Johan August Posse

Född:1815-03-18 – Sparlösa församling, Skaraborgs län
Död:1865-06-05 – Nikolai församling, Stockholms län

Riksdagsledamot, Häradshövding, Aktuarie


Band 29 (1995-1997), sida 452.

Meriter

8 Posse, Johan August, kusins son till P 6, f 18 mars 1815 i Sparlösa, Skar, d 5 juni 1865 i Sthlm, Nik. Föräldrar: majoren frih Carl Henrik P o Sofia Augusta Ribben. Elev vid Skara lärov, inskr vid UU 13 juni 32, jur-fil ex där 13 juni 35, eo kanslist vid handels- o finansexp 28 dec 35, eo amanuens i RA 6 febr 38, jur utr kand vid UU 21 dec 39, auskultant i Svea hovrätt 13 jan 40, eo notarie där 27 jan 40, eo kanslist i Justitiedep 7 mars 40, v notarie i Svea hovrätt 11 jan 41, v häradsh där 21 dec 43, registrator i adelns kansli vid riksdagen 44–45, förste amanuens i RA 1 okt 49, aktuarie där från 27 maj 53, deltog i riksdagarna 53–60 (led av lagutsk 53–54, av riddarhusdir 53–61). – LSkS 52.

G 1) 8 okt 1850 i Sthlm (enl vb för Skinnskatteberg, Vm) m Thecla Eva Amalia Heijkenskjöld, fil aug 1826 i Ramsberg, Ör, d 4 febr 1853 i Sthlm, Klara, dtr till bergsrådet Detlof H (bd 18, s 542) o Sophia Eleonora Hisinger; 2) 19 maj 1856 i Lindesberg m Katarina Elisabet (Betty) Ehrenborg (P 9).

Biografi

P växte upp på godset Ulvstorp i västgötasocknen Sparlösa sydväst om Lidköping. Själv har han beskrivit sin tidiga ungdom som en inte helt lycklig tid. Då han var nio år dog fadern. P fick juridisk utbildning vid UU och påbörjade en ämbetsmannakarriär redan innan han 1839 krönte sina studier med en jur kand-examen. Som amanuens vid RA fick han upp ögonen för sv rättshistoria. Med stöd och uppmuntran från arkivets chef Hans Järta (bd 20) bedrev han forskningar i ämnet vilka resulterade i verket Bidrag till svenska lagstiftningens historia från slutet af sextonde århundradet till stadfästelsen af 1734 års lag (1850). Skriften användes länge som lärobok för juridiska studier på universitetsnivå. Den har också rönt uppskattning bland en senare tids specialister.

P anförtroddes 1853 en tjänst som aktuarie och chef för RA:s administrativa avdelning. Kort därefter nådde han en vändpunkt i sitt liv och kom fortsättningsvis att huvudsakligen ägna sig åt publicistik. Uppbrottet skedde s å som hustrun och deras enda barn, en son, avled. Genom de resurser som arvet gav fick P möjlighet att helhjärtat engagera sig i ett tidningsprojekt som diskuterats inom en krets av personer med intresse för kyrklig förnyelse, bl a Peter Fjellstedt (bd 16) och Fredrik Hierta (bd 19).

Från dec 1853 utgav P tidningen Väktaren. Den utkom två gånger i veckan de första fem åren och omvandlades därefter till veckotidning. Väktaren sades vara en "tidning för stat och kyrka" och den blev, åtminstone enligt P:s uppfattning, ett organ för "präster, folkskollärare och allmoge". Parallellt med tidningsarbetet deltog P i tre riksdagar. Med undantag för en plats i lagutskottet 185354 förvärvade han dock knappast någon mer framskjuten position på riddarhuset.

I de rent politiska frågorna intog P en tydligt konservativ hållning. Han försvarade främst lagarnas helgd. Hans konservatism kom också till synes i tidens viktigaste partiskiljande spörsmål: representationsfrågan. P kunde följaktligen inte godta Louis De Geers (bd 10) 1863 framlagda tvåkammarförslag. Väktaren blev inför det slutliga avgörandet om ståndsriksdagens öde, och särskilt under vintern och våren 1865, ett viktigt språkrör för motståndarna till De Geers vilande representationsförslag. I och för sig motsatte sig inte P en reformering av riksdagen, men förändringarna borde genomföras stegvis, och han menade att en riksdagsordning med samfällda val, vilket De Geer hade föreslagit, var alltför bräcklig för att kunna motstå en växlande opinions krav på förändringar. Valen skulle enligt P istället bygga på en naturlig indelning av väljarna i olika klasser.

I religionsfrågan, som låg P närmast om hjärtat, uppträdde han däremot inte lika klart till stöd för den gamla ordningen. För honom var det visserligen naturligt att försvara statskyrkan, men han ansåg det inte nödvändigt med en liturgisk enhet. P sympatiserade med de nya religiösa strömningar som bar upp den inomkyrkliga väckelsen och som 1856 ledde fram till bildandet av Evangeliska fosterlandsstiftelsen. Han motsatte sig därför inte den religionsfrihet som följde av konventikelplakatets upphävande 1858. P ansåg att statskyrkan snarare skulle dra nytta av en friare ordning, eftersom frihet utgjorde en bättre grund än tvång för spridning av religiös kunskap. Läget krävde dock att man särskilt slog vakt om prästernas möjligheter att föra kyrkans talan under nya betingelser.

För P var det framför allt viktigt att religionen och religionsutövandet respekterades. Belysande för P:s omutliga krav på vördnad för religionen och skydd för vilodagen är en riksdagsmotion där han yrkar på förbud för järnvägstrafik på söndagar (AdRP 185960, bd 2, s 36 ff). Han motiverade sin begäran med att järnvägarna lockade stadsbefolkningen att överge gudstjänsten till förmån för ett uppsluppet och osedligt liv på landet, där varje station blev till en krog. Samtidigt frestades allmogen, ännu präglad av "forntida allvar, måttlighet och försakelseförmåga", att bege sig till städerna. Formuleringen visar att P:s nit för religionens helgd sammanföll med en moraliskt grundad skepsis mot de pågående samhällsförändringarna. P såg dessa framför allt som stadsfenomen. Visserligen, erkände han, hade de materiella villkoren förbättrats, men istället för "att bliva en sporre till ytterligare kraftansträngningar" hade det ökade välståndet "förlett till överdådig njutning och ett omåttligt vinstbegär." Däremot levde ännu, enligt P, de traditionella, av religionens bud färgade värdena, sedlighet och enkelhet, kvar på landsbygden.

P:s religiösa uppfattning anses ha speglat hans "allvarliga, något melankoliska, lynne". Han har också själv skildrat hur han periodvis brottades med religionsgrubbel. P:s publicistiska verksamhet var nära sammanflätad med hans kristna tro. Redan i Väktarens första prenumerationsanmälan förklarade han att "en tidning för ett kristligt samhälle icke borde kunna förbise och förglömma dess grundval".

Författare

Staffan Förhammar



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Bl a brev till P i UUB.  Brev från P i GUB (bl a till P Wieselgren), KB (bl a till H H v Essen), LUB (bl a till C Skarstedt), RA (bl a till F F Carlson) o i UUB (bl a till Fredrika Ehrenborg, Fredrika Hierta o Ingeborg P samt många till R M Ehrenborg o Betty P).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Bidrag till svenska lagstiftningens historia från slutet af sextonde århundradet till slad-fästelsen af 1734 års lag. Sthlm 1850. XII, 371, 24 s. – Anteckningar om Riks-archivets bestämmelse och ar-chivhandlingarnas fördelning (MRA, bd 1. 18751879, h 1, Sthlm 1877, s 3045).

Redigerat: Väktaren. Tidn för stat o kyrka. 185365. Sthlm. Fol. (Även ansv utg.)

Utgivit: A v Braun, Christendomslifvet i vår tid. Tidsbilder. Efter författarinnans död utg. Sthlm 1860. XXXII, 300 s. [Anon; med biogr inl av C E "Betty" Ehrenborg-P, anon.]

Källor och litteratur

Källor o litt: RA:s ämbetsarkiv Fla:8 (tjänstemän ord Biographica).

J E Almquist, Sv jur litt:hist (1946); S Bergh, Sv RA 18371846 (1927); S Ekman, Slutstriden om representationsreformen (1966); Lundsledt; N Lövgren, Katarina Elisabet Posse, 2 (1914); E Newman, Gemenskaps- o frihetssträvanden i sv fromhetsliv 18091855 (1939); T Ribbner, De sv traktalsällsk:en 18081856 (1957); riksdagstrycket 185360; N Rodén, Hans Jacob Lundborg, en pil på Herrens båge (1961); N Runeby, Den nya världen o den gamla. Amerikabild o emigrationsuppfattn i Sverige 18201860 (1969); A Sandewall, Separatismen i övre Norrland 18201855 (1952); SMoK; P Sondén, Biskop Anders Fredrik Beckman, hans levnadslopp o verksamhetsfält (1931); Sv biogr lex, N F, 8 (187981); E Åkerhielm, Sv gods o gårdar, 12 (1930).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan August Posse, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7378, Svenskt biografiskt lexikon (art av Staffan Förhammar), hämtad 2019-05-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7378
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan August Posse, urn:sbl:7378, Svenskt biografiskt lexikon (art av Staffan Förhammar), hämtad 2019-05-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se