Siri L Rathsman

Född:1895-07-28 – Sundsvalls Gustav Adolfs församling, Västernorrlands län
Död:1974-07-30 – Brännkyrka församling, Stockholms län

Målare, Grafiker, Journalist


Band 29 (1995-1997), sida 711.

Meriter

Rathsman, Siri Lovisa, f 28 juli 1895 i Sundsvall, d 30 juli 1974 i Sthlm, Brännk. Föräldrar: grosshandlaren o vicekonsuln Richard Christoffer R o Kristina (Kerstin) Lovisa Jacobson. Elev vid Carl Wilhelmsons målarskola, Sthlm, 1216, vid Gbgs musei rit- o målarskola 1617, vid Académie Moderne, Paris, 20, korrespondent i Frankrike för GHT 2166, medarb i Konstrevy. Målare, grafiker.  Ogift.

Biografi

Efter studier vid Whitlockska samskolan i Sthlm började Siri R konststudier vid Carl Wilhelmsons målarskola och fortsatte sedan vid Gbgs musei rit- och målarskola. Hennes lärare där var Birger Simonsson; denne var, liksom Carl Wilhelmson, en stor kolorist och intog en ledande ställning inom det nya västkustmåleriet.  Tillsammans med några kamrater begav sig R 1917 till Khvn, ett andningshål mot Europa under första världskriget. Hon målade bl a en koloristiskt känslig Stadsbild Köpenhamn i samma anda som Otte Skölds målningar från denna tid.

1919 gjorde R en studieresa till Italien och Mallorca, och s å begav hon sig till Paris. Där gick hon först en kurs i komposition för den mexikanske målaren Diego Rivera. Hon fick göra stilleben av cirklar och andra geometriska figurer. Hon kopierade också 1600-talsmåleri på Louvren, bl a Louis Le Nains Famille de paysans. På Académie Moderne studerade hon 1920 för Raoul Dufy och Othon Friesz, som båda hade ställt ut tillsammans med Matisse i Paris 1905.

R försörjde sig i Paris som journalist. Hon skickade reseskildringar till Sundsvalls-Posten, men framför allt var hon från 1921 pariskorrespondent för GHT. Under signaturen Comtesse Belloni, efter adressen till hennes ateljé vid rue Belloni, och ibland under signaturerna Iris eller S.R., skrev hon om konsthändelser i Paris och medverkade också som modetecknare.

R:s måleri under 1920-talet skilde sig inte från andra samtida sv konstnärers. Hon målade realistiskt och sakligt, ivrig att gå verkligheten in på livet, och var en representant för decenniets klassiska realism, den nya sakligheten. 1924 målade hon ett kamratporträtt av Birger Simonsson. Hon hade förmåga att identifiera sig med parismiljön bättre än flera andra, delvis tack vare sina språkkunskaper, men framför allt genom att det för henne var en "intellektuell och moralisk nödvändighet" att befinna sig i det konstnärliga centrum, som Paris utgjorde (Melin).

Från 1920-talets utgång kom emellertid R:s utveckling att skilja sig från kamraternas. De reste hem till Sverige, hon stannade och började måla non-figurativt med inslag av surrealism av den sort som bl a Picasso hängav sig åt. Surrealismen blev dock mer en formell frigörelse; hon var alltför mycket realist för att trivas i dess symbolvärld. Under 1930-talet var R djupt engagerad i Paris' avantgardekretsar: "Siri ansågs begåvad och var också en av pionjärerna när det gällde att klippa håret kort, och hon hade kanske väl radikala tendenser för att ha vuxit upp i ett hem med fransk guvernant" (O Sköld).

1932 började R, vid sidan av måleriet, som grafiker i William Heyters exklusiva grafikgrupp Groupe de l'Atelier 17, vars mest kända medlemmar var Max Ernst och Yves Tanguy. Till hennes bästa verk från tiden hör kopparstick med deras "raffinerade blandning av arabeskartat linjetrassel och ciselerade mönster. R tillhör samma generation som Estève, André Masson, Gaston Louis Roux och Borès" (Söderberg). Från 1934 ställde R regelbundet ut på Salon des Surindependents i Paris. Med Atelier 17 deltog hon i utställningar i Paris, Bryssel och Zürich.

I nov 1942 ockuperade Tyskland de delar av Frankrike som inte besatts under västoffensiven. R bodde då sedan 1940 i den franska regeringens säte Vichy och försåg därifrån GHT:s huvudredaktör Torgny Segerstedt med brännhett nyhetsstoff, som han använde i sina ledare. Även i sitt måleri visade R motståndsvilja: hon målade non-figurativt, obegripligt, i protest mot tyskarnas förtryck och deras förföljelse av den konstnärliga friheten under parollen "entartete Kunst". 1943 utgav hon boken Vichy förlorar spelet. Tillsammans med flera utländska journalister utvisades hon ur Frankrike 1943 och kom till Sthlm. 3 april 1950 belönades hon för sin journalistik med hederslegionen.

Åter i Paris 1945 drev R sitt måleri mot större färgprakt, mot större rytmisk frihet, och följde upp olika tendenser i École de Paris. Under denna period imponerade hon framför allt med kopparstick i relief och koloristiskt klara färglitografier. En konstkritiker skrev i samband med en utställning på Svensk-franska konstgalleriet 1947, att han aldrig sett R:s måleri så till sin fördel som där: "Hon leker med cirkelformer hon tar ut den gotiskt spets-vinkliga formen i ett granskogsparti... och förvandlar en bombraid till ett nattligt feeri" (Näsström). Det fanns emellertid också kritiska röster som ansåg, att hennes måleri saknade spontanitet och artistisk sensibilitet, att hennes verk utstrålade en kyligt dekorativ skönhet. Hennes skarpa intelligens tycktes vara ett hinder för verklig framgång.

R ställde ut i Hfors, London, Oslo och i USA. I Sverige hade hon utställningar i Sthlm och Gbg. Den retrospektiva utställningen på Svensk-franska konstgalleriet 1951 blev hennes definitiva genombrott. Där visades verk från 1919 till 1951 som illustrerade hela hennes konstnärliga utvecklingsgång, från saklig realism via surrealism till abstrakt bildkonst. Under ytterligare två decennier var R verksam som konstnär, från 1967 i Sverige.

Författare

Margaretha Lindahl Åkerman



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

En brevsaml efter R (2 vol) i LUB. - Brev från R i GUB (bl a många till GHT).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Vichy förlorar spelet. Intima skildringar från det slagna Frankrike. Sthlm 1943. 231 s, 8 pl-bl. Overs: Vichy hat das Spiel verloren. Zurich / New York 1945. 236 s.  Fransk konstpolitik (Konstrevy, årg 20, 1944, Sthlm, 4:o, s 2426).  Marcel Gro-maire / Pariskrönika (ibid, 21,1945, s 167183).  Enl uppg korrespondenser i Sundsvalls-Posten o GHT.

Källor och litteratur

Källor o litt: NM:s klipparkiv.

T Grünberger, Sv måleri under andra världskriget (1984); Hultmark; E Melin, S R (Konstrevy 1951); T Millroth o P Stackman, Sv konstnärer i Paris (1989); Natur o kulturs konstnärslex, ed P Alton o I Beck (1991); G Näsström, konstrec (S-T 12 okt 1947); H R[unnqvi]st, Utställn:ar i Svensk-franska konstgalleriet jan 1930 (Konstrevy 1930); I Rydbeck-Zuhr, Barn av min tid (1992); SKL; A Sköld, Otte. En bok om Otte Sköld (1960); O Sköld, [förord] (Svensk-franska konstgalleriet. Kat nr 243: utställn, S R, septokt 1951, Sthlm 1951); SMoK; R Söderberg, Den sv konsten under 1900-talet (1970); E Wretholm, Evert Lundquist (1977).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Siri L Rathsman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7564, Svenskt biografiskt lexikon (art av Margaretha Lindahl Åkerman), hämtad 2019-06-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7564
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Siri L Rathsman, urn:sbl:7564, Svenskt biografiskt lexikon (art av Margaretha Lindahl Åkerman), hämtad 2019-06-26.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se