Meriter

2 Odhner, Theophil Willgodt, kusinson till O 1, f 10 aug 1845 i Dalby, Värml, d 2 sept (g st) 1905 i S:t Petersburg, S:ta Kat. Föräldrar: bruksinspektören o amanuensen Theophil Dynamiel O o Fredrika Sophia Wall. Elev vid Karlstads h a l 54–56, biträde i minuthandlaren A C Odhners lampaffär i Sthlm 57, anställd i Wilhelm Lyths (bd 24, s 466) instrumentfirma där, elev vid Teknolog inst 3 sept 64–66, verksam som ingenjör i S:t Petersburg från 68. Uppfinnare.

G 26 dec 1871 i S:t Petersburg, S:ta Kat, m Eleonora Alma Mathilda Skånberg, f 30 april 1853 i Libau (Liepaja), Lettland, d 1927 i Leningrad, dtr till gjutaren Fredrik Wilhelm S o Lovisa Fredrika Julia Jichard.

Biografi

Efter två års studier vid läroverket i Karlstad flyttade Willgodt O till Sthlm, där han fick arbete i sin farbror Aron O:s lampaffär, som bl a handlade med fotogen från Nobelföretagen i Ryssland. I instrumentföretaget Lyths verkstäder kom han i kontakt med finmekanik i form av medicinsk apparatur. Som elev vid Teknologiska institutet ägnade han sig mest åt praktisk mekanik och mekanisk teknologi men avbröt sina studier innan han hunnit avlägga examen.

1868 reste O till Ryssland och fick där anställning vid Ludvig Nobels (bd 27) fabriker i S:t Petersburg. Han hade då några år burit på idén att konstruera och tillverka en räknemaskin för allmänbruk. Enligt traditionen skall också behovet av räknehjälpmedel inför det planerade ryska storskiftet av jorden ha varit orsak till O:s intresse för saken. Få mekaniska räknemaskiner fanns att tillgå. Beräkningar skedde i väst i första hand med hjälp av tabeller och räknestickor, vilket innebar praktiska problem; i öst, inklusive Ryssland, var kulramen det viktigaste räknehjälpmedlet, men också den hade sina begränsningar.

O fullbordade sin första maskin 1876. Den var en ny typ av mekanisk räknemaskin med vev, och den patenterades i Tyskland 1878 och i Sverige året därpå. Med maskinen kunde alla fyra räknesätten utföras enkelt och snabbt. Själva kärnan i den var det s k pinnhjulet, ett kugghjul vars kuggantal kunde ökas eller minskas. En siffra, t ex 5, laddades in i maskinen genom att operatören med ett enkelt handgrepp gav ett pinnhjul fem kuggar inför den önskade matematiska operationen. Denna idé hade sina föregångare, men O blev först med att lösa de tekniska problemen kring dess realiserande.

Ur teknisk utvecklingssynpunkt innebar O:s idé en avsevärd förbättring jämfört med Gottfried Wilhelm v Leibniz' s k trappvals från 1670-talets början, vilken var den mest brukade konstruktionen – även om bara några tusen räknemaskiner hade tillverkats – innan O:s maskin började framställas. För konsumenten var O:s version den första snabba, enkla, kompakta, portabla mekaniska räknemaskinen med stor matematisk kapacitet.

De första maskinerna byggde O i en del av den fabrik som L Nobel hade upplåtit till honom. Han lämnade emellertid snart denne och blev anställd som ingenjör vid de kejserliga verkstäderna i S:t Petersburg för framställning av värdepapper, sedlar och mynt. Omkring 1880 grundade O en egen mekanisk verkstad och började där serietillverka sina räknemaskiner 1886. Produktionen blev framgångsrik och en ny stor fabrik uppfördes 1894. Även andra mekaniska produkter tillverkades vid dessa verkstäder. Till 1917 framställdes ca 30 000 Odhnermaskiner, vilka i huvudsak avsattes på den ryska marknaden. När O:s patent gick ut 1906 uppstod dessutom tillverkning av kopior av hans räknemaskiner i flera andra länder.

Efter O:s död ombildades rörelsen till familjeföretag, men i samband med den ryska revolutionen 1917 upphörde fabriksverksamheten i Ryssland. Företaget ombildades i Sverige till ab Original-Odhner i Gbg 1918, och produktionen fortsatte fram till 1970-talets mitt.

O:s pinnhjulsräknemaskin blev mycket spridd i hela världen. I Sverige ersattes den sedan länge i folkmun benämnda "Odhnersnurran" eller "räknesnurran" först under 1970-talet av modernare elektriska maskiner. – O har betecknats som en mycket stillsam och försynt person.

Författare

Michael Lindgren

Källor och litteratur

Källor o litt: C E Nygren, Biogr anteckn:ar öfver lärjungar intagna vid Karlstads halåren 1850–63 (1913); G Schotte, Berättelsen om W T O från Dalby o hans släkt (Program o festskr vid avtäckandet av minnesstenen efter Dalbysonen W T O vid Dalby hembygdsgård..., 1968); H Wassén, O:s hist: Ill krönika över en maskin att räkna med (1945).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
T Willgodt Odhner, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7653, Svenskt biografiskt lexikon (art av Michael Lindgren), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7653
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
T Willgodt Odhner, urn:sbl:7653, Svenskt biografiskt lexikon (art av Michael Lindgren), hämtad 2024-04-18.