Sven Oden, Foto Henry B Goodwin

Sven L A Odén

Född:1887-04-06 – Norrköpings Sankt Olai församling, Östergötlands län
Död:1934-01-16 – Engelbrekts församling, Stockholms län

Kolloidkemist


Band 28 (1992-1994), sida 40.

Meriter

1 Odén, Sven Ludvig Alexander, f 6 april 1887 i Norrköping, Olai, d 16 jan 1934 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: ryttmästaren Nils Ludvig O o Emelie Sophia Beckman. Studentex vid Norrköpings h a l 31 maj 06, inskr vid UU 18 sept 06, FM 16 sept 09, FL 12 april 11, disp 19 april 13, doc i kemi 11 juni 13, FD 30 maj 14, amanuens vid instit för allmän o analytisk kemi 1 sept 14, allt vid UU, bitr red vid Sv biogr lex (SBL) 17–31, prof i oorganisk kemi vid KTH 18 juni 20, tf förest för centralanstaltens för försöksväsendet på jordbruksområdet avd för lantbrukskemi, Sthlm, 1 jan 25, ord från 21 aug 25. – LLA 24.

G 29 juli 1920 i Häverö, Sth (kbf i Sthlm, Osc), m Agnes Frideborg Magdalena Bergman, f 13 sept 1899 i Örebro, dtr till lektor Ernst Emanuel B o Anna Frideborg Ullman, samt senare g m överstelöjtn Wilhelm Haldan Alvarez Lindencrona.

Biografi

Nästan hela Sven O:s vetenskapliga verksamhet rörde kolloidkemin, dvs den vetenskapsgren som studerar finfördelad materia, vars partiklar är större än molekyler men osynliga i ett vanligt optiskt mikroskop. Ämnet befann sig under 1900-talets första decennier i stark utveckling och genererade viktig kunskap på andra områden, bl a om atomers och molekylers uppbyggnad samt om organiska ämnen och deras praktiska användning. Grundläggande för kolloidkemins framsteg var den forskning som bedrevs i Uppsala av den unge The Svedberg och hans elever, till vilka O hörde. Hans viktigaste insats i detta sammanhang var att utarbeta en metod för fraktionerad fällning av kolloider, varigenom partiklar av olika storlek kunde särskiljas från varandra. I sin avhandling Der kolloide Schwefel (1913) tillämpade han denna metod på svavelkolloider, som är särskilt lämpliga för denna typ av studier. Avhandlingen betraktades som mönstergill i både experimentellt och teoretiskt avseende. Den betygsattes med stort A och belönades med två pris.

1915 konstruerade O den s k automatiska sedimentationsvågen, som kom att bli ett viktigt instrument vid flera typer av experiment. Med hjälp av den kunde O bestämma kornstorleksfördelningen hos kolloider med tidigare inte uppnådd säkerhet. Han använde också vågen för värdefulla undersökningar av fällningar och kunde bl a visa att fällningars kornstorlek är beroende av lösningens koncentration.

O hade redan före disputationen påbörjat forskningar om markens fysikaliska och kemiska egenskaper, något som låg nära till hands för en kolloidkemist, eftersom marken till stor del består av kolloider. Med hjälp av sin sedimentationsvåg kunde han förfina den mekaniska jordanalysen, vars mål är att skilja ut jordpartiklar av olika storlek. I undersökningen Die Huminsäuren (1919) klargjorde O vissa omdebatterade frågor rörande humusämnenas natur: Han visade att deras sura reaktion inte be- ror på att de är kolloider, vilket tidigare hävdats, utan på att de verkligen är syror.

O var i sin vetenskapliga gärning intresserad av såväl teori som tillämpning, något som kom väl till pass när han 1925 knöts till jordbruksforskningen. Han undersökte bl a vilken beskaffenhet elektrisk belysning bör ha för att kunna användas vid växtodling. Försöken var lyckade, men metoden var för dyr för att kunna utnyttjas i större skala. Den kom dock till användning inom växtförädlingen. Av betydelse för kunskapen om växternas näringsupptag var O:s jordundersökningar med hjälp av elektrodialys, en metod han förfinade och fulländade. Han studerade hur närsalterna är bundna i marken och det arbete som växterna måste utföra för att uppta näring.

O verkade under en tid då synen på materian snabbt förändrades, en process som han själv medverkade i genom sina forskningar inom kolloidkemin – en av den dåtida forskningens frontlinjer. Han tillämpade dessutom de nya rönen inom ett så praktiskt orienterat område som markkemin. Som forskare var O teoretiskt säker och metodiskt innovativ. Uppläggningen av hans experiment kan närmast karaktäriseras som elegant. Tack vare dessa egenskaper kunde O i flera fall lösa omdiskuterade problem.

O intresserade sig för människor och personhistoria. Han biträdde vid redigerandet av biografierna över naturvetenskapsmän i SBL:s tio första band och författade själv ett tjugotal artiklar där. Personligen tycks O ha varit något tillbakadragen.

Författare

Anders Winroth



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

O:s arkiv (brev, ms m m) hos instit för marklära, Sveriges lantbruksuniv, Uppsala.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Experimentella studier öfver kristalloiders inverkan på kolloidalt svafvel. [Rubr.] [Sthlm, tr] Upps 1910. 19 s. ([VA,] Arkiv för kemi, mineralogi och geologi, bd 3, n:o 31.) – Theodor (The) Svedberg (H8D, årg 13, 1911–1912, Gbg, 4:o, s 306; anon). – Kolloidkemiska undersökningar öfver humusämnen. 1*. Undersökning af Sphagnumtorf. [Rubr.] Upps 1912. 18 s. (Arkiv för kemi ...,4:24.) – Uber die Natur der Humussäure. [1 -]2. [Rubr.] Upps 1912–14. 14, 13 s. (Ibid, 4:26, 5:15.) – Zur Kenntnis der Humussäure des Sphagnum-Torfes (Berichte der Deutschen chemischen Gesellschaft, Jahrg 45, 1912, Berlin, s 651–660). – Fraktionierte Koagulation (Zeitschrift fur physikalische Chemie, Bd 78, Leipzig 1912, s 682–707). – Physikalisch-chemische Eigenschaften der Schwefelhydrosole (ibid, 80, 1912, s 709–736). – Zur Kenntnis des reversiblen Koagulationsprozesses (ibid, 82, 1913, s 78–85; tills med E Ohlon). – Der Kolloide Schwefel. Inaugural-Diss. Ups 1913. 4:o. 193 s, 2 tab. (VS, Nova acta, Ser 4, Vol 3, N. 4.) – Untersuchungen uber die Proteinjonenbeweg-lichkeit (Anzeiger der Kaiserlichen Akademie der Wissenschaften, Jahrg 50, 1913, Mathematisch--naturwissénschaftliche Klasse, Wien, s 406–409; tills med W Pauli). – Studien iiber Tone. 1–4 (Bulletin of the Geological institution of the Uni-versity of Upsala, vol 15, Upps 1916, s 175–194, 16, 1918-19, s 15–64, 125–134, 1 pl, tills med A. Reuterskiöld: s 135–158). – Torvens kemi. En översikt (Populär naturvetenskaplig revy, årg 6, 1916, Sthlm 1916[–18], s 89-96). – Zur Frage der Azidität der Zellmembranen (Berichte der Deutschen botanischen Gesellschaft, Bd 34, Berlin 1916, s 648-660). – Kolorimetrische Untersuchungen iiber Humus und Humifizierung. Sthlm 1917. 46 s. (Tills med E Melin; SGU, ser. C. Avhandlingar o uppsatser, n:o 278 = Årsbok 10 (1916), n:o 4.) – Die Humussäuren und die Bo-denazidität. Berlin & Wien (tr Berlin) 1916. 29 s. [Ur Internationale Mitteilungen fur Bodenkunde, 1916.] — Om kalkningens inverkan på sur humusjord (Meddelanden från Statens skogsförsöksanstalt, h 13/14, 1916/1917, Sthlm 1917, s 1287–1301). – Studien iiber Pektin-Substanzen, 1–2 (Internationale Zeitschrift fur physikalisch--chemische Biologie, Bd 3, Berlin 1917, s 71-93). – On the size of the particles in deep-sea deposits (Proceedings of the Royal Society of Edinburgh, vol 36, 1915/1916, Edinburgh 1917, s 219-236, 3 pl). – Studien uber hochmolekula-re Körper, 1-2/3. [Rubr.] Upps 1917–18. (Arkiv för kemi 6:18, 7:15.) 1. Synthesen einiger hochmolekularen Acylglukoside. [Rubr.] 24 s. 2/3. 38 s. – Diastereomere Acylderivate einiger Zuckerarten. [Rubr.] Upps 1918. 18 s. (Ibid, 7:16.) – Kolloiderna i tekniken. Föredrag ... 20 dec. 1917. Sthlm 1918. 4:o. 33 s. [Ur Svensk kemisk tidskr s å.] – Die Huminsäuren (Kolloid-chemische Beihefte, Bd 11, Dresden & Leipzig 1919, s 75-260; även sep, 199 s, 2. Aufl 1922). – Die Koagulatione der Tone und die Schutz-wirkung der Humussäure (Journal fur Landwirt-schaft, Jahrg 67, 1919, Berlin, s 177–208). – Om fällningar, 1/2-3. [Rubr.] Upps 1920-25. (Arkiv för kemi.... 7:26, 9:23.) 1/2. 93 s. 3. 38 s, 5 pl. – Fällningars struktur. [Rubr.] [Sthlm 1920.] 24 s. [Ur Sv kemisk tidskr s å.] – Några kolloidke-miska torvproblem. Sthlm 1920. 4:o. 8 s. [Ur Teknisk tidskr s å, avd Kemi o bergsvetenskap.] – Redogörelse för undersökningar över torvens kemi... utförda vid Upsala universitets laboratorium ... 1917, 1918, 1919. D 1*. Torvmaterialets fysikaliskt-kemiska karaktärisering (JKA, årg 105 = NS76, 1921, Sthlm, s 1–81). – Contributions to the stoichiometry of adsorption, 1–2 (Journal of physical chemistry, vol 25, 1921, Baltimore, s 310-331, 385-398; tills med Hugo Andersson resp E. W. Langelius). – Från en torwetenskaplig och torvteknisk studieresa... Sthlm 1922. 34 s. (IVAH, Meddelande n.r 15.) – Notes on the hygroscopicity of clay and the quantity of water adsorbed per surface-unit (Transactions of the Faraday society, vol 17, 1921–1922, London 1922, s 244-248). – The application of physico--chemical methods to the study of humus (ibid, s 288–294). – On clays as disperse systems (ibid, s 327-348). - Torvundersökningar. 1–3. Sthlm 1922–1925. (IVAH, 9, 18, 46.) 1. Jämförande undersökningar över olika torvslags humifierings-grad. 1922. 40 s. (Tills med Filip Olsson & H. E. Anzelius.) 2. Studier över torkningshastigheten. 1923, 75 s. (Tills med F Olsson.) 3. Mekanisk avvattningav torv. 1925. 77 s. – Experimentelles zur Theorie der rhythmischen Bänderungen. [Rubr.] Upps 1924. 12 s. (Tills med G Köhler, s 10-12 av F Olsson; Arkiv för kemi 9:10.) – An automatic and continuous recording balance (The Odén-Keen balance) (Proceedings of the Royal Society, London, series A, vol 106, London 1924, s 33-51; tills med JR. H. Coutts, E M. Crowther o B A. Keen). – Über die Nassverkoh-lung des Torfes (Brennstoff-Chemie, Jahrg 5, 1924, Essen, s 249-253; tills med A. Unnerstad). – The theory of the mechanical analysis of sediments by means of the automatic balance (Proceedings of the Royal Society of Edinburgh, 44, 1923/1924, tr 1925, s 98-115; tills med R. A. Fisher). – Nogen av den svenske torvforsknings nyere resultater. Foredrag ... i Trondhjem 27/3 1925 (Meddelelser fra Det Norske myrselskap, årg 23, 1925, Oslo, s 89–112). – Peat and peat problems in Sweden (Fuel, vol 4, 1925, 4:o, Guildford, s 505–527). – The size distribution of particles in soils and the experimental methods of obtaining them (Soil science, vol 19, Baltimore 1925, s 1–35). – Researches on the metane fermentation of peat. Sthlm 1926. 42 s. (Tills med E Melin o S Norrbin; IVAH, 53.) – Oljeframställning ur ved, cellulosa, lignin och torv genom högtrycksbehandling (Ibid, 54. Högtrycksbehandling för framställning av oljor ur ved och torv [omsl], Sthlm 1926, s 21–36). – Methods to determine the size-distribution of soil-particles (Actes de la IV:éme conférence internationale de pédologie, Rome 12–19 mai 1924, vol 2, sect 1, Rome 1926, s 52-84, 2 pl). – Sedimentation-analysis and its application to the physical che-mistry of clays and precipitates (J Alexander, Colloid chemistry, vol 1, New York 1926, s 861–909). – Einige Torfanalysen im Lichte neuzeitlicher Theorien der Kohlebildung (Brennstoff-Chemie, 7, 1926, s 165-170; tills med S. Lindberg). – Jordbruksforskningens och teknikens betydelse för lantbruket (IVA, meddelande n:r 71, Sthlm 1927, s 5–29; även i Tekn tidskr s å). – Växterna och ljuset. Inledningsanförande (Meddelande från Lantbruksakademiens experimentalfälts trädgårdsavdelning, n:r 24. Elektriciteten och trädgårdsodlingen. Föredrag ... 15 maj 1927, Sthlm 1927, [omsl,] s 1–25; ur LA, Handlingar o tidskr s å; även sep, 27 s). – Om jordens surhetsgrad, buffertverkan och kalkbehov. Föredrag ... 13 dec. 1926. Sthlm 1927. 88 s, 2 tab. (LA, Meddelande från Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet, n:o 318 = Medd från avd för lantbrukskemi, n:o 5.) – Några synpunkter till belysning av frågan huruvida cementnormerna böra omarbetas (Nordisk byggnadsdag 1927, Sthlm 1927, 4:o, s 149–153). – Discussion on soil acidity (Comptes rendus de la deuxiéme commission de 1'Association internationale de la science du sol, vol B, Groningen 1927, s 10–29). – Centralanstaltens kemiska och bakteriologiska avdelning efter om- och tillbyggnad 1926–1927. [Rubr.] Sthlm 1928. 15 s, 2 pl. (Tills med C Barthel; ur LA, Handl o tidskr, s å.) – Växtodling i elektriskt ljus. Sthlm 1929. 161 s. (LA, Meddelande från vetenskapsavd, n:r 1 = Medd från trädgårdsavd, n:r 1.) – Resultat och erfarenheter från fyra års elektrohortikultur vid Experimentalfältet. [Rubr; omsl:] Föredrag ... 16 december 1929. Sthlm 1930. 13 s. – Undersökningar över sambandet mellan basmätningsgrad och reaktion hos några jordarter. Sthlm 1930. 35 s. (Tills med Aa Löddestöl; LA, Medd från Cent-ralanst 368 = Medd från avd för lantbrukskemi, 40; ur LA, Handl o tidskr s å.) – Ämnesbildning och ämnesomsättning hos några kulturväxter. [1,] 3. Sthlm 1931, 1934. (Tills med K Sjöberg; ibid, 386, 446 = d:o, 41, 53; d:o.) [1.] 56 s. 3. Tidsförloppet vid kväveupptagandet och äggvitebildningen. 44 s. – Elektrodialysen, dess metodik och tillämpning på jordbruksundersökningar. Sthlm 1931. 65 s. (Tills med T Wijkström; ibid, 392 = d:o, 42; d:o.) – Den elektriska växtbelysningens praktiska utförande och kostnaderna härför. Sthlm 1931. 53 s. (Tills med G Köhler o Gunnar Nilsson; ibid, 393 = d:o, 43; d:o.) – Det elektriska ljuset och trädgårdsodlingen (Allmän svensk trädgårdstidning, årg 3, 1931, Sthlm, 4:o, s 15–20). – Plant cultivation with the aid of electric light. A report on investigations in Sweden (Proceedings of the international illumination congress 1931, London 1932, vol 1/2, s 1298–1326, 1 tab, 1 pl-bl, 1 pl; tills med G. Köhler o G. Nilsson). – Fröodling med elektriskt hjälpljus. Sthlm 1932. 16 s. (Tills med J. Rasmusson o G Sundlöv; [omsl:] Tr som manuskript.) [Ny uppl] Sthlm 1932. 16 s. (LA, Medd från Central-anst 424 = Medd från avd för lantbrukskemi, 50; ur LA, Handl o tidskr, s å.) – Luftens kväve i växtodlingens tjänst (Landtmannen, årg 15, 1932, Sthlm, 4:o, s 1031–34). – Ljusklimatologiska undersökningar och deras praktiska betydelse. En orientering över mätningar vid Experimentalfältet (Iva, [årg 4,] 1933, Sthlm, s 49-56; tills med A Ångström). – Nyare undersökningar över jordkolloiderna (Nordisk jordbrugsforskning, årg 15, 1933, Khvn, s 275-299; tills med G Köhler; ref av föredrag 24/5 o 21 /9 1932). – Analyser av svenska fodermedels askbeståndsdelar. Sthlm 1935. 61 s. (Tills med T Wijkström; LA, Medd från Centralanst 453 = Medd från avd för lantbrukskemi, 55.) – Artiklar i SBL, bd 1–5, 7–8, Sthlm 1918–29, 4:o; bidr i: Svensk kemisk tidskrift, 1912, 1918, 1920, 1926, 1930, 1932, Sthlm (delvis sign); Teknisk tidskrift, 1920, 1925–1927, Sthlm, 4:o, Allm avd samt Kemi och bergsvetenskap; LA, Handlingar och tidskrift, 1927–1932, Sthlm; Zeitschrift fur Chemie und Industrie der Kolloide (Kolloid-Zeitschrift), Bd 8–10, Dresden & Leipzig 1912, 1914, 1916, 1920; Internationale Mitteilungen fur Bodenkunde, 1915–1916, 1919–1920, Berlin & Wien (tr Berlin).

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 18 juni 1920, nr 47; Jordbruksdep:s d:o, 21 aug 1925, nr 7; RA.

H Hesselman, nekr över O (LAH 1934); C Kjellin, nekr över O (Sv kemisk tidskr 1934); T Svedberg, Colloid chemistry (1924); Väd 1933.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sven L A Odén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7629, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Winroth), hämtad 2019-09-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7629
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sven L A Odén, urn:sbl:7629, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Winroth), hämtad 2019-09-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se