Rasmus Ludvigsson

Död:1594 – Stockholms domkyrkoförsamling, Stockholms län (trol begr i Sthlm.)

Genealog, Kanslisekreterare


Band 29 (1995-1997), sida 700.

Meriter

Rasmus Ludvigsson, begr 22 aug 1594, trol i Sthlm. Föräldrar: sthlmsborgaren Ludvig bagare o Anna Persdtr. Möjl identisk med "Erasmus Ludovici ex Datia" som inskrevs vid Leipzigs univ 33 o sannolikt med "Erasmus Ladewick de Stockholme", som inskrevs vid Rostocks univ 3 juli 39, kan beläggas som k kansliskrivare 42 (SlA)-49 (Kammarrådet Nils Pedersson Bielkes koncböcker), som k sekr från 55 (Kanslitjänstemäns ... mottagna skriv:er, vol 4).

G 1) mellan 1553 o 1556 m Barbro Eriksdtr, d omkr 1573, dtr till sthlmsrådmannen Erik Olsson skinnare o Karin Jönsdtr samt änka efter Johan Sop; 2) mellan 1573 o 1586 m Clara Nilsdtr, begr 24 eller 25 april 1599 i Sthlm, Nik, dtr till Nils orgellekare o Margreta Persdtr (Simla) samt änka efter först Gerdt Hansson, sedan Peder Svensson.

Biografi

R:s lättlästa runda piktur, som kan ge associationer till kringlor i hans fars bageri, gör det möjligt att spåra hans vittfamnande verksamhet. Bland de första av dessa spår är 1542 års riksregistratur, men detta tycks ha tillkommit först 1545, eftersom R på inte mindre än 14 ställen i distraktion i stället skrivit detta årtal (Svalenius 1991, s 65 f).

Tidigt blev R Gustav I:s förnämste eller snarare ende medhjälpare vid skötseln av dennes privata förmögenhet (Peterzén). Under det ryska kriget följde han 1555 kungen till Finland, där han hade hand om dennes privatkassa och även delvis skrev det klagomålsregister mot adeln i Finland som utgivits i kamreraren Jakob Teits namn.

Som Gustav I:s personlige tjänare fick R göra de utredningar som behövdes för dennes bördande av kyrko- och klostergods, och dessa krävde omfattande forskningar i från andliga institutioner indragna jordabrev. I samband härmed fick han hand om kungens jordeböcker, och han fick också signera och förteckna de nämnda jordabreven, vilkas antal var stort. Många av dem är endast kända genom hans förteckningar (Gillingstam 1996).

Mest känd har R emellertid blivit som genealog. Om denna verksamhet vittnar talrika släktböcker, framför allt i RA. Förutom av kungen och dennes söner anlitades R även av adelsmän för utarbetande av antavlor och släktböcker. Dessa privata uppdrag medförde även att han fick tillgång till olika adelsmäns arkiv, och i hans släktböcker finns åtskilliga notiser, som återgår på ej längre bevarade brev som varit i enskild ägo. Särskilt kyrko- och klosterbrevens enorma talrikhet försvårade emellertid ett vederhäftigt utnyttjande av dem. R:s ofta gissningsvis nedtecknade kombinationer av namn och vapenbilder blev ödesdigra genom att senare seklers genealoger ofta skrev av dem och på dem grundade nya okritiska kombinationer, som fortfarande försvårar den medeltidsgenealogiska forskningen. Särskilt stort värde har hans uppgifter om sin samtids släktförhållanden; bl a har han efterlämnat släkttavlor över sina egna och sina hustrurs ofrälse släktingar. R:s ibland diskutabla uppfattning om vad de på medeltida sigill förekommande vapenbilderna föreställer kom att bli grundläggande för heraldisk terminologi långt fram i tiden. Vissa av hans uppgifter om medeldda vapens tinkturer har vid kontroll visat sig vara korrekta, varför de är beaktansvärda särskilt när andra källor ej föreligger.

Under Erik XIV:s regering anlitades R:s enorma materialkännedom framför allt för kungens nämnd, som dock våren 1567 på initiativ av Jöran Persson (bd 20) dömde honom till döden för att bl a ha "levererat ifrån sig falske och ovisse register". Domen exekverades dock ej, kanske på grund av att Sturemorden några veckor senare följdes av en reaktion mot Jöran Persson.

Efter tronskiftet 1568 fick R efter den åldrande kollegan Klemet Hansson övertaga vården av de under Gustav I tillkomna statsakterna, vilket tycks ha föranlett att han började skriva krönikor (Svalenius 1967, s 28). De viktigaste av dessa behandlar Gustav I (tr HH 20) och Erik XIV (tr HSH 12 o Linköpings bibliotheks handhar, 1, s 47-61), vartill kommer medeltidsnotiser (tr SRS 3:1 o PHT 1904). Om R som krönikör har påpekats att han knappast kan "betecknas som krönikeförfattare i egentlig mening. Han författade inte; han excerperade. Därpå beror det att hans verk som krönikor äro ytterst svaga, som historiska källskrifter däremot synnerligen värdefulla" (Söderlund 1942, s 319). För tvisten med danskarna om riksvapnet tre kronor anlitade Johan III R för studiet av mynt och Mora stenar. Tillsammans med sin kollega Erik Matsson (bd 14) och flera riksråd var han bland de sv ombuden vid underhandlingarna med danskarna i Avaskär 1572. Hans kunskaper utnyttjades också av den historiskt intresseradejohan III för författandet av de inskriptioner på gravmonument med vilka denne lät pryda olika kyrkor. R ägnade sig även åt tafatt och välmenande minnesdiktning över ärkebiskop Laurentius Petri (bd 22) 1573 (tr av Holmquist), amiralen Jakob Bagge (bd 2) 1577 (tr HSH 30) och Pontus De la Gardie (bd 10) 1585.

Bland R:s övriga alster kan nämnas redovisningen av 1100-talsdonationer till Vreta kloster (tr av Ahnlund 1945, s 319 ff), en av lokalhistoriker och ortnamnsforskare utnyttjad handskrift om sjöar och strömmar i stora delar av Sverige 1560 (Strödda kamerala handkar, vol 61, RA), den äldsta kända förteckningen över sv landskapsvapen, förteckningar över herdg Johans och hans gemåls lösegendom 1563 (tr 1909) samt över Erik XFV:s och Johan III:s bibliotek (tr HSH 27 resp Lindberg 1937), några sannolikt från Nordiska sjuårskriget på 1560-talet (Ahnlund 1948, s 517) härrörande summariska uppgifter om Norge,Jämtland och Härjedalen (tr av Hadorphius) och ett 1581 skrivet försök till krönika om Sthlms äldsta historia (tr av Bolin).

R kallades av sina kolleger i kansliet "Sa-pienda" eller "Sapientia in confusione" (vishet i förvirring; Svalenius 1991, s 10 o 26).

Författare

Hans Gillingstam



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev till o från R i Kanslitjänstemäns konc o mottagna skrivier, RA.

Källor och litteratur

Källor o litt: Upplands handl 1601:6, f 3 o 5, RA; Klädkammarens arkiv II A: 5:3, f 30v, SIA.

N Ahnlund, Vreta klosters äldsta donatorer (HT 1945), s 318-26, 329-33, 339 f o 343; dens, Intill 1537 (Jämtlands o Härjedalens hist, 1, 1948), särsk s 499 o 517; E Anthoni, Kring vår medeltidsgenealogiska forskn (Societas scientiarum fennica. Årsbok XXV B, n:o 2, 1947), s 3, 12 o 36; dens, Finländska släkttavlor från tiden omkr 1570 (Genos 1954), s 97 o 103; S Bergh, Sv RA 1618-1837 (1916); G Bolin, Sthlms hävdatecknare förr o nu (SSEÅ 1923), s 93 o 108 f; S E Bring, Trollhätte kanals hist till 1844 (1911), s 41 f; Broomé; dens, Nils Stiernsköld (1950); Calendaria Caroli IX (1903); C Callmer, Sv studenter i Rostock 1419-1828 (1988), s 18; Carlander; G Carlsson, Till de medeltida Stureätternas genealogi (PHT 1920), s 90 o 97; S Cflason], rec av Rosman, nedan a a 1897 (HT 1899); C-F Corin, Tiden t o m 1834 (Vänersborgs hist, 1, 1944); S Curman o E Lundberg, Vreta klosters kyrka (Sveriges kyrkor. Östergödand, 2, 1935); G Dahlbäck, Uppsala domkyrkas godsinnehav (1977); N Eden, Om centralregeringens organisation under den äldre Vasadden (1899), s 205 ff o 216; dens, Gustaf Vasas födelseår o födelseort (HT 1914), s 226, 231-35 o 241-44; B Fritz, De sv medelddsbrevens tra-dering till 1800-talets början (MRA 1976-77); Frälseg, 1:2; Förteckn öfver hertig Johans af Finland o hans gemål Katarinajagellonicas lösegendom 1563 (1909); H Gillingstam, Ur Fasterna (Fasta o Esterna) hist (1947), s 18; dens, R:s och hans hustrurs släktförbindelser (SoH 1950); dens, De sv släktböckerna före R (SoH 1951); dens, Ätterna Oxenstierna o Vasa under medeldden (1952-53), särsk s 1 ff o 116-119; dens, Ha några av medelddsätterna med en sparre i vapnet gemensamt ursprung? (SoH 1953); dens, Konung Valdemar Birgersson o Vadstena (HT 1955); dens, Margareta Grips bok (PHT 1957); dens, Åke Bengtsson Färla o hans skriftliga kvarlåtenskap (PHT 1961); dens, R:s systers ättlingar (SoH 1961); dens, Lejon o leoparder (Heraldisk tidsskr 1962), s 249 o 251; dens, Fyra 1500-talsavskr:er av Erikskrönikans "nya inledning" med raderna om konung Magnus Erikssons "bortdrickande" av Skåne (ANF 78,1963); dens, Kompletteringar och rättelser till genealogiska arbeten (SoH 1968-69); dens, Genealogiska ms från vasadden o stormaktstiden som källor för sv medelddsforskn o äldre arkivhist (PHT 1974); dens, Identifieringen av skeletten i Magnus "ladulås" grav i Riddarholmskyr-kan (Sc 1985); dens, Återblick på den sv släktforskms hist (SoH 1987), s 388 ff; dens, RA:s samkar Biographica o Genealogica (Inte bara kyrkböcker. Sveriges släktforskarförb. Årsbok 1990), s 21, 23-29 o 31 f: dens, Brev ur askan (1996), särsk s 14 o 26 f; GIR 15-16, 19 o 23-29 (1893-1916); J Hadorphius, Sanct Olaffs saga på sw rim (1675), s 131-137; Handkar ang de Gustavianska arfvegodsen (HH 1, 1861), s 54 o 56 ff; R Hausen, Bidr till Finlands hist, 4-5 (1912-17); E Hildebrand, Vasanamnet o vasavapnet (SAT 2, 1889-97); dens, Gustav Vasa (Sveriges hist ull våra dagar, 4,1920), s 308 o 319; H Hildebrand, Landskapens vapen (Andqvarisk tidskr för Sverige, 9:1, 1905), s 3; G Holmgren, När försvann Mora sten? (HT 1954), s 4 o 38 ff; H Holmquist, Reformationstidevarvet (Sv kyrkans hist, 3:2, 1933), s 35; Kammarrådet Nils Peders-son Bielkes koncböcker 1546-50 (HH 33:2,1951); K H Karlsson, Om medeltidsgenealogierna (PHT 1910), s 5 o 10-14; dens, R (NF 22, ny uppl 1915); Konung Erik XTV:s nämnds dombok (HH 13:1, 1884), särsk s 312; S Kjöllerström, Striden kring kalvi-nismen i Sverige under Erik XIV (1935); B Lager, Sthlms befolkn på Johan III-.s tid (1962); dens (Lager-Kromnow), Att vara sthlmare på 1560-talet (1992); H Lagergren, Krono- o adelsgods i Dalarna i medlet av 1500-talet (Dalarnas hembygdsföres tidskr 1927); dens, Engelbrekt Engelbrektssons familjeförhållan- den (Dalarnas hembygdsbok 1934), s 51-54; J Liedgren, Bevarade o föreskrivna typer av sv urkunder från 1300-talets mitt (Archivistica et mediaevistica Er-nesto Nygren oblata, 1956), s 250, 252 o 271; dens, Arkiv. Sverige (Kulturhist lex för nord medeltid, 1, 1956), sp 215, 217, 221 o 223; dens, Kyrko- o klosterbrev (d:o, 9, 1964), sp 702 f; dens, Tergalpåteckntar (d:o, 18, 1974); dens, Inledn (DS 7:1, 1976), s IX; dens, Arkivförteckn o gallring under sv medeltid (Ar-kiwetenskapl studier, 5,1981), s 228 f o 232; dens, Fö-reställmarna om den heliga Birgittas släkt (PHT 1983); dens, R o förteckmarna över Vasahusets jordabrev (Individ o hist, 1989); dens o K Mikander, R:s handkar (Kulturhist lex för nord medeldd, 13,1968); F Lindberg, rec av Wikholm, nedan a a (HT 1942), s 191 f; S Lindberg, Konung Johan IILs boksaml år 1571. Ett hittills otr bokförteckn:konc av R (Lychnos 1937); S Lindroth, Sv lärdomshist. Medeltiden/Reformationstiden (1975); S Ljung, Erik Jöransson Tegel (1939), s 13, 126,133,136 ff, 143, 147,153 ff, 158, 168, 172-175, 178, 181, 188 f, 216 f o 222 f; E Lönnroth, Sverige o Kalmarunionen (1934), s 369 ff o 374; Die Matr der Universität Leipzig, 1 (1895), s 612; A Norden, Östergödandsjärnålder, 2 (1943), s 50; E Nygren, Antikvariernas insats i diplomatariearbetet (VHAAA 1950), s 91-94 (omtr i VHAAH 80, 1952, s 117-120); M Olsson, Magnus Ladulås o Karl Knutssons gravmonument (C M Furst o M Olsson, Magnus Ladulås o Karl Knutssons gravar i Riddarholmskyr-kan, 1921), s 92-98, 101-106, 108 o 114 f; dens m fl, Vasagraven i Uppsala domkyrka (1956); Offendiga handkar tillhörande konung Gustaf Ls regerings-tid (HSH 2, 1816), s 64 f; O P[alme], Originalms:et till R:s krönika om Erik XTV (HT 1908); I Peterzén, Studier rör Sthlms hist under Gustav Vasa (1945), s 34, 102, 109, 165, 177, 222, 224 o 226 f; H Petrini, Visan om Pernau o Reval 1565 (Sc 1939), s 148 ff; dens, Käll-studier till Erik XTV:s o nord sjuårskrigets hist (1942); J Raneke, Sv medelddsvapen, 1 (1982), s 1:7; J Rosén, Studier kring Erik XTV:s höga nämnd (1955); H Rosman, Genealogiska studier (SAT 2,1889-97); dens, R som genealog (1897); L F Rääf, Samkar o anteckmar till en beskrifn öfver Ydre härad i Östergöthland, 3 (1861), s 400 f o 415; J Sahlgren, Eddica et scaldica, 2 (1927-28), s 189; A Sandberg, Linköpings stifts kyrko-arkivalier t o m år 1800 (1948); I Schnell, De sv landskapens vapen under 1500-talet (Meddekn från riks-heraldikerämbetet, 9, 1940, tr 1941), s 6; Henrik Schuck, Svliteraturhist, 1 (1890), s 411; dens o KWar-burg, 111 sv litt:hist, 2 (1927), s 112 f o 166; Herman Schuck, Olof Jonssons i Högsrum ättlingar (PHT 1955); dens, Ecclesia Lincopensis (1959), s 38, 128, 284, 569 o 589; dens, Rikets brev o register (1976), s 31; G Setterkrans, Hans Brasks släktbok (PHT 1956); L Sjödin, Kanslistilar o medeltida arkiv (MRA1939), s 101 f, 106 f, 119, 123-127, 129 o 131; P Sjögren, Handkar ur släkten Posses arkiv (PHT 1949); ST 5:1 (1903), s 6; STb, N F, 1-8 (1936-48); d:o från år 1592, 1-2 (1939-51); C I Ståhle, Studier över de sv ortnamnen på -inge (1946), s XXIX o 397; I Svalenius, Georg Norman (1937); dens, Seknn Olof Claesson o hans handkar (PHT 1943); dens, Gustav Vasa (1950), s 263; dens, En Gustav Vasa-krönika (Sc 1967), s 26-31, 33, 37 ff, 47 o 50; dens, Rikskansliet i Sverige 1560-92 (1991); U Söderberg, Gustav I;s arv o eget i Uppland (1977); E Söderlund, R:s krönika om Erik XIV (NTBB 1936); dens, rec av Petrini, a a 1942 (HT 1942), s 319 ff; P M:son Utters memorial om R:s befatta med rikets handkar mm (MRA 1875-79, tr 1881); G T Wesdn, Historieskrivaren Olaus Petri (1946), s 505-19; dens, R (SMoK 6,1949); F Wesding, Sveriges förhållande till Danmark från freden i Stettin dll Fredrik II:s död (HT 1919), s 68; H Wieselgren, Krönikorna om Gustaf Vasa (HT 1890), s 42, 47-55 o 57; K-E Wikholm, R;s krönika om Gustaf I (HT 1940); dens, Källkritiska studier till Gustav Vasatidens hist (1942), s 95-106; A Viljanti, Gustav Vasas ryska krig 1554-57, 2 (1957); U Willers, Myntsamlande i samband med trekronorstvis-ten (NNÅ 1937), s 102 f.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Rasmus Ludvigsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7561, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2019-11-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7561
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Rasmus Ludvigsson, urn:sbl:7561, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2019-11-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se