C F Hugo Raab

Född:1831-11-25 – Ryssby församling (H-län), Kalmar län
Död:1881-12-11 – Jakobs församling, Stockholms län

Arméofficer, General


Band 29 (1995-1997), sida 591.

Meriter

2 Raab, Claes Fredrik Hugo, son till R 1 i hans första g, f 25 nov 1831 i Ryssby, Kalm, d 11 dec 1881 i Sthlm, Jak o Joh. Elev vid Nya elementarskolan i Sthlm, kadett vid Krigsakad på Karlberg april 47, officersex där 31 okt 50, underlöjtn i Kalmar reg 9 nov 50, vid reg 28 okt 51, andre adjutant där 9 maj 54, elev vid Die allgemeine Kriegsschule i Berlin okt 55–juni 58 (avgångsbetyg dat 15 nov 58), adjutant hos svensk-norske ministern Carl v Mansbach där 56–58, löjtn vid Kalmar reg 24 juli 57, generalstabsofficer 20 april 59, premiärlöjtn i danska armén 2 mars 64, kompanichef där 24 mars 64, erhöll avsked ur dansk krigstjänst 24 aug 64, sekr i fälttjänstreglementskomm 64, kapten i armén 28 jan 65, lär i taktik, reglementen o krigsartiklar vid KrVA 65–66, i krigskonst o krigshist vid H artillerilärov o vid arméns Krigshögsk 66–73, kapten vid Kalmar reg 5 okt 69, major i armén 26 maj 70, sekr i försvarsutsk vid urtima riksdagen 71, överstelöjtn i armén o chef för Lantförsvarsdep:s kommandoexp 12 april 72, medverkade vid utarb o granskn av olika härordn:förslag 73–74, överste och chef för Generalstaben från 5 dec 73, led av komm ang Karlsborgs fästiv.s ställn mars–maj 76, av komm ang Sveriges offentl kartverk maj 77–maj 78, generalmajor i armén 14 dec 77, led av komm ang lantförsvarets ordnande periodvis från nov 80. – LKrVA 63.

G 7 sept 1869 i Sthlm, Hedv El, m Lovisa (Louise) Johanna Charlotta Grill, f 19 maj 1841 i Sthlm, Konungens Andra livg, d 23 jan 1908 där, Osc, dtr till läkaren k livmedikus Johan Daniel G och Sofia Elisabeth Grill.

Biografi

Hugo R hade omfattande internationella kontakter och meriter, bl a var han på 1850-talet adjutant hos den svensk-norske ministern i Berlin. Trots sin utbildning och tjänstgöring i Tyskland var R ingen okritisk beundrare av Preussen och det tyska. Vid det dansk-tyska krigets utbrott 1864 anmälde han sig som frivillig och fick anställning i det danska högkvarteret i Sönderborg. Han deltog i striden vid Dybböl 17 mars. Efter stabstjänsten övergick han till stridande fronttjänst som chef för ett kompani som främst bestod av svenska och norska frivilliga. "Med friska mod, varma kläder, goda vapen och litet kunskaper går jag nu för att se, huru kriget verkligen ser ut på nära håll", skrev han till sin syster. Strövkåren utförde kommando-liknande operationer mot de preussiska förbanden och orsakade dessa en del förluster, i synnerhet vid expeditionen till Loit Kirkeby i Schleswig. Redan på sensommaren 1864 utträdde R ur dansk krigstjänst.

R hyste ett stort intresse för nya organisationsformer och ny teknik. Han var 1860 arbetskommenderad till järnvägsbyggen i Södermanland och utnyttjades efter hemkomsten från Danmark för en rad uppgifter. Han var bl a lärare vid militära utbildningsanstalter och hade från 1870-talets början ett flertal utredningsuppdrag gällande landets försvar.

R tog djupa intryck av preussisk armé-och stabsorganisation. Följdriktigt blev han den sv Generalstabens förste chef, när denna efter preussisk förebild inrättades 1873. De följande åren ägnade han sina krafter åt dess utveckling som arméns högsta ledningsorgan och som utbildningsinstitution för blivande högre arméofficerare. Den senare funktionen resulterade bl a i att R 1876 framlade ett förslag till en plan för den militära högskoleutbildningens organisation och uppgifter, vilken ledde fram till inrättandet av Krigshögskolan 1878. Vid sidan av arbetet på Generalstaben var R, som delaktig i en rad tunga försvarsutredningar, en huvudperson i 1870-talets försvarsdebatt, då den indelta krigsmakten alltmer sattes i fråga till förmån för ett värnpliktsförsvar. R var också en nydanare av den praktiska övningsverksamheten, vilket märktes vid fälttjänstövningarna i Skåne 1871, då han planlade en övning som markant avvek från tidigare slentrian, gav klara övningsförutsättningar och uppmuntrade de enskilda kårcheferna till självständigt beslutsfattande.

Trots att R var en yrkesmässig beundrare av den preussiska armén hemföll han aldrig åt något "preusseri" i Sverige utan försökte där utnyttja de bästa dragen i den effektiva preussiska krigsmakten. Han var en varm anhängare av den allmänna värnplikten och deltog i bildandet av sällskapet Värnpliktens vänner. R var också den drivande kraften i det 1858 grundade sällskapet Krigsvetenskapens vänner, i vilket en rad föredrag hölls om aktuella militärtekniska framsteg, säkerhetspolitiska dagsfrågor och om olika aspekter på militärförvaltningen. R ingick i Militärsällskapet och sällskapet Idun redan vid deras tillkomst.

Med sin internationella utblick, sin konkreta erfarenhet av krigets vardag och sin stora arbetskapacitet var R en av den sv arméns främsta officerare under 1800-talet. Han bidrog verksamt till att lyfta armén ur dess svåra nedgångsperiod på 1860-talet och inledde den modernisering av högre stabsfunktioner, officersutbildning och organisation som 1885 skulle resultera i ett avgörande beslut om en utbyggnad av värnpliktsförsvaret och avrundas med indelningsverkets ersättande med ett värnpliktsförsvar 1901.

Författare

Lars Ericson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Handl:ar (6 vol: bl a föreläsn:ar o minnen från kriget 1864) i KrA.  Brev från R i KB (bl a till H Wiesel-gren) o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Några ord om tidens kraf på lätt infanteri, af H. Sthlm 1857. 39 s, 1 pl. [Sign.]  Kriget i Italien 1859 (KrVA, Tidskrift, 1859, s 465506, 529559, 569598; även sep:... Militäriskt utkast. Med karta öfver krigstheatern o bataljplaner öfver Montebel-lo, Magenta, Melegnano o Solferlno, 90 s, 1 karta). – Om ändamålet med Stockholms befästande, i anledning af löjtnant J. Mankells skrift i samma ämne. Sthlm 1860. 31 s.  Kort sammanfattning af de vigd-gaste bestämmelserna rörande arméns organisation. Till ledn för undervisningen i militärskolorna. Sthlm 1870. 120 s. [Föret; tills med J I Crusebjörn.]  Den adliga rusttjensten. Anförande i Krigsvetenskaps-akad d 31 jan 1870 (KrVA, Tidskrift, 1870, Sthlm, s 417-430, 449-465; även sep, 32 s).  Bör och kan svenska folket försvara sig? (ibid, 1871, s 122; även sep). – [Repliker till A Leijonhufvud, Några anmärkningar vid ... "Kort sammanfattning ..." o "Försvar i sak och sjelfförsvar med anl af... Raabs genmäle ..."] (ibid, s 148-150 resp 339 o 341 f; sign H. R.). - Genmäle till A. L. (ibid, 1872, s 161171; d:o). – Våra fördomar. 12. Sthlm 187677. 1. Indelta armén och indelningsverket. 26 s. 2. uppl s å. 2. Stam och beväring. 26 s.

Utgivit: Soldaten. H 1-4. Sthlm 186162. 4 X 32 s. [Anon.] - Kongl. Krigsvetenskapsakademiens tidskrift. 18701872: h 9.

Källor och litteratur

Källor o litt: Lantförsvarsdep:s konseljakter, bl a 9 nov 1850 o 20 april 1859, RA. Biografica; Generalstabens arkiv; Tur- o anciennitetsrullor, vol år 1880; Sällsk Krigsvetenskapens vänners arkiv; Värnpliktens vänners arkiv; allt i KrA.

Arméns ledn från Vasatid till nutid, ed L Rönnberg (1995); E Björk, Militärsällsk i Sthlm 18521952 (1952); A Cronenberg, Värnpliktens vänner o lantmannapartiet (Aktuellt o historiskt. Meddel från militärhist avd vid K Militärhögsk 1968); L Ericson, KrVA 17961870 (KrVA:s hist 17961996, ed E Norberg, 1996); dens, Sv frivilligaMilitära uppdrag i utlandet under 1800- o 1900-talen (1966); Generalstaben 18731923. En minnesskr (1923); Generalstab o generalstabskår 18731973 (1973); F Rudelius, Kalmar reg:s personhist 16231927, 2 (1955); SMoK; BO Stackelberg, nekr över R (KrVAH år 1882); E Tiselius, Adam Christian Raab o H R. Frisinne o försvar 18341881 (PHT 1931); dens, H R, banbrytaren för vår värnpliktsarmé (1953).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C F Hugo Raab, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7477, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Ericson), hämtad 2018-11-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7477
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C F Hugo Raab, urn:sbl:7477, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Ericson), hämtad 2018-11-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se