Petrus Petrejus

Född:1570omkr – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län
Död:1622 – Stockholms domkyrkoförsamling, Stockholms län

Författare, Häradshövding, Kansliskrivare


Band 29 (1995-1997), sida 226.

Meriter

Petrus Petrejus (Per Persson), f omkr 1570 i Uppsala, d 1622 trol i okt i Sthlm. Föräldrar: biskopen Petrus Benedicti o Magdalena Jakobsdtr. Studerade vid högskolan på Riddarholmen, Sthlm, 8890, vid univ i Marburg trol 91aug 93, kansliskrivare hos hertig Karl (Karl IX) 93, vistades utrikes 0105, i k kansliets tjänst från 06, från 10 benämnd fiskal (hovfiskal), häradsh i Ärlinghundra, Uppland, 3 febr 14åtminstone 21, förf.

G m Ursula v Pelekin, d tidigast 1632 (Biographica; RR 22 nov 1622).

Biografi

P studerade vid högskolan på Riddarholmen och vid universitetet i Marburg på 1590-talet, där han skrev en matematisk dissertation som trycktes (1592) och som är den första matematiska avhandlingen av en svensk. Av okänd anledning torde han ha begett sig från Sverige till Moskva 1601 och vistats där i fyra år i tsar Boris Godunovs närhet och kanske i dennes tjänst. Som ögonvittne till den förste falske Dimitrijs trontillträde fick P efter hemkomsten hertig Karls uppdrag att skriva en pamflett om Sigismunds stämplingar i Ryssland, krönikan Een viss och sanfärdigh berättelse, om några förändringar, som ... vthi Storfurstendömet Muskow skedde äre (1608).

P anlitades också som översättare av latinska texter till svenska i stil med lexikografen Ericus Schroderus och skrev en populär framställning, Een kort och nyttigh chrönika om alla Sverikis och Göthis konungar (1611), som är en fri kombination av flera källor, bland vilka Johannes Magnus' (bd 20) stora krönika har en särställning. Hans skildringar av Karl IX:s kröning och dennes eriksgata (båda tillkomna 1609) har väckt forskningens intresse som tidig statsrättslig propaganda i Karls tjänst och gjort det berättigat att betrakta P som kungens främste historiograf.

Sitt egentliga område fann P emellertid efter ytterligare resor i österled. Han stod i den sv östpolitikens tjänst 160915 och gjorde flera resor till Narva, Ivangorod och Novgorod. 1615 utkom hans magnum opus på mer än 500 s, Regni Muschovitici sciographia. I denna bok skildrar P i sex avsnitt ingående Rysslands geografi, historia, statsskick, militärväsen, seder och samhällsfenomen samt kyrka och religion. Som tidig Rysslandsbeskrivning står arbetet i klass med tyskarna Sigmund v Herbersteins och Adam Olearius' arbeten och är egentligen inte mer osjälvständigt eller kompilatoriskt än deras alster, fastän P av prestigeskäl har invävt i sina ögonvittnesskildringar en mängd lärda citat och utdrag ur diverse krönikor.

Regni Muschovitici Sciographia råkade komma ut under ett skede då den sv Rysslandspolitiken vacklade mellan mera interventionistiska tankar och strävan efter en bestående fred. Arbetet saknar därför en genomgående tendens, vilket har varit välgörande. Trots att Sciographia är en av de få verkligt betydelsefulla analyserna av det gåtfulla tsarriket, fick boken, vars första upplaga var författad på svenska, inte den uppmärksamhet som den egentligen förtjänade. Mycket av dess faktastoff gick dock tack vare den tyska översättningen anonymt vidare i den senare internationella Rysslandslitteraturen.

P:s stjärna var mot slutet av 1610-talet stadd i ständigt stigande inom sv utrikesförvaltning och diplomati. 1615 var han i Danzig för att organisera ett sv kunskaparnät i Polen och 1617 med Johan Skytte i Nederländerna för att försöka utverka lån till Älvsborgs lösen. 1619 var P i Lübeck, Hamburg och Leipzig för att undgå danskarnas vrede. Dessa hade nämligen upptäckt, att hans kungakrönika från 1611 innehöll kritik mot Kristian IV. Denna hade framförts i en anda som hade varit lämplig under Kalmarkriget men som inte passade i den känsliga situationen omkr 1620, och danskarna krävde därför att den sv regeringen skulle straffa P. 1622 avled P, nyss hemkommen, i pest.

P var till sin karaktär stridbar och polemisk. Han torde ha haft ramistiska och kalvinistiska sympatier i likhet med Karl IX. P:s far, biskopen i Västerås, gjorde honom arvlös till följd av studentbråk, men P samlade ändå en betydande jordegendom kring sin gård Älvsunda (då Ärlesunda), Ed, i Uppland. Han var dessutom häradshövding i Ärlinghundra där.

Författare

Kari Tarkiainen



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Ms till vissa av P:s verk i RA o UUB, se Källor o litt, Tarkiainen. Ms till en relation om Erik XIV:s son Gustav i Ms:saml, RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Disputationen* hane mathematicam ... proponit... [Akad avh, preses RGoclenius.] Marpurgi 1592. 4:o. (12) s.  Een wiss och sanfärdigh berättelse, om några förändringar, som j thesse fram-ledne åhr, vthi storfurstendömet Muskow skedde äre ... af Peder Pedersson Ubsaliensi. Sthlm 1608. 4:o. (36) s. [2 varianter.]  Een kort och nyttigh chrönica om alla Swerikis och Götis konungar ... ifrån then första konung Magogh, in dl ... konungh Carl then IX. Så ock om the amazoniske qvinnors berömliga gerningar ... Sampt een oradon som hållen är vthi Basel anno 1440. af d. Nils Ravaldi... Sthlm 1611.4:o. 152 s. [Bearb utg:] ... konung Gustaf Adolph ... förbättrat och vthgången. 1614. (8), 188 s. 1656. 8:o. 178 s.  Regni Muschovitici sciographia. Thet är: Een wiss och egenteligh beskriffning om Rydzland ... Vthi sex böker... Sthlm 1615. 4:o. (12), 111, 274, 36, 15, 33, 50 s. Overs [ngt utökad]: Historien vnd Berichtvon dem Groszfiirstenthumb Muschkow ... wie auch von der reussischen Groszfursten Herkommen, Regierung, Macht... Lipsias 1620. 4:o. (16), 695 s; även (22), 695 s. Utdrag jämte uteslutna delar i: Rerum Rossicarum scriptores exteri, T 1, Petropoli 1851, fol, s 137382.

Utgivit: Nicolaus Ragvaldi, Oratio [i Basel 1440] (P, Een kort och nyttigh chrönica ... [se ovan], Sthlm 1611, s 141148, 1614, s 173185, 1656, s 163174). Sep omtr: Doct. Nicolai Ravaldi archiepiscopi Upsaliensis herliga oration, om Swea och Götha rijkers sampt thesz konungs stoormächtigheet och bedreff: ... Wijsingsborg 1677. (24) s.

Översatt: C [Bienemann] Melissander, Een nyttig bönebook, för alla christne eenfallighe communicanter... vthaf tyskone afsatt och vthgången, Sthlm 1609, (221) s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Strödda hist handhar, vol 2; Skriv:er till konungen, Karl IX; Kanslitjänstemäns konc o mottagna skriv:er, vol 11; Oxenstiernska saml, E 689; Depositio Skytteana, E 5410; Biographica; allt i RA.

N Ahnlund, Axel Oxenstierna intill Gustav Adolfs död (1940); H Almquist, Sverge o Ryssland 15951611 (1907); S Clason, Förhållandet till Polen o P:s sändning till Danzig 1615 (HT 1900); N Eden, Den sv centralregeringens utveckling till kollegial organisation i början af sjuttonde årh (1902); A Hermansson, Karl IX o ständerna (1962); Lags o doms; J A Limonov, Istorija o Vjelikom Knjazhestve Moskovskom Petra Petreja (Skandinavskij Sbornik,12,1967); KTarkiainen, P som skildrare av Ryssland (Lychnos 197172) o där anf källor o litt; dens, "Vår gamble arffiende ryssen" (1974); dens, Se vanha vainooja (Historiallisia Tutkimuksia, 132, 1986).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Petrus Petrejus, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7210, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kari Tarkiainen), hämtad 2018-11-14.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7210
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Petrus Petrejus, urn:sbl:7210, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kari Tarkiainen), hämtad 2018-11-14.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se