Meriter

2 Pers, Anders Yngve, son till P 1, f 26 aug 1902 i Västerås, d 5 okt 1985 där, Domk. Studentex vid H al i Uppsala 7 dec 21, inskr vid UU 16 okt 23, ordf i Studenternas helnykterhetssällsk 27, i Studentfören Verdandi 27–28, FK vid UU 15 dec 28, stipendiat vid Geneva School of International Studies, Geneve, 30 o 31, medarb i DN 30, i S-T 31–32, i GHT 33, chef för GHT:s sthlmsredaktion 37–40, politisk medarb i Vestmanlands Läns Tidn (VLT) 1 okt 40, huvudred där 48–72, ansv utg där 48–78, led av styr för VLT:s ab 40, ordf där 72–78, VD för VLT:s ab 1 mars 61–72, led av Västmanlands läns landsting 46–66, v ordf i Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar 54–61, led av Pressens opinionsnämnd 54–69, av offentlighetskomm juni 60–juni 67, ordf i Sveriges vänsterpressfören 63-70.

G 24 aug 1931 i Bern (enl vb för Västerås), m lärarinnan Irma Ingegerd Jansson, f 20 april 1905 i Västerås, dtr till fabrikören Sven Johan J o Emma Lovisa Tillberg.

Biografi

P var en av de yngre i en syskonkrets där nio medlemmar nådde mogen ålder. Han blev den som fullföljde faderns journalistiska gärning. Detta var från början inte självklart, ty denne satte tidigt in två äldre söner, Gunnar P (1891–1985) och Mattias P (1893–1983), i tidningsföretaget, den senare för att sköta det tekniska och ekonomiska och den förre för att ta över redaktörskapet. 1922 bestämde sig Gunnar P för att satsa på en bana som konstnär, och han kom i fortsättningen att endast sporadiskt medverka i tidningen, bl a med artiklar mot nazismen. Mattias P ägnade dock hela sitt yrkesverksamma liv åt VLT, där han arbetade med tekniska, ekonomiska och juridiska frågor. Han var VD 1934-61. En äldre bror, Sven P (1887–1956), var utbildad civilingenjör och kunde i akuta situationer rycka in som maskinsättare, korrekturläsare och skribent. Han stoppade bl a alla ansatser till eftergifter mot Hitlertyskland. VLT var således ett utpräglat familjeföretag där barnen tidigt fick olika arbetsuppgifter.

P hade en akademisk utbildning med ämnena historia, konsthistoria och statskunskap i sin examen. I Uppsala deltog han livligt i sällskaps- och studentlivet som "nykterist men drucknast av alla". Han reste mycket och studerade även utomlands. Medan fadern lärde genom att göra, kan man säga att P lärde genom att resa. Efter praktik på andra tidningar inträdde han 1940 som redaktör i VLT. Jämfört med fadern satsade P mer på journalistiken och tidningen än på politik och andra förtroendeuppdrag. Han erbjöds t ex en plats i riksdagen för folkpartiet men avböjde. Han nöjde sig med ledamotskap i landstinget och kommunala nämnduppdrag i Västerås.

Under P:s tid i ledningen utvecklades VLT till ett professionellt nyhetsorgan. Tidningsmannens uppgift var enligt P "att vara stundens röst". Han markerade tydligt nyhetsreportagets centrala roll i tidningen. Särskilt slog han vakt om notisen, som kort och koncist berättade vad som hänt, inte hur något hänt. P skrev ofta sina ledare mitt i natten och utgick då från de senast inkomna printertelegrammen. Genom att han var välorienterad om senaste nytt i både utrikes-och inrikespolitiken blev han flitigt citerad av andra tidningar.

P:s VLT hörde jämte Torgny Segerstedts GHT och Anton Selanders Eskilstuna-Kuriren till de tidningar som under andra världskriget kom att uppfattas som nazismens främsta motståndare i landet och som starka värnare av det fria ordet. Som enda tidning i Sverige vågade VLT åta sig att trycka engelsmännens svenskspråkiga propagandatidning Nyheter från England. Den trycktes 1940 i 50 000 exemplar och gick vid krigsslutet ut i en upplaga om 300 000 exemplar. En annan uppmärksammad insats av P var hans bevakning av händelserna kring finansminister David Halls (bd 17) avgång 1949 ("Hallaffären"). Fullföljandet av faderns liberala traditioner kom till uttryck inte bara i tidningens antinazistiska hållning utan även i en markerat marknadsliberal profil. Under 1960- och 70-talen var P en ledande motståndare till statligt presstöd.

P:s tid som tidningens VD sammanföll med ett nytt strukturellt skede för den sv pressen, präglat av nedläggelser och koncentration. Det ledde till att VLT befäste sin ställning som ledande tidning i västra delen av länet, bl a genom förvärv av Bärgslagsbladets Tryckeri ab och Arboga Tidning 1970. Den expansion som skedde under P:s ledning hade också sin grund i betydande teknik- och lokalinvesteringar; P representerade ett framgångsrikt tidningsföretag, som inte var beroende av presstöd. Den liberala VLT nådde en 90-procentig täckning i Västerås, som sedan 1930-talet styrts av socialdemokraterna.

P engagerade sig i alla frågor med anknytning till pressen och journalistyrket och var en livlig debattör i sådana sammanhang, bl a i PK. Särskilt intresserade han sig för tryckfrihetsfrågor och satt länge som ledamot i pressens opinionsnämnd.

Författare

Ann-Katrin Hatje

Arkivuppgifter

Handl:ar efter P (8 vol) i VLT:s arkiv. – Brev från P i GUB (bl a till Knut Petersson), RA (till H Wärnlöf) o i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: En dag som journalist (Hur det är i mitt yrke [red: B Beckman], Sthlm 1944, s 185–202). – Våra dagstidningar. Sthlm 1955. 58 s, 1 bl tab. Övers: Newspapers in Sweden, Sthlm 1954, 66 s. Supplement. Upps 1959. 7 s. [Anon.] [Ny revid utg:] Den svenska pressen. Sthlm (även Hfors) 1964. 79 s. (W & W-serien, 76.) 2., på nytt revid uppl 1967. Övers: The Swedish press ... Completely revised, Sthlm 1963, 45 s, [new ed] 1966, 46 s. – VLT tyckte --- Kommentarer 1941–1962. Sammanbragta till Anders Y. Pers sextioårsdag 1926/8 62. Västerås 1962. 163 s. – Det stod i tidningen (STFÅ, 1967, Sthlm, s 26–38). – Sverige USA. Fakta, bilder, tankar kring förbindelserna Sverige–USA. Foto: K W Gullers. Sthlm 1969. 79 s. [En Geber pocket.] – Innan pressen avskaffas ... Västerås 1974. 116 s. – Medarb i bl a DN 1930, S-T 1931–32, GHT 1933–40, VLT från 1940 (ansv utg 1948–78, även huvudred till 1972).

Redigerat: Polstjärnan. Organ för S.S.U.H. Arg 31–32:9,1926–27. Upps. 4:o. 128 s, s 1–64. (I red tills med B Forssell m fl.)

Källor och litteratur

Källor o titt: Pressens opinionsnämnds arkiv, Ö1:1–11 (P:s ex av behandlade ärenden 1955–60, kopior med anteckn:ar); klippsaml:arnas biogr delar (ser I– IV); allt i Sveriges Pressarkiv, RA. Innersidan. VLT-are – o en till om VLT under 1900-talet, ed I Garpe (Vestmanlands läns tidn 150 år, 1981); S Olsson, Ordet. Reportern o hans tidn (1992); PK:s porträttmatr 1952 (1951); Tyckt o tryckt. Ledare i VLT, ed I Garpe (Vestmanlands läns tidn 150 år, 1980) – Nekr:er över P i dagspressen, bl a i VLT 7 okt 1985. – Gunnar P: SKL.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anders Yngve Pers, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7097, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ann-Katrin Hatje), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7097
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anders Yngve Pers, urn:sbl:7097, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ann-Katrin Hatje), hämtad 2024-04-24.