Baltzar C Platen, von

Född:1898-02-24 – Malmö Sankt Petri församling, Skåne län
Död:1984-04-29 – Ystads församling, Skåne län (enl db för Sthlm Maria)

Uppfinnare, Maskiningenjör


Band 29 (1995-1997), sida 362.

Meriter

4 von Platen, Baltzar Carl, f 24 febr 1898 i Malmö, S:t Petri, d 29 april 1984 i Ystad (enl db för Sthlm, Maria). Föräldrar: kronofogden Philip Ludvig v P o Eva Hedvig Ingeborg Ehrenborg. Studentex vid H a l i Ystad 4 juni 17, inskr vid LU 7 sept 17, studier i matematik, fysik o astronomi där 1718, ord elev vid KTH 18, utex från fackskolan för maskinbyggn:konst o mek teknologi där 22, arbetade med utveckl:en av Platen-Munters' kylskåp 22–25, anställd vid Platen-Munters' Refrigerating System ab 2527, idkade privat vetensk verksamhet från 27.

G 1) 9 juni 1925(–28) i Sthlm, Osc, m Brita Catharina Vitus, f 12 okt 1898 i Malmö, S:t Petri, d 29 dec 1985 i Jönköping, Sofia, dtr till apotekaren Vitus Andersson o Anna Katarina (Karin) Bernström samt senare g m överläk, doc Bo Bosson Tarras-Wahlberg; 2) 29 mars 1930 (–42) i Asarum, Blek, m gymnastikdir Doris Signe Maria Kofoed-Fernström, f 3 maj 1906 där, dtr till dir Alfred Sigfrid Johan K-F o Emma Sofia Hammar.

Biografi

Redan som teknolog kom Baltzar v P att intressera sig för problem kring konstruktionen av en kylapparat lämpad för hushållsbruk. Motordrivna sådana hade vid denna tid börjat tillverkas, bl a i USA. Tillsammans med en kurskamrat vid KTH, Carl Munters, utvecklade P en helt ny princip, den s k absorptionsmetoden, där kylning åstadkoms utan hjälp av några mekaniskt rörliga delar. I denna metod samverkar tre olika ämnen, ammoniak, vätgas och vatten, i tre kopplade cirkulationssystem. En lokal värmekälla, som kan vara en gaslåga eller en elpatron, åstadkommer att ammoniak avgår i gasform för att sedan kondenseras i en annan del av systemet. I kontakt med vätgasen avdunstar sedan ammoniakvätskan, vilket kräver värmetillförsel från omgivningen. Lokal uppvärmning i en del av systemet orsakar alltså lo- kal kylning i en annan del. Ingen mekanisk pump behövs; processen drivs helt genom termisk självcirkulation. I en första version av uppfinningen krävdes tillförsel av rinnande kallvatten som hjälpkylning, men i senare utföranden behövdes inte detta.

Kylapparaten utvecklades av P och Munters som ett examensarbete under ledning av prof Edvard Hubendick (bd 19) vid KTH, belönat med Polhemsmedaljen av Sv teknologföreningen. Uppfinningen väckte genast mycket stor uppmärksamhet i dagspressen. För exploateringen bildade de båda tillsammans med Hugo Tillquist 1923 bolaget Platen-Munters' Refrigerating System ab. Licensrätten till patentet inköptes s å av ab Arctic, som i Motala startade tillverkning av kylskåp för hushållsbruk. 1925 visades det första serietillverkade kylskåpet på en bostadsutställning i Liljevalchs konsthall i Sthlm. Dess grundprinciper beskrevs av uppfinnarna i artikeln Om alstring av kyla, s å, även separat utgiven av Sv teknologföreningen. 1925 förvärvade också ab Electrolux genom Axel Wenner-Gren rätten att tillverka och försälja kylskåp för hushållsbruk baserade på P:s och Munters' princip. Med sin internationellt etablerade organisation kunde Electrolux föra ut det nya kylskåpet på marknader i hela världen. Uppfinnarna själva garanterades utöver 560 000 kr var också en royalty på ca 50 öre för varje sålt kylskåp.

Det omfattande bostadsbyggande som tog fart i Sverige på 1930-talet innebar en starkt växande marknad för kylskåp. Under andra världskriget var all import av andra typer av kylskåp förhindrad, varför Electrolux då kom att få en monopolställning på den sv marknaden. Från 1950-talet började emellertid mer effektiva, motordrivna kylskåp av kompressortyp att få en allt större marknadsandel. Mindre, helt tysta kylskåp av P:s och Munters' typ är i dag (1995) vanliga bl a i hotellrum. En annan fördel är att de kan drivas med andra energikällor än el, t ex med gas.

Sedan P lämnat det direkta arbetet med absorptionskylskåpet ägnade han sig åt uppfinnarverksamhet inom flera områden. Han sökte utveckla en teknik för elektrisk energiöverföring med högspänd likström men lyckades inte intressera Electrolux och Axel Wenner-Gren för att satsa erforderligt kapital. Tekniken kom senare att i stället utvecklas av Uno Lamm vid ASEA. – Större framgång nådde P med arbetet att på konstgjord väg söka framställa diamanter, främst avsedda för verkstadsteknisk bearbetning. Principen var att utsätta grafit för ett så stort tryck att den omvandlades till diamant, och grundproblemet gällde att kunna åstadkomma tillräckligt stora presskrafter. Tillsammans med flera medarbetare konstruerade P olika stora pressar, av vilka den största kunde uppnå en presskraft på 800 000 Newton (80 000 ton). 15 febr 1953 kunde ASEA tillverka världens första konstgjorda diamanter med hjälp av en sådan press.

I sitt arbete med kylskåpet hade P kommit att alltmer intressera sig för termodynamikens lagar. Speciellt ville han pröva giltigheten av den huvudsats som säger att det är omöjligt att framställa ett perpetuum mobile av andra slaget, dvs en evighetsmaskin som omvandlar termisk energi från en enda värmekälla (t ex världshavet) till mekaniskt arbete. P sysselsatte sig med detta problem under 50 år och summerade sina rön i en mycket uppmärksammad artikel i Teknisk tidskrift 1975. Han hävdade där att det i princip var möjligt att framställa en sådan maskin. Artikeln väckte stark kritik hos större delen av forskarsamhället, men P stod livet ut fast vid sin uppfattning. Det tysta kylskåpets uppfinnare slutade sina dagar som en kontroversiell person.

För sin "mer än femtioåriga verksamhet som uppfinnare och nyskapare av industriella produkter" erhöll P och Munters 1974 IVA:s stora guldmedalj, den förnämsta utmärkelse som kan tillfalla sv tekniker.

Författare

Jan Hult



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om alstring av kyla. Avhandlingen belönad med Svenska teknologföreningens Polhemsmedalj (Teknisk tidskrift, årg 55, 1925, Sthlm, 4:o, Allm avd, s 89–95; tills med Carl G. Munters; även sep, 8:o, 23 s = Skrifter utg av Svenska teknologföreningen nr 1 [omsl]). – Memoarer. Andar och perpetuum mo-bile (av andra ordningen). Ystad 1975. 129 s. – Värmelärans andra huvudsats är inte allmängiltig – mitt bevis håller (Tekn tidskr, 105, 1975, nr 11, s 54–57).

Redigerat: El. Tidskr för elabonnenterna. Utg av Föreningen för elektricitetens rationella användning (FERA). 1945. Sthlm. 4:o. 4 x 15 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: [K-E Almblad] Kald, Tioårings dröm om diamanter blev världshistoria på Söder (SvD 22 febr 1958); J Glete, ASEA under hundra år 1883–1983 (1983); G Melander, Till minnet av B v P (SvD 8 maj 1984); S Rydberg, Möte med Munters (1983); SMoK; SvTeknF; G Unger, Axel Wenner-Gren (1962). – Nekr:er över P i DN o SvD 3 maj 1984.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Baltzar C Platen, von, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7316, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Hult), hämtad 2019-12-13.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7316
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Baltzar C Platen, von, urn:sbl:7316, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Hult), hämtad 2019-12-13.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se