Abraham Rundbäck

Född:1827-01-30 – Barnarps församling, Jönköpings län
Död:1893-06-12 – Växjö domkyrkoförsamling, Kronobergs län

Riksdagsledamot, Gymnasielärare, Kommunalpolitiker, Folkskoleinspektör


Band 30 (1998-2000), sida 714.

Meriter

1 Rundbäck, Abraham, f 30 jan 1827 i Barnarp, Jönk, d 12 juni 1893 i Växjö. Föräldrar: lantbrukaren o smeden Jonas R o Sara Elisabet (Lisa) Abrahamsdtr. Elev vid Jönköpings elementarlärov ht 41vt 45, vid Växjö gymn ht 45vt 48, studentex vid LU 14 okt 48, inskr ht 48, FK 31 maj 53, mag primus där 23 juni 53, allt vid LU, v lektor i matematik vid Växjö förenade gymn o skola 1 sept 53, lektor i matematik o fysik där 31 okt 561 sept 92 (tjänstl från 77), konsistorieamanuens i Växjö 21 april (tilltr 1 maj) 541 nov 56, led av domkapitlet där från 31 okt 56 (tjänstl från 77), folkskoleinspektör för Växjö stift 6163 o för större delen av Kronobergs län 6492, inspektor vid Växjö folkskolesem 62, förest där 6577, förest för Växjö "småskolesem" 6577, led av stadsfullm i Växjö 6378, v ordf där 6970, led av komm ang pensionsväsendet för folkskollär o deras änkor o barn aprildec 64, ordf i Växjö hushållsbesparingsfören 67, led av AK 7087A o FK 8890 (led av tillf utsk 7071 lagt, 72, 81, 84 o 89, av särsk utsk 73, 77 o 83, av bankoutsk 76–77, av KU 88–90), led av landstinget i Kronobergs län 7290, av komm ang inrättandet av en änke- o pupillkassa för folkskollär septnov 74. – Iqml 92.

G 2 dec 1859 i Växjö m Johanna Fredrika Sofia Wennberg, f 21 mars 1838 där, d 12 mars 1924 där, dtr till provinsialläkaren Erik Samuel W o Sofia Carolina Lundelius.

Biografi

R föddes på torpet Kjerrbo i Barnarp. Familjen flyttade senare till en egen mindre gård inom socknen. Fadern var framför allt jordbrukare, men han förde också vidare en tradition inom släkten att utöva smedyrket. Han uppnådde så småningom en viss ställning inom socknen och han valdes till kronofjärdingsman och kyrkvärd. R föddes som nummer fem i en skara om sex till vuxen ålder komna syskon. En yngre bror var Jöns R (R 2).

I minnesanteckningar nedskrivna i slutet av 1870-talet beskriver R de knappa omständigheterna i barndomshemmet: "Dock voro vi barn, sedan vi blifvit nog gamla att kunna bedöma hushållningen hemma, övertygade derom, att våra föräldrars ekonomiska ställning hade bort kunnat mycket förbättras, ja till och med antaga karaktären av välstånd, om de icke varit i förhållande till sina tillgångar allt för givmilda och välgörande mot de fattiga i bygden, som ständigt utgjorde ett besvärligt påhäng i hemmet." (Pleijel 1946, s 7).

Genom undervisning i hemmet fick R lära sig läsa. Skriva och räkna lärde han sig däremot av en lärare, som prästen särskilt engagerat för att undervisa barn i socknen. R visade tidigt intresse för att fortsätta sin skolutbildning. Genom sitt kyrkvärdskap kom fadern i kontakt med rektorn vid Jönköpings elementarläroverk, prosten Per Hallenberg. Denne hade Barnarp som prebende. Hallenberg uppmuntrade R till studier och 14 år gammal började han i lärdomsskolan i Jönköping. Där blev han skolkamrat med Viktor Rydberg (se nedan) och de utgav tillsammans en skoltidning. De fortsatte sedan sin skolgång vid Växjö gymnasium. Både i Jönköping och i Växjö hävdade sig R väl och han lämnade gymnasiet i Växjö efter avslutade studier med sällsynt höga betyg.

R slutförde sin utbildning vid LU, där hans framgångar fortsatte. Därefter återvände han till gymnasiet i Växjö för att påbörja en livslång lärargärning. Han kom dock snart att engagera sig i en rad frågor, både lokalt och centralt, som tog hans uppmärksamhet i anspråk på ett sätt som gick ut över undervisningen. En av R:s elever har beskrivit honom som "ganska likgiltig" för läraruppgiften. Ett av hans många engagemang resulterade i utnämningen till folkskoleinspektör 1861. Riksdagen 1859–60 hade tillstyrkt regeringens förslag om att inrätta en statlig folkskoleinspektion och R var en av de 20 först utsedda inspektörerna. Han knöts också till folkskoleseminariet i Växjö och kunde så småningom utnyttja sin ställning i riksdagen till att ge denna institution drägligare arbetsförhållanden.

Sitt program för folkskolan, vilket hade visst släkttycke med Torsten Rudenschölds (se ovan) på 1850-talet framlagda idéer, presenterade R i skriften Om folkundervisningens ändamålsenliga ordnande (1860). Han hävdade där att eleverna borde nivågrupperas för att på så sätt stärka lärarnas möjligheter att uppfylla folkskolans undervisningsmål. Skolan nådde ej längre än till de minimikrav som 1842 års stadga ställt upp, och skolgången för de heterogena och stora elevgrupperna "urartade till dagdriveri". Vidare ansåg R, att folkskolan borde få en tydligare koppling till läroverket. Den skulle framför allt spela en grundläggande roll på den praktiska utbildningens område, och läroverket behövde en mellanexamen, som tillgodosåg den borgerliga bildningens krav.

R:s namn är på skolområdet förknippat med skapandet av en särskild utbildning för småskollärare. Att lärarna inom folkskolan skulle seminarieutbildas ingick i 1842 års regeringsbeslut om folkskolan. För småskolans blivande lärare däremot fanns det ursprungligen inga planer på utbildning. R stod från 1865 bakom korta kurser för småskollärare på olika platser inom Jönköpings län. Verksamheten, som var den första i sitt slag i Sverige, gavs ekonomiskt stöd av landstinget. Förhållandena stabiliserades 1875, då kursverksamheten permanent förlades till Växjö, och två år senare lämnade R ledningen för den institution som kom att bli grunden för det småskoleseminarium som 1909 inrättades i Växjö med stöd av landstingen i Kronobergs och Blekinge län.

Utöver skolfrågor blev R tidigt intresserad av konsumentkooperationen. Han uppmärksammade den under en resa i Tyskland 1867, då han hade ett officiellt uppdrag att studera utbildningsfrågor. I Växjö bildade R en "hushållsbesparingsförening" och senare utgav han skriften Afhandling om konsumtionsföreningar (1869). R har därför betecknats som "en av konsumentkooperationens pionjärer" (Johansson).

I riksdagsvalet 1869 invaldes R i AK som representant för städerna Växjö, Eksjö och Vimmerby. Han lämnade kammaren i och med vår valen 1887 men återkom sedan till riksdagen för en kort sejour i FK. I fokus för R:s politiska intresse stod från böljan inte minst utbildningsfrågor. R fann i riksdagen en ny arena där han kunde plädera för en reformering av läroverket med dess klassiska lärdomsideal. Han understödde en ökad samhällelig satsning på teknisk utbildning. Försvarsfrågan kom dock att betyda allt mera för honom. Det försvarspolitiska engagemanget blev också hans av samtiden mest uppmärksammade insats, eftersom det kom att få partipolitiska konsekvenser.

Beträffande R:s utbildningspolitiska agerande i riksdagen förtjänar särskilt att noteras det stöd han gav till en utbyggd undervisning för döva och blinda. Döva eller dövstumma som det då hette hade sedan början av 1800-talet kunnat få specialiserad undervisning framför allt vid det av Pär Aron Borg (bd 5) grundade institutet på Manilla i Sthlm. Det tillkom dock senare mindre skolor för dövstumma på olika platser i Sverige. På 1870-talet hade specialundervisningens kapacitet ökat så mycket, att en stor del av de dövstumma kunde utbildas. Krav böljade därför resas på utredning och förslag kring en mera ordnad undervisning för de dövstumma, vilket i sin tur väckte frågan om det allmännas ansvar för specialutbildningen.

Vid 1876 års riksdag tog R i en motion upp frågan om samhällets ansvar för de dövstumma. Enligt hans mening borde dövstumundervisningen göras obligatorisk. Som stöd åberopade han 1842 års folkskolestadga, som proklamerade att alla barn i skolåldern utan undantag skulle erhålla undervisning och inhämta åtminstone ett minimum av kunskaper. De dövstumma hade på den punkten inte fått del av sin rätt, "oaktat att de äro i större behov därav än de fullsinnade" (AK:s motioner 1876, nr 4). R:s önskan om utredning ställde sig både riksdag och regering bakom. Kommittén, som tillsattes i dec 1876, föreslog efter två års arbete bl a att de dövstummas undervisning skulle göras obligatorisk och att den primärt skulle bli en angelägenhet för landstingen och de städer som stod utanför dessa. Även på den punkten anknöt utredningsförslaget till R:s motion. 1889 godkände riksdagen ett regeringsförslag som upphöjde R:s huvudkrav, de dövstummas undervisningsrätt, Ull lag.

Under R:s tid i AK dominerades den politiska debatten av frågan om hur de gamla bördorna på bondejorden, grundskatterna och det militära indelningsverket, skulle avvecklas. Inte minst gällde diskussionen om Sverige skulle anamma den allmänna värnplikten eller ej. Problemen visade sig vara svårlösta. I förhoppning om att komma ur dödläget antog 1873 års riksdag den s k kompromissen, ett principiellt uttalande till förmån för en sammankoppling mellan försvarsreform och grundskatteavskrivning. I samband med de olika försök som fortsättningsvis gjordes under 1870-talet och början av 1880-talet för att lösa försvarsfrågan framträdde R som en övertygad förespråkare för ett bevarat indelningsverk.

R samordnade så småningom sina insatser på försvarsfrågans område med den yngre brodern Jöns, som då ingick i en mindre grupp inom lantmannapartiet, som agerade för att bibehålla det gamla försvarssystemet. Gruppen byggde sitt ställningstagande på en kombination av tveksamhet till onödiga omorganisationskostnader och ogillande av den allmänna värnplikten. De s k Rundbäckarnas engagemang till indelningsverkets försvar blev särskilt starkt under riksdagen 1883, då de fick stöd för sin hållning genom starka sympatiyttringar ute i landet, och vid riksdagsvalen 1884. Gruppen publicerade då ett programmatisk uttalande, som bl a innehöll krav på ett moderniserat indelningsverk på nationell lågbudgetbasis och på grundskattelindring för de mest tyngda.

R hörde från början av sin riksdagskarriär till det regeringsvänliga parti i AK som kallades centern. Det var en politisk gruppbildning som beskrivits som i första hand präglad av stads- och ämbetsmannaintressen. Vid riksdagen 1881 ledde brytningarna i försvarsfrågan till motsättningar inom centern, där bl a Sigfrid Wieselgren och R intog en särställning. Vid riksdagen 1883, när kontakt tagits mellan gruppen kring Wieselgren och de lantmannapartister som var anhängare av ett bevarat men reformerat indelningsverk, splittrades centern. Wieselgren formerade då den s k nya centern, som drog till sig majoriteten av centermännen, och till vilken även R anslöt sig.

R:s konsekventa hållning i försvarsfrågan skapade dock snart motsättningar mellan honom och hans bundsförvanter inom nya centern. I stället blev hans samarbete med broderns grupp än mera påtagligt, vilket bl a kan beläggas med en hänvisning till att det var R som skrev programmet för Rundbäckarna inför valen 1884. Rundbäckarna, som formellt inte bröt med lantmannapartiet, uppnådde vid dessa val vissa framgångar. De fick sitt främsta stöd i Mellansverige, ett område där bönderna hade ett större intresse av att bli kvitt grundskatterna än indelningsverket. Från 1885 års riksdag tillhörde R, fastän han var stadsbo, den Rundbäckska gruppen inom lantmannapartiet.

När tullfrågan hamnade i den politiska debattens centrum vid mitten av 1880-talet tog Rundbäckarna klart ställning för en protektionistisk lösning. Det var en åskådning som i hög grad delades av den vid denna tid allt konservativare R. Från och med riksdagen 1885 gick han och brodern Jöns samt godsägaren E G Boström (bd 5) i spetsen för de protektionistiska aktionerna. R:s inställning i tullfrågan bringade honom i konflikt med sina till övervägande del frihandelsvänligt sinnade valmän. Resultatet av denna motsättning blev att han vid vår valen 1887 förlorade den plats i AK som han då innehaft i 17 år.

Författare

Staffan Förhammar



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från R i KB, LUB, RA (bl a till F F Carlson) o i UUB (bl a till G Wennerberg).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Quattuor calculandi methodorum, quas ad theoriam aeqtiationum pertinent, expositio. Vexioniae 1856. 4:o. (11) s. [Konsistorieavh för lektorat.]  Algebra för nybegynnare. (Innehållande t o m Läran om l:sta o 2:dra gradens equationer med flere obekanta). Wexjö 1857. V, 145 s. 2. öfversedda o tillök-ta uppl Lund 1861. VI, 175 s. – Samling af algebraiska öfnings-exempel och problemer. Wexjö 1859. 60 s. – Om folkundervisningens ändamålsenliga ordnande. Wexjö 1860. 56 s.  Lifvets vexlingar. Ack, lifvetvexlar i vild kontrast... (Fem ovanligt glada visor, Den första: Krinolinvisa ....Jönköping 1861, s 7 f, även utg Köping o Hudiksvall s å, samt Den första: Det sista ordet Köping 1861, även utg Sthlm 1864).  Afhandling om konsumtionsföreningar tillegnad rikets hus-hållningssällskaper. Sthlm 1869. 101 s. Nytr: ... tillägnad ... med inl av A Gjöres. 1929. 134 s, 1 portr. – Om bristerna i elementarläroverkens nuvarande organisation jemte förslag till deras ändamålsenliga ombildning. Sthlm 1870. 54 s.  Till Deras majestäter konung Oscar och drottning Sofia vid festmiddagen i Wexiö d. 4 aug. 1874. U o o å. (3) s. [Anon vers.]  Kort öfversigt af fäderneslandels historia. Kronologiskt bihang till tredje afd af Folkskolans läsebok. Till tjenst för folkskolor, i hvilka ingen lärobok i sv. historia begagnas vid sidan af läseboken. Af A. R. Wexiö 1879. 13 s. [Sign.] 2. uppl 1884. 12 s. 3., väsentligt omarb o utvidg uppl: Fäderneslandets historia i kortfat-tadt sammandrag. Till tjänst hufvudsakligast för flyttande folkskolor o forlsättningsskolor. Af A. R. 1891. 24 s.  Föredrag i tullfrågan ... uti Wexiö missionshus måndagen den 14 mars 1887. (Smålandspostens referat.) [Rubr.] Sthlm 1887. 8 s. – Mätningslära. Lärobok i geometriens grunder, till folkskolans tjänst utarb af A. R. Wexiö 1892. 23 s. [Sign.] – Om folkets liv i hembygden /Julen (Växjö stifts hembygdskalender, 1943, Wäxjö, s 6371, 7175, i H Pleijel, Småländskt folkliv för hundra år sedan se Källor o i sep härav, s 311, 1115).  Min skolgång i Jönköping (Mäster Gudmunds gilles årsbok, [årg 14,] 1943, Jönköping, s 32-48, i Pleijel, Jönköpings lärdomsskola under Viktor Rydbergs skoltid, se Källor delvis även i SLT, årg 6,1943, Lund, 4:o, s 117 f, i dens, Från Viktor Rydbergs skolår).  Det akademiska Lund vid 1800-talets mitt. A Rundbäcks lundaminnen utg med inl o personreg av H Pleijel. Lund 1944. 4:o. 48 s. (Det gamla Lund 1944. Föreningen Det gamla Lund, Årsskrift 26 = Skrifter utg av Föreningen Det gamla Lund 26 [omsl].) - På Wexiö gymnasium (HCÅ, 1943, Växjö 1944, s 7383, i H Pleijel, Växjö gymnasium under 1840-talet, ur A Rundbäcks levnadsminncn, o i sep härav [se Källor ...], s 717). – Anteckningar från milt lif (Tabergs bergslag, 5, [Jönköping, tr) Tidahohn 1946, s 80-96, i Pleijel, A Rundbäcks Barnarpsminnen, o i sep härav, se Källor Tidaholm 1946, s 521).  Bearb: Euclidis proportionslära med förklaringar af P. N. Ekman. 3. uppl med några ändringar o tillägg af A. R. Sthlm 1860. 45 s. 4.-5. uppl 1864, 1875.


Översatt: Öfversättning o bearb af sjunde, åttonde, nionde och tionde böckerna af Euclids Elementet. Acad afh. Lund 1855. IV, 117 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: S Carlsson oj Rosén, Sv hist, 2 (1980); H Elmgren o G Åberg, Elementarlärov i Jönköping 18281878 (ÅSU 151, 1982); S Förhammar, Från tärande till närande: handikappntbildn:ens bakgrund o socialpolit funktion i 1800-talets Sverige (1991); P Hultqvist, Försvarsorganisationen, värnplikten o skatterna i sv riksdagspolitik 18671878 (1959); H Johansson, Folkrörelserna o det demokratiska statsskicket i Sverige (1952); L-O Larsson, Växjö genom 1000 år (1991); T Nevéus, Ett betryggande försvar: värnplikten o arméorganisationen i sv politik 18801885 (1965); L H Niléhn, Nyhumanism o medborgarfostran: åsikter om läroverkets målsättn 18201880 (1975); T Petré, Ministären Themptander (1945); H Pleijel, Småländskt folkliv för hundra år sedan, ur A R:s minnen (Växjö stifts hembygdskal 1943); dens, Från Viktor Rydbergs skolår (SLT 1943); dens, Jönköpings lärdomsskola under Viktor Rydbergs skoltid, ur A R:s levnadsminncn (Mäster Gudmunds gilles årsb 1943); dens, Växjö gymn under 1840-talel, ur A R:s levnadsminnen (HCA 1943, 1944); dens, Inledning (Skrifter utg av Föreningen Det gamla Lund = Års-skrift, 26. Det akademiska Lund vid 1800-talets mitt, A R:s Lundaminnen, 1944); dens, Något om A R:s härstamn (PHT 194445); dens, A R:s Barnarpsminnen (1946); N Runeby, Teknikerna, vetenskapen o kulturen: ingenjörsundervisn o ingenjörsorganisationer i 1870-talets Sverige (1976); SMoK; A Sörensen, Det sv folkundervisn:väsendet 1860-1900 (Sv folkskolans hist, 3, 1942); Tvåkammarriksdagen 18671970, 4 (1990); P G Vejde, Växjö stads hist 18631942 (1942); G Wallin, Valrörelser o valresultat: AK:valen i Sverige 18601884 (1961); Växjö hm, 1 (1921), s 306 f.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Abraham Rundbäck, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7026, Svenskt biografiskt lexikon (art av Staffan Förhammar), hämtad 2019-03-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7026
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Abraham Rundbäck, urn:sbl:7026, Svenskt biografiskt lexikon (art av Staffan Förhammar), hämtad 2019-03-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se