Thore (Thord) Odhelius

Född:1705 – Skara domkyrkoförsamling, Skaraborgs län
Död:1777-06-30 – Flo församling, Skaraborgs län

Präst, Herrnhutare


Band 28 (1992-1994), sida 57.

Meriter

1 Odhelius, Thore (Thord), f 1705 i Skara, d 30 juni 1777 i Flo, Skar. Föräldrar: prosten Laurentius O o Anna (Annika) Victorin. Inskr vid UU 23 sept 23, prästv i Sthlm till huspredikant hos presidenten frih O R Strömfelt 34, kollega vid Sthlms storskola nov 36 (tilltr 2 maj 37), konrektor där 3 april 40, ord predikant vid Änkehuset i Sthlm 42, pastoralex inför Uppsala domkapitel 27 sept 50, kh i Flo från 9 nov 54, prost 55.

G 1) 30 april 1747 i Sthlm, Nik, m Hedvig Catharina Grönlund, f 7 sept 1728 i V Ed, Kalm, d 10 okt 1750 i Sthlm, Nik, dtr till häradsh Otto G o Maria Catharina Moring; 2) 14 juni 1752 i Sthlm, Nik, m Margareta Elisabet Loning, f ca 1731, d 7 mars 1811 i Skövde, dtr till överinspektör Gabriel L o Helena Molin.

Biografi

I sin ungdom hade O influerats av den konservativa pietismen sådan han mött den i Sthlm i kretsen kring den pietistiske predikanten Erik Tollstadius. Efter prästvigningen anställdes han hos hovrättspresidenten O R Strömfelt. Tillsammans med dennes familj besökte han Livland och kom då i kontakt med herrnhutismen. Därefter skedde en övergång från pietism till herrnhutism.

Efter återkomsten till Sthlm 1739 började O "med en omåttlig hetta eller entusiasm" (Gjörwell) förkunna herrnhutismens läror. Det skedde i Änkehusets kyrksal, där han först höll frivilliga gudstjänster och senare blev ordinarie predikant.

O blev snart den dominerande representanten för den religiösa väckelse som gick över huvudstaden. Människor ur skilda sociala skikt sökte sig till hans förkunnelse. Inte minst viktigt för väckelsen blev att många präster vände sig till honom, och han åtnjöt stort förtroende bland sina ämbetsbröder. Flera av dessa, t ex Jonas Hellman samt amiralitetsprästerna Eric Petter Giers (bd 17, s 117) och Olof Lind, blev genom O vunna för herrnhutismen och utövade i sin tur ett stort inflytande till förmån för denna fromhetsriktning i staden. 0:s ställning i Sthlms religiösa liv under 1740-talet blev så stark att hans anhängare gick under beteckningen odhelianer. De kyrkliga myndigheterna fäste emellertid sina blickar på honom. Han hade medverkat i den herrnhutiska sångsamlingen Sions Sånger 1743 och var redaktör för dess tredje upplaga 1747. Han kallades till förhör inför konsistoriet eftersom "anstötliga ordasätt" hade påträffats. Framför allt reagerade man mot kvinnoterminologin. O klarade sig emellertid från påföljd denna gång. Redan 1742 hade konsistoriet varnat honom för att till Änkehuset locka "andra församlingsbor" och 1747 återkom anklagelsen.

Präglad av ett häftigt temperament lärde sig O dock med tiden att behärska detta. Det avspeglas i konsistoriets förhörsprotokoll under 1740- och 1750-talen. Han kunde därför klara dessa förhör. I synnerhet protokollet från hans pastoralexamen i sept 1750 visar detta. Domkapitlet i Skara hade hos K M:t anfört att O var misstänkt i läran "och särdeles det Zinzendorffiska lärosättet". Domkapitlet hade inte gett honom ett sökt missiv till Alingsås pastorat, varför han klagat hos K M:t. Eftersom han vistades i Sthlm ålades Uppsala domkapitel att examinera honom för pastoralexamen, som var ett villkor för att inneha kyrkoherdetjänst. Domkapitlet genomskådade uppenbarligen hans herrnhutism men kunde inte komma åt honom. Till K M:t redovisades i okt 1750 att O gjort "konsistorio ett gott nöje uti alla de stycken, som avhandlade blevo... och förmodade honom icke vara de zinzendorffiska lärosatserna tillgiven...". O kunde därmed fortsätta sin verksamhet och med tiden erhålla en kyrkoherdetjänst i Skara stift.

Det kan ligga något i Uppsala domkapitels bedömning. O hade nämligen mot slutet av 1740-talet börjat reagera mot det han uppfattade som överdrifter och övertoner inom herrnhutismen. Denna var nu inne i vad som brukar betecknas som dess "sållningsperiod". I brev till greve Zinzendorf i Herrnhut ställde O kritiska frågor men fick lugnande svar. Helt tillfreds blev han dock inte. Utan att ta avstånd från herrnhutismen intog han senare som kyrkoherde en viss avvaktande hållning. Han mottog visserligen herrnhutiska diasporaarbetare i sin församling men tillät dem inte att anordna möten. Mot Zinzendorf blev han alltmer kritisk, även om han som församlingspräst livet ut verkade i herrnhutisk anda.

O åtnjöt med tiden förtroende också från stiftsledningens sida. Han tillhörde den grupp prostar som ofta adjungerades till domkapitlets sammanträden. En bidragande orsak härtill kan ha varit att han bestämt tog avstånd från swedenborgianismen som vunnit insteg också i Skara stift. I ett förord till Jacob Serenius' skrift Christendomens styrka af hedningarnas, och serdeles af Flavii Josephi, omdömen om Christo (1772) framhöll O att denna också kunde vara användbar mot swedenborgarna. Han avger här hårda omdömen om såväl dessa som radikalpietismen.  O räknas som en av den religiösa herrnhutismens pionjärer i Sverige.

Författare

Ingmar Brohed



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

En mindre saml av O:s predikn:ar i UUB.  Brev från O i GUB (till O Strandberg) o i UUB (bl a till P Alströmer).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Bekymrada och ängsliga själars tröst, tå ... mag. Jonas Hellman ... then 20. Februari år 1741. gick til sin ro, och then 6 Martii... uti S:t Mariae Magdalena? kyrko beledsagades til sit hvilorum, uti en christelig lik-predikan ... Sthlm [1742]. (8), 62, (26) s.  Berättelser om de dödsfångars tillstånd, beredelse och saliga ändalykt, som jag i deras fängelsrum fick besöka, och ändte-ligen vara med fägnad till afrätts-platsen följaktig, under min embetstid i Stockholm, isynnerhet åren 1746 och 1747, till 1754 ... Jemte: P Sellegrens Afskeds-bref ... Uddevalla 1842. 95, 12 s. [Anon.]  Pars 1* disputationis historicae, de Wartofta, Westrogothiae territorio ... [Akad avh, preses O Celsius dy.] Upsaliae [1750]. 4:o. 24 s.  Vid samma ljufva tilfalle uti Änkhus kyrkan i Stockholm (Sveriges härliga krantz under Fried-richs blomstrande krona, eller Frögde-tal öfver prints Gustafs, prints Carls, prints Fredrik Adolphs hugnerika födelser ... saml ... af ... A Berghult, Sthlm 1750, s 149156; vid prins Carls födelse).  Öfver samma högtönskade tillfälle uti Änke-hus kyrkan ... (ibid, s 218224; vid prins Fredrik Adolfs födelse).  Tal vid nya altare och orgelvärks invigningen, uti Flo kyrka i Väster--Göthland, håldne. Sthlm 1765. 61 s.  Til läsaren (J Serenius, Christendomens styrka af hedningarnas, och serdeles af Flavii Josephi, omdömen om Christo Sthlm 1777, s [XIIXXIV]).

Utgivit {redigerat): [} F Mickel,] Imitationes parallelae, öfver Cornelius Nepos, utsökte af andeliga och verldsliga handlingar, i sv språket. Sthlm 1730. (15), 160 s, 1 pl. [Föret undert T. L. O.] 2. upl Västerås 1772. (8), 149 s. [Anon.]  [F Romberg,] Exercitationes syntacticae utaf andeliga och verldsliga amen öfver alla både allmenna och besynnerliga reglor, upstälte, och, jämte et kort företal ... i liuset framgifne. Sthlm 1732. (12), 151, (8) s. [Föret undert T. L. O.] [2.-3. uppl:] F Rombergii Exercitationes ... 1745. (10), 173, (9) s. 1768. (10), 173, (8) s.  Marcus Tullius Cicero, Kort samling af de mindre och lättare ... epistlar ... med en sv uttolckning af de fläste förekommande latinska ord och ordalag ... til den studerande ungdomens tienst och hielpreda försedd och framgifven. Sthlm 1737. 124 s. [Föret undert T. L. O.] [Ny uppl] Västerås 1770. 110 s. [Anon.] – Anon red för Sions sånger, saml 1, Sthlm 1743, 2.-3. ggn uplagd 1744, 1745, [nya uppl tills med saml 2:] 1747, 1748. Översatt: [D HollazJ Nådenes ordning til saligheten, efter Jesu härliga evangelium, uti fyra samtal emellan en lärare och åhörare Sthlm 1742, (8), 158, (10) s (anon, även tiilskr J C Holmberg), 2. ggn uplagd [1742?]; [senare utg:] Götheborg 1743, Linköping 1743, (8), 200, (16) s, Lund 1747, 214 s, Sthlm 1747, 1781, (8), 186 s, 1796, 192, (7) s, 1816, 1824, (8), 180 s, Fahlun 1827, 219 s, 1841, 136 s, Malmö 1855, (6), 170 s, Sthlm 1878, 130 s; Nådens ordning till Fahlun 1832, 182 s; Fahlun 1838, 136 s, [2. uppl] Fahlun (tr Västerås) 1841, 3.-4. uppl: ... och en åhörare 1843, 1846, 143 s, 5. uppl Sthlm (tr Fahlun) 1854, 143 s (även titelvariant), 6. uppl Sthlm 1862, 142 s; enl uppg även Hfors 1841 o Vasa 1851 samt Hfors 1852, 134 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Skara konsistoriums underd skriv:er till K M:t 4 sept 1754, RA.

K Dovring, Striden kring Sions sånger o närstående sångsamkar, 1 (1951); C C Gjörwell, Anteckn:ar af Carl Christopher Gjörwell om sig sjelf, samtida personer o händelser 1731–1757 (Saml:ar utgifna för De skånska landskapens hist o arkeol fören, ed M Weibull 13, 1875, tr 1874); N Jacobsson, Den sv herrnhutismens uppkomst (1908); H Lenhammar, Tolerans o bekännelsetvång. Studier i den sv swedenborgianismen 1765–1795 (1966); B V:son Lundqvist, Västgöta nation i Uppsala från år 1595, 2 (1947–69); H Pleijel, Karolinsk kyrkofromhet, pietism o herrnhutism 1680–1772 (Sv kyrkans hist, 5, 1935); dens, Das Kirchenproblem der Briidergemeine in Schweden (1938); N Rodén, Folkväckelsens förelöpare, 1 (1943); Skara hm; Sthlms storskolas journal, ed S Solders o A Wiborg (ÅSU 83–84, 1951).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Thore (Thord) Odhelius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7642, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ingmar Brohed), hämtad 2019-09-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7642
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Thore (Thord) Odhelius, urn:sbl:7642, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ingmar Brohed), hämtad 2019-09-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se