustaf Mauritz Armfelt 17571814 (1997); G Richardson, T R (Thinkers on education. Prospects quarterly review of education, vol 24, nr 3/4, 1994); dens, T R, samhällskritiker o skolreformator (ÅSU 1998); B Sahlqvist, T R, "den sv folkskolans grundläggare" (1938); dens, T R:s förbindelser med Geijer (Skola o samhälle 1941); I Sanner, Att älska sin nästa såsom sig själv: om moraliska utopier under 1800-talet (1995); C A Westerblad, Ling, ddshist undersökn:ar, 4: 1 (1946), s 179; A Wiberg, Från Thorsten R:s studieår, 12 (Pedagog tidskr 1963, h 56 o 1964, h l).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Torsten Rudenschöld, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7016, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Richardson), hämtad 2019-03-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7016
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Torsten Rudenschöld, urn:sbl:7016, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Richardson), hämtad 2019-03-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se