Meriter

Peterson, Patrik Nehard, f 3 april 1854 i Vallda, Hall, d 18 juni 1942 där. Föräldrar: hemmansägaren Johan Gustaf Petersson o Agneta Christina Petersson. Lantbrukare på gården Backa i Vallda, studier vid Hallands läns folkhögsk i Katrineberg vintern 80–81, förest för poststationen Norrbyvallda från 1 juli 00, kommunalordf o skolrådsled i Valida. Dialektforskare. – Fil hedersdr vid UU 5 nov 32. – Ogift.

Biografi

Patrik P blev tidigt faderlös och fick hjälpa modern i lantbruket. Hans håg stod emellertid till bokliga studier och till dialektuppteckning, och han skaffade sig på egen hand kunskaper i flera främmande språk. Redan på 1870-talet skickade han in en ordsamling om ca 10 000 ord till Bohusläns-Hallands landsmålsförening i Uppsala, där han bl a fick kontakt med dialektforskaren Nils Nilén och folkmålsförfattaren August Bondeson (bd 5). Under vistelsen på Katrineberg grundade P med bistånd av skolans rektor en landsmålsförening, som dock avsomnade sedan årskursens elever skingrats.

Av hälsoskäl fick P låta studierna vila under större delen av 1880-talet och hela 1890-talet, då han helt ägnade sig åt jordbruksarbetet. Efter sekelskiftet tog han ånyo upp sina dialektstudier och fick därvid god hjälp av dialektologen Gideon Danell i Gbg, som lärde P att använda landsmålsalfabetet, det sv alfabetet för fonetisk skrift.

Mot slutet av 1910-talet kom P i kontakt med docent Jöran Sahlgren, som var ordförande i den halländska landsmålsföreningen i Lund. På Sahlgrens inrådan utförde P sina fortsatta uppteckningar i samarbete med denna förening. Dialektforskningen i staden fick en fastare organisatorisk form 1930, och det nybildade landsmålsarkivets chef blev Natan Lindqvist fbd 23). P lämnade 1931 sitt stora material till landsmålsarkivet för publicering i ordboksform. Slutredigeringen av ordboken uppdrogs åt FD Erik Bruhn, som fullföljde arbetet under överinseende först av Lindqvist och senare dennes efterträdare Gunnar Hedström.

Ordboken bygger på ett inlämnat material om ca 36 000 blad 16:o-format. Materialet undergick vid redigeringen såväl gallring som komplettering. Ett första häfte utkom 1935, och utgivningen fullbordades 1946. P följde intresserat utgivningsarbetet och var mycket nöjd med det sätt varpå Brunn fullföljde hans intentioner. När P:s krafter sinade fick arkivet värdefulla kompletteringar genom dialektsamlaren Alfred Jönsson i Lindome.

P:s ordbok över Valldamålet är alltjämt (1995) en av de största fullbordade dialektordböckerna från rikssvenskt område. P hade själv angivit principerna för bokens uppställning. Den skulle med landsmålsalfabetets hjälp ange ordens uttal, såväl enkla som sammansatta ord skulle upptagas, ordböjningen redovisas så fullständigt som möjligt, betydelser anges för varje ord och ordens användning belysas genom exempel. Endast på en punkt hade P en olycklig uppfattning: Han ville att uppslagsorden skulle ges i grov ljudbeteckning i enlighet med det lokala språkbruket, och tyvärr lyckades han genomdriva sin vilja. Ord som yxa eller yx får därför sökas under öks osv.

Ordbokens sista häfte kompletterades med register över viktigare djur- och växtbenämningar, varjämte anvisning gavs var läsaren kunde finna gåtor, namn på lekar och språkprov med folkloristiskt innehåll. Verket avslutades med ett utförligt uppslagsregister, där ordens riksspråkliga form fick bilda utgångspunkt.

Vid sidan av det egentliga ordsamlandet i Vallda ägnade sig P i begränsad utsträckning även åt uppteckningar av ortnamn och dialekt samt folklore från andra orter i Halland.

Författare

Sven Benson

Arkivuppgifter

P:s uppteckn:ar om Valldamålet i Dialekt- o ortnamnsarkivet i Lund, hans uppteckn:ar om folklore m m i norra Halland i NordM.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Några julseder. Om julen i Halland (Folkminnen och folktankar, bd 2, 1915, Lund (tr Malmö), s 191–194). – Något om Fjäre härads folkmål (Vår bygd, utg av Nordhallands studiecirklar o Nordhallands hembygdsfören, [årg 3,] 1918, Kungsbacka, 4:o, s 14-17). – Aug. Bondeson och Adolf Olsson i Valida (ibid, ... Nordhallands hembygdsfören o ... studiecirklar, 6, 1921, s 11–16, 2 pl). – Den blivande ordboken över det gamla Valldamålet (Halländsk bygdekultur, studier rörande fornminnen, folk-mål o folkliv red av D Arill, H Lindroth, E Lindälv, [tillägnad Joh. Kalén av Hallands hembygdsförb o Västsvenska folkminnesfören,] Gbg (tr Uddevalla) 1925, s 80-87). – Något om verb och småord i Valldamålet (Västsvenska hembygdsstudier tillägnade Hjalmar Lindroth 6 febr. 1928 av Västsvenska hembygdsnämnden, Gbg 1928 [omsl], s 71–78). – Fiskeplatser vid Vallda och Onsala (Namn och bygd, årg 24, 1936, Upps (tr Lund), s 98–103; omtr i Vår bygd, 62, 1979, Varberg, s 39–43). – Ordbok över Valldamålet. Lund 19[35–]46. 4:o. IV s, 1556 sp, s 1557–71. (Skrifter utg genom Landsmålsarkivet i Lund, 3.) – Arbete och fest i Valida socken [utg av J Sahlgren] (Saga och sed, K Gustav Adolfs akademiens årsbok, bd5, 1958–1962, Lund 1962, s 36-47). – Artiklar i Norra Hallands veckoblad 18/12 1923, 4/1, 11/1, 18/7 o 24/12 1924 (Gamla sockentyper, l–[5], sign P. N. P.), 19/12 1924, julbilaga (Något om sjölivet ...) o 18/12 1925, d:o ("Andajul" ...).

Källor och litteratur

Källor o UU: E Lindälv, Två halländska hembygdsforskare (Vår bygd 1954); SMoK; W Wahlöö, Halländsk småbonde, som uppskrivit sin trakts dialekt på 36 000 lappar (Sydsv Dagbl Snällposten 3 aug 1931); S-B Vide, Landsmålsfören på Katrineberg 1880–81 (Vi katrinebergare. Katrinebergs elevförb:s årsskr 1961).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Patrik N Peterson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7142, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Benson), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7142
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Patrik N Peterson, urn:sbl:7142, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Benson), hämtad 2024-04-18.