Meriter

Pehrsson, Knut (i Hörby), f 17 aug 1748 i Mjällby, Blek, d 20 maj 1831 i Helsingborgs landsförs. Föräldrar: bonden o riksdagsmannen Per Persson o Kjerstin Persdtr. Hemmansäg i Hörby, Mjällby, 74–08, nämndeman där 30 april 83, led av bondeståndet vid riksdagarna 89–92 (led av hemliga utsk 92), fullm i Riksgäldskontoret febr 92–maj 00, led av komm ang lanthushålln febr 93–maj 94, hemmansäg i Västra Ramlösa, Helsingborgs landsförs, från 09. – LPS 93.

G 28 okt 1774 i Mjällby m Hanna Larsdtr, f 10 sept 1748 där, d 25 april 1822 i Helsingborgs landsförs, dtr till fiskaren Lars Ingewarsson o Kjerstin Rasmusdtr.

Biografi

P övertog faderns hemman i samband med sitt giftermål och förvandlade dem till ett mönsterjordbruk, Knutstorp. Han blev snabbt en betrodd man i hemsocknen och hjälpte ortsborna med juridiska och ekonomiska angelägenheter liksom i frågor rörande jordbrukets förkovran. En resa till Finland 1783 för att undersöka möjligheterna att dit kunna sälja skogs- och jordbruksprodukter fördjupade ytterligare hans insikter i lantbruk och boskapsskötsel. Genom personliga initiativ bidrog P i hög grad till en ökad rekrytering av soldater från hemlänet inför kriget mot Ryssland 1788. Viktiga insatser gjorde han i samband med uppförandet av en ny kyrka i hemförsamlingen, och byggnadsprojektet bar i hög grad P:s stämpel. Han insåg också snabbt betydelsen av de rättigheter bönderna erhöll vid 1789 års riksdag beträffande möjligheten att genom skatteköp omvandla kronohemman som de brukade. 1790 medverkade P till att nästan samtliga sådana hemman i Mjällby inlöstes.

P representerade Listers härad på riksdagarna 1789 och 1792. Han var där aktiv och välformulerad. 1789 biföll han kraftfullt förenings- och säkerhetsakten samtidigt som han inte försummade att understryka hur hårt förslaget till bevillning drabbade bönderna jämfört med övriga stånd. Hans kritik ledde också till lindringar för bondeståndet. Vid 1792 års riksdag väckte P bl a förslag om landtullarnas upphävande under vissa villkor, ett förslag som antogs av riksdagen. Ett annat förslag gällde kronoskjutslegans bibehållande på förhöjd nivå. I hemliga utskottet tog han kraftigt ställning för utskottets förslag om bevillningens fortsättande tills statsskulden likviderats.

P var den mest aktive ledamoten i den stora hushållningskommission som arbetade 1793–94. Han sammanställde bl a ett förslag till "åkerbrukets upphjälpande" som han senare lade till grund för den Åkerbrukscateches eller Hjelpreda för landtmän som han gav ut 1800. Insatserna i kommittén belönades med en k medalj i silver.

P stod på 1790-talet på höjden av sin bana. I hemlänet var han något av en v landshövding och på riksplanet hade han gjort uppmärksammade insatser. Han hade emellertid skaffat sig många avundsmän, bl a inom det lokala prästerskapet. Även förhållandet till riksdrotsen Carl Axel Trolle-Wachtmeister, stor jordägare i länet, var spänt. Dessa faktorer jämte hans egen stridbarhet och ofta egenmäktiga uppträdande ledde till en rad motgångar. Genom uppdraget som fullmäktig i Riksgäldskontoret blev han, av allt att döma oskyldig, inblandad i det s k Tavelinska balansmålet, något som senare bl a vid riksdagsmannaval kom att läggas honom till last. I hemlänet anklagades P för att ha förfalskat handlingar och gjort sig skyldig till andra brott i samband med lantmäteriförrättningar. Några egentliga bevis för hans skuld presterades dock inte. En långdragen process om påstått sabbatsbrott ledde till ytterligare förödmjukelser för den självmedvetne P. Ett resultat av dessa rättsprocesser blev att P, som vid valen till riksdagarna 1800 och 1809–10 med klar marginal utsetts till riksdagsman, förvägrades delta i ständermötena. Vid det senare tillfället uteslöts han av sitt eget stånd.

Motgångarna ledde till att P 1809 beslöt lämna hemtrakten för gott. Han slog sig ned i Ramlösa utanför Helsingborg där han framgångsrikt drev ett jordbruk. Även i sin nya hembygd ansågs han kunnig och blev en uppskattad ledargestalt; bl a genomdrev han enskiftet. Vid "bondeupproret" 1811 bidrog han verksamt till att lugna sinnena. Inför riksdagen i Örebro 1812 valdes P en sista gång till ombud men uteslöts från bondeståndet efter omröstning. Som skäl åberopades de uppgifter och anmärkningar som tidigare andragits mot honom. P inskränkte därefter sina offentliga uppdrag till det lokala planet; bl a blev han nära 80 år gammal ledamot av kyrkorådet.

P var en av bondeståndets kraftfulla och intellektuellt rikt utrustade ledargestalter. Med sin mångsidiga begåvning gjorde han betydande insatser, främst i hemlänet men också på det nationella planet. Särskilt inriktade han sig på att utveckla jordbruket och därmed landets ekonomi. I sin åkerbrukskatekes underströk han nödvändigheten av förändringar i den kommunala, administrativa och merkantila lagstiftningen. Det var P:s framsynthet och idérikedom i kombination med inslag av stridbarhet och egenmäktighet som ledde till personliga motgångar i en omgivning och en tid som var mindre klarsynt.

Författare

Lars-Olof Welander

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Åkerbrukscateches eller Hjelp-reda för landtmän, angående åker och äng, diverse gödsel-ämnen och deras särskilta begagnande samt reglor för boskaps- och ladugårds-skötslen, proportionen af kreatur emot hemmantal eller egendom, jämte ladugårdens indelning, med de flera ämnen til landtbrukets framsteg. Sthlm 1800. 10, 228 s, 2 pl-bl. – Tankar öfver riksdagsmannen och ledamoten i hemliga utskottet högaktad Olof Jonsson från Helsingland ... 22 april år 1800. Norrköping 1800. 4:o. (4) s. – Afsked till dess aflidna kära maka Hanna Lars dotter 5 Maji 1822. Lund 1822. 4 s. - Personverser enl uppg även över dottern Elsa m fl.

Källor och litteratur

Källor o litt: R F Hochschild, Memoarer, 3 (1909); P Persson, Riksdagsmannen K P i Hörby. Några drag av hans liv o verksamhet (1921); H Schönbeck, Riksdagsfullmäktigen K P:s biografi (1856); SMoK.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Knut Pehrsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7074, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars-Olof Welander), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7074
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Knut Pehrsson, urn:sbl:7074, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars-Olof Welander), hämtad 2024-04-18.