L Ivan Oljelund

Född:1892-04-30 – Sala stadsförsamling, Västmanlands län
Död:1978-07-25 – Högalids församling, Stockholms län

Författare, Journalist


Band 28 (1992-1994), sida 222.

Meriter

Oljelund, Lars Ivan, f 30 april 1892 i Sala, d 25 juli 1978 i Sthlm, Högalid. Föräldrar: typografen Lars August Ferdinand O o Ida Olivia Pettersson. Red för Brand 1618, medarb bl a i GHT 2430, i SvD 3038 o i S-T från 38. Förf.  Samf De nios pris 68.

Sb 191535 m Linda Öberg, f 13 okt 1885 i Haiphong, Tonkin (nuv Vietnam; enl fb för Hovförs, Sthlm), d 11 dec 1973 i Grangärde, Kopp, dtr till sjökaptenen Gustaf Leonard Ö o Theodolinda Lundholm, samt tidigare g Ruckman; g 6 okt 1935 i Gbg, Vasa, m Estrid Margareta (Margit) Backlund, f 7 nov 1906 i Östersund, dtr till hemmansägaren Lars Peter B o Brita Eriksson, samt tidigare g Staverfelt.

Biografi

Ivan O:s familj flyttade tidigt till Sthlm där fadern dog i lungsot då O var tio år. O:s skolgång måste avbrytas, och han var fosterbarn och lilldräng under fem år i en väckelsetroende bondefamilj i Loftahammar, Kalm. 16 år gammal fick han komma till moderns nya hem i Eskilstuna, där hon ingått äktenskap med en slipare som han i sina självbiografiska romaner skildrar som en duglig och vidsynt arbetare. O försörjde sig med kroppsarbete av växlande slag i Eskilstuna och fick kontakter med den ungsocialistiska rörelsen. Omkring 1910 började han sporadiskt medverka i tidningen Brand, uppmärksammades av ungsocialisternas ledare Hinke Bergegren (bd 3) och flyttade till Sthlm hösten 1913 för att söka slå sig fram som skribent. Medarbetarskapet ledde till att O efterträdde Bergegren som tidningens redaktör. Därefter försörjde han sig som författare och medarbetare i landsorts- och storstadspress, med viss koncentration till Gbg och Sthlm.

O:s första skrifter var broschyrer på Ungsocialistiska partiets förlag från 1913, i vilka han diskuterade försvarsfrågan och angrep sv aktivism och tyskvänlighet. Han deltog i det socialdemokratiska ungdomsförbundets fredskongress i mars 1916, vilket medförde att han  jämte Erik Hedén (bd 18) och Zeth Höglund (bd 19)  i den s k förräderiprocessen anklagades för att ha uppmanat till mobiliseringsstrejk. O avtjänade ett årslångt fängelsestraff, vilket även innefattade tre månader för den beslagtagna broschyren Skall Sverge förtyskas? Den hårda domen, som blev häftigt omstridd, får ses i sammanhang med de uppjagade stämningarna i krigsårens politiska debatt.

Fängelsevistelsen brukar framställas som den direkta orsaken till O:s "avfall"  hans ideologiskt och livsåskådningsmässigt förändrade position under åren närmast efter första världskriget. I själva verket var denna utveckling föregripen genom en novell i hans skönlitterära debutbok Skärseld 1915 (Landquist). O berättar där om en munk som lämnar klostret sedan han insett att lära och liv är skilda ting för klosterbröderna och särskilt för abboten själv, en gestalt som inspirerats av Hinke Bergegrens motsägelsefulla personlighet.

I livsåskådningsfrågor och politik var O alltifrån unga år en sanningssökare. Efter fördjupade studier under fängelseåret arbetade han sig fram till en kristet humanistisk livshållning. Stadierna i utvecklingen kan följas i hans verk under efterkrigsåren. Stridsskriften Till frasens psykologi (1919) är en uppgörelse med demagoger som älskar massan "med en falsk föraktfull kärlek": de enskilda människorna betraktas enbart som "massa, hjord, nummer, material, varav och varmed man kan göra någonting, t ex regera över, experimentera med". En annan broschyr, Humanismen (1919), som är tydligt påverkad av Carl Lindhagen (bd 23), pläderar för att socialismen måste integrera ett humanistiskt tänkande som tar hänsyn till människans andliga dimensioner.

Ett litterärt genombrott fick O med de självbiografiska böckerna I ny jord (1920), som beskriver celltillvarons nedbrytande verkan, och Med stort G (1921). I den senare romanen gestaltar han sitt sökande efter och sin begynnande tro på en okonfessionell kristendom. Boken är ett av flera litterära exempel på efterkrigsårens livsåskådningsmässiga nyorientering, en parallell till Dan Anderssons, Ragnar Jändels och Harry Blombergs utveckling. O:s omvändelseroman väckte stor uppmärksamhet och gick 192124 ut i tio upplagor. Åtskilliga socialistiska skribenter, bl a Höglund och Ture Nerman (bd 26), stämplade O som avfälling. En häftig debatt om termen proletärförfattare som utbröt hösten 1921 var i viss mån en fortsättning på polemiken kring 0:s roman Med stort G. O protesterade mot termen som sådan och inlade veto mot att hans verk hänfördes till denna riktning.

Mer konsekvent utnyttjade O erfarenheterna från den ungsocialistiska rörelsen, först i Gröna riddare (1926)  märklig redan som en tidig självbiografisk utvecklingsroman om en autodidakt och hans bildningshunger. O ger en livfull tidsmålning och eftersträvar att göra alla parter rättvisa. Teckningen av Bergegren är här påfallande nyanserad.

En viktig period i O:s författarliv inföll när han slutligen på allvar grep sig an med sitt självbiografiska stoff alltifrån barnaårens bittra upplevelser i Sthlms arbetarkvarter och asyler för föräldralösa. Upptakten heter Det hände på Kungsholmen (1951) och framstår som 0:s främsta skönlitterära verk. Hans skildring av föräldrarna, den bildningssökande fadern och den livsbejakande modern, är präglad av ömhet, förståelse och klarsyn inför deras livsöden. Romansviten fullföljdes med Stockholmsbarn (1952), Arbetarbohem (1953) och Dans med stormen (1954).

Mellan de två självbiografiska perioderna i O:s författarskap faller en stor alstring i form av böcker, uppsatser och kåserier  en produktion som tidvis av nödtvång blev alltför omfattande. Till de väsentligare författarinsatserna utöver redan nämnda romaner får räknas böcker som Från Sorrento till Akropolis (1925), Afrodite går förbi (1936), Dagar i Grekland och Rom (1955) och I gudarnas knän (1956), vilka alla bärs upp av O:s kärlek till antikens kultur. Även i dramat Perikles (1954) återvänder han till det gamla Grekland, dit han ännu en gång förlägger sådana strider mellan demagoger och demokrater som han uppehållit sig vid i sitt tidiga författarskap. O:s främsta skådespel är dock Karl XI (1943), uppfört på Dramaten 1945.

En annan varaktig kärlek gällde Dalarna, där O vistades på en fäbod i Gasenberg ovanför vännen Dan Anderssons Grangärde varje sommar från 1918 då han där sökte ro och samling efter fängelsetiden. O:s bästa skildringar av Dalanaturen med dess växt- och djurliv är samlade i boken Utanför min gärdsgård (1948), illustrerad av Eric Palmquist. Dalainslag möter även i otaliga uppsatser och bland åldringsporträtten i Gubbarjag mött (1934, utökad uppl 1950).

Från litterär synpunkt framstår likväl den självbiografiska linjen som det centrala i O:s författarskap. Hans skiftesrika ungdomsår gav honom ett rikt stoff, som han började bearbeta i sin 20-talsroman om ungsocialisterna men först på äldre dar gav en övertygande gestaltning i den svit av romaner som inleddes med Det hände på Kungsholmen.

Författare

Lars Furuland



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

En saml brev till o från O i UUB; brev till O även i AA.  Brev från O i GUB (bl a till F Ström), KB (bl a till A-L Elgström, E Hedén o Eyvind Johnson samt många till H Grevenius o J Landquist), LUB, SSA o i UUB (bl a till G Hedenvind-Eriksson).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se upp med skojarna! Ett inkast i försvarsdebatten. Sthlm 1913. 24 s. – Riksdan som lurar oss! [Rubr.] Sthlm 1914. 23 s. [Omsl.] - Skärseld. Sthlm 1915. 88 s. - Skall Sverge förtyskas? [Omsl.] Sthlm 1916. 24 s. [Beslagtagen.] – Den politiska processen. Sthlm 1916. 56 s. [Undert s 29; tills med E Hedén o Z Höglund; besvärsinlagor över Stockholms rådstuvu-rätts utslag i landsförräderimål mot dem.] – Färla och fantom. Skisser o satirer. Sthlm 1917. 121 s. 2. uppl så. – Robert Owen. Ur hans levnad o idévärld. En biogr skiss. Sthlm 1918. 80 s, 1 pl. ([Omsl:] Revolutionens förkämpar, 10.) – Humanismen. Några synpunkter. Sthlm 1919. 119 s. 2. uppl så. – Till frasens psykologi. En stridsskrift. Sthlm 1919. 31 s. – Vägar och mål. Några tankelinjer o drömbilder. Sthlm 1919. 108 s. - Åska. Dikter. Sthlm 1919. 62 s. – Till den stora omprövningen (Det andliga nutidsläget och kyrkan, några inlägg, d 3, Sthlm 1919, s 74-105). – En modern reformator. [Rubr.] Norrköping 1920. Fol. (2) s. [Ur Social-demokraten 3 o 5/1 s å; recension av R Steiner, Kärnpunkterna i den sociala frågan, 1919.] – I ny jord. En gammal historia ånyo berättad. Sthlm 1920. 368 s. 2. uppl s å. 3.-4. uppl 1921. 5.-6. uppl 1922, 1923. -Med stort G. Sthlm 1921. 242 s. [Roman.] 2.-6. uppl s å. 7.-9. uppl 1922. 10. uppl 1924. -Svenska brev. Sthlm 1923. 196 s, 1 pl. [Essayer.] 2. uppl så. – Doctor Biblicus. Tre akter ur Luthers liv. Sthlm 1923. 206 s. [Skådespel.] -Saltstänk och strömoln. Noveller o dikter. Upps 1924. 131 s. - Nya svenska brev. Sthlm 1925. 199 s. [Essayer.] – Från Sorrento till Akropolis. Några utlandsbilder. Sthlm 1925. 153s. – Gröna riddare. Sthlm 1926. 377 s. [Roman.] – P. B. – Något om stilisten och kritikern (Musikkultur, årg 2, 1927, Sthlm, 4:o, s 34–36). – Med två ögon. Upps 1928. 158 s. 2. uppl 1929. - Lohengrin (Tidens litterära kalender 1928, Sthlm 1928, s 108–123). – Ett. Sthlm 1929. 266 s. [Essayer.] – En lekmans katekes eller enkla barnalära. Sthlm 1929. 28 s. – Tusenlappen. Novell (Tidens magasin, red: KJ Rådström, 1929, Sthlm, 4:o, nr 6, s 55–58). – Allvar och löje. Kåserier. Upps 1930. 180 s. - Sagor och satirer. Sthlm 1930. 20] s. – En bok från vidden [Albert Viksten, Den vita vidden, 1931, rec] (Fönstret, 1931, Sthlm, fol, nr 39, s 13 f). – Krönt och okrönt. Historiska o a berättelser. Upps 1932. 203 s. – Narcissiskt (Fabian Månsson mfl, Ansikten, självbiogr skisser, Sthlm 1932, s 121-131). – Mormor och Gustaf Vasa (Pennfäktaren, dalajournalisternas tidn, 1933, [omsl,] Falun, fol, s4 f). – Gubbar jag mött. Sthlm 1934. 195 s. [Noveller.] Ny uppl 1950. 202 s. - Afrodite går förbi. Sthlm 1935. 293 s. [Roman.] 2. uppl 1936. – Kärlek finns det än. Folkkomedi i fem akter. Kristianstad 1935. 37 s. – Maskiner och människor. Tidsenlig enaktare. Kristianstad [1935]. 16 s. – Människans händer. Ett allvarligt lustspel i en akt. Kristianstad [1935]. 15 s. – Eros i förhör. Noveller. Sthlm 1936. 207 s. – Offentligt område. Kåserier. Sthlm 1936. 184 s. – Smeden i Rumlösa. Folklustspel, efter en folksaga, i fyra akter. Sköllersta 1936. 21 s. – Strejkhinder. Social pjäs i en akt. Kristianstad 1936. [Ej återfunnen.] – De sju bröderna. Ur en dalsländsk bondesläkts historia [Håbosläkten] (STFÅ, 1936, Sthlm, s 101-118). - Kranholm tar makten. Sthlm 1937. 239 s. [Roman.] - Kärlek och jordbruk. Folkkomedi i en akt. Kristianstad 1937. 24 s. 2. uppl okänd. 3. uppl 1940 (omsl 1941). 4. uppl 1942. 5. uppl 1944. [Ny tr] 1946. 6. uppl 1953. 23 s. – "När döden kom bort –" [Omsl:] Spel i fyra akter. Bearb för Amatörteaterns riksförbunds korrespondensinstitut. Sthlm 1937. 4:o. 16 s. – Tipsvinsten. Lustspel i 2 akter. Kristianstad 1937. 34 s. – Wilhelm Peterson-Berger i sina dramer (Wilhelm Peterson-Berger, festskrift d 27 febr 1937, Sthlm 1937, 4:o, s 68-80, 1 pl). – Jag känner Filip. En uppfostrares komedi i tre akter. Falun 1937. 64 s. (Amatörteaterns elitserie n:o 10.) – Passande vid filmen. Komedi i en akt. Falun 1938. 44 s. (Ibid 14 [omsl].) – Kapporna. Pjäs för amatörteatern. Falun 1938. 31 s. (Ibid 18. ) – Flygresan. Komediskämt i en akt. Kristianstad 1938. 22 s. 2. uppl 1942. – Dalsland (Sverige, de sv landskapen skildrade i ord av sv förfd 3. Skåne, Halland, Bohuslän, Dalsland, Sthlm 1938, fol, s 143- 191, 15 pl). – Ivan Oljelund berättar om den återuppståndna "förräderi"-processen (Folket i bild, årg5, 1938, Sthlm, 4:o, nr 19, s 3-5). - Karl XI. Hist skådespel i fyra akter. Sthlm 1943. 116 s. [Svenska teatern, 453.] – Slampen. En skotte berättar. Sthlm 1943. 4:o. 104s. – Ett himlaspel. Lustspel med allvarligt motiv. 2. uppl Kristianstad 1943. 15 s. [1. uppl okänd.] 3. uppl 1949. – Jämtlandslaget (En bok till Karl Hovberg, på 50-årsdagen Malmö 1943, 4:o, s 49–56). – Till bygden. Ett versifierat tal i Grangärde på midsommarafton 1944. Grängesberg [1945]. (4) s. – Gård och bonde. Pjäs i två akter. Falun 1945. 32 s. (Amatörteatern 239 [omsl].) – Försök till konversation (E Asklund m fl, Avsikter, arton förf om sina verk, Sthlm 1945, s 169-179, 1 portr). – Kring femtio. Till Ragnar [dikt] (Vännernas bok ... bidr, som en rad, konstnärer ... glatt förf Ragnar Holmström med ... [1944], Malmö 1945, 4:o, s 61 i). – Atomkatastrof med förhinder. Pjäs i en akt. Kristianstad 1946. 14 s. – Erik Hedén. Några personliga minnen (Förlaget Frilansens skriftserie nr 8 [omsl]. L Nordström m fl, Erik Hedén, humanist och hellen, Shlm 1946, s 27–35; ur Frihet 1925). – Utsikt i Grangärde (Wästerbergs-lagen i Dalarna: gruvornas, hyttornas o smedernas gamla bygd, [Ny, helt omarb utg] Ludvika 1947 [omsl], s 11–14). – Ung man i slåttern [Dan Andersson] (Idun, årg 60, 1947, Sthlm, 4:o, nr 35, s 7, 17). – Minnen av Strindberg. Carl Eldh berättar (Folket i bild, årg 14,julnr, s 8 f, 64, 66). — Utanför min gärdsgård. Mest fågelhistorier. Sthlm 1948. 200 s. 2. uppl s å. [Ny utg] 1961. 191 s. (Tidens bokklubb.) – Okänd man i ledet (Min far, [Saml 1.] Trettio svenska män o kvinnor om sina fäder under red av E Malmberg, Upps 1948, s 181-187; 2. uppl s å). – Farväl till sommaren (All världens berättare, årg 4, 1948, Sthlm, s 803-805). – Carl Larsson i By - en av de trogna (Fagersta forum, 1948, Sthlm, [nr] 5–6, s 44–46). – Den förlorade sommaren. Sthlm 1949. 247 s. [Roman.] – De bästa dör inte (Min far, Ny saml. Trettioen sv ... under red av I Oljelund, Upps 1949, s 7–9). – En utomståendes syn på Dalarna (Natur i Dalarna. Under red av K-H Forsslund 8c K Curry-Lindahl, Sthlm 1949, 4:o, s 9–12). – Det hände på Kungsholmen. Roman. Sthlm 1951. 331 s. 2. uppl s å. [Nya utg:] 1956 (1957). 269 s. ([FIB:s folkböcker,] 144 [omsl].) 1970. 284 s. (Tema.) 1985. 314 s. (En bok för alla.) – Stockholmsbarn. Roman. Sthlm 1952. 384 s. 2. uppl så. 383 s. [Ny utg] 1971. 316 s. (Tema.) – När jag skrev Det hände på Kungsholmen (Bokvännen, årg 7, 1952, Sthlm, s 35 f). – Socialisten och hellenen. Ett vänskapsporträtt av Erik Hedén kring några brev o en resa (Perspektiv, årg3,1952, Sthlm, 4:o, s 3-8). – Arbetarbohem. Sthlm 1953. 368 s. [Roman.] – Perikles. Skådespel i fem akter. Sthlm 1954. 126 s. – Dans med stormen. Roman. Sthlm 1954. 369 s. [Ny utg] 1959. 475 s. ([FIB:s folkböcker,] 165.) -Hjalmar Branting-miniatyrer (Bjelleboken, skriven ... av LTs författare [Sthlm] 1954, 4:o, s 136-138). - Dagar i Grekland och Rom. Sthlm 1955. 247 s. – I gudarnas knän. Roman. Sthlm 1956. 303 s. 2. uppl s å. – Pojkår på Kungsholmen (Vi, årg 43, 1957, Sthlm, 4:o, nr 21, s 18 f). – Avfällingen. Roman. [Sthlm, tr] Uddevalla 1958. 255 s. – Ord och bild [om illustrationer i pressen] (Pressens tidning, årg 39, 1958, Sthlm, 4:o, nr 17, s 4 f). – Mästaren. Roman. Sthlm 1960. 407 s. – Sanningsvattnet. [Sthlm, tr] Solna 1962.-227 s. - Okänd gud. En berättelse om Paulus i Aten o Korint. Sthlm 1964. 255 s. – Mina vänner på vallen. Från Grangärde socken i Dalarna (Fäbodminnen, red av H Lidman o A Nyman, [Sthlm, tr] Kristianstad 1965, s 250–260). – Svenska genier. Tio berättelser om mer eller mindre välsedda. Sthlm 1967. 127 s. – Möten och människor. [Sthlm, tr] Borås 1972. 85 s.


- Medarb i: Brand 1910-22 (redigerat 1916: nr 13–38, 1917:9 o 1918–1919:7), 1924–29, 1931–35, 1938–39, (Nya) Brands månadshäfte 1913–16, Brands Första majnummer 1913, 1915-16, 1918-19, Brands julnummer 1915-19 samt Brands tillfällestidningar Den blågula faran 1913, Kyska faran utgav Sällskapet för humanitär barnalstring 1914, Det stora blodbadet 1914, Revolutionen 1917 (medred) o Domedagen för kapitalism och militarism 1918, alla Sthlm; bidr i bl a Julfacklan 1918-20, 1922, 1926, 1936, 1951, 1954, Sthlm, Första maj 1920, 1927, Sthlm, Frihet ... organ för Sverges socialdemokr ungdomsförb, 1920-talet, Eskilstuna; vidare Social-demokraten, GHT från 1924, SvD 1930-38 o S-T samt landsortspress, bl a Eskilstuna-kuriren o tidn Upsala, på senare år även Ystads allehanda VLT, Arboga tidning, Jönköpings-posten, Gefle dagblad, Katrincholms-kuriren, Hallandsposten, Halmstad, Ljusnan, Bollnäs, Arbetaren, Sthlm, o Göteborgs-posten.

Redigerat: Tidens litterära kalender 1928. Sthlm 1928. 173 s. – Min mor. [Saml 1-3.] Upps 1946–50. 1. Fyrtiofem svenska män och kvinnorom sina mödrar. 1946. 268 s. 2.-3. uppl s å. 4.-5. uppl 1947, 1948. 2. Fyrtiosju svenska ... 1947. 335 s. 2. uppl s å. 3. Trettiotvå svenska ... 1950. 280 s. – Min far. Ny saml. Trettioen svenska män och kvinnor om sina fäder. Upps 1949. 275 s. – Mitt långa liv har lärt mig – En levnadsvisdomens bok, skriven av sjuttio förf över sjuttio år. Sthlm 1949. 4:o. 302' s. (Tills med N Ekberg.)

Källor och litteratur

Källor o litt: H Ahlenius, Arbetaren i sv diktn (1934); T Blom, I O o högförräderiprocessen (Arbetaren 1960, nr 8); K-F Björn, Demagogen som blev omvänd (SvD 29 april 1972); E Blomberg, En reaktionär förf (Tiden 1924, s 209 B); G Elgemyr, Verklighetsunderlaget i 0:s roman Gröna riddare (Litteratur o samhälle, nr 65, 1970); M Fahlgren, Litt:kritiker i arbetarrörelsen. En studie i Erik Hedéns dagskritik 1909-1925 (1981); K Femström, Ungsocialismen (1950); T Fredrikson, Dan Andersson o I O. En studie av deras religiösa åskådn (Kristendomen o vår tid 1931, s 15 ff); L Furuland, I O död. Berättade utan hat om svåra uppväxtår (DN 27 juli 1978); E Hedén, Littrkritik, 2 (dens, Valda skrifter, [5,] 1927); J Landquist, I Q:s diktarbana (Perspektiv 1957, s 168 ff); H Larsson, Platonismen hos I O (dens, Gemenskap, 1932); G Lindeberg, I 0:s ställn till kyrkan o religionen (dens, Sv diktarsilhuetter, 2, 1924); I Lo-Johansson, Den unge röde agitatorn blev en religiös sökare (SvD 27 juli 1978); PK:s porträttmatr 1952 (1951); A Runnquist, Arbetarskildrare från Hedenvind till Fridell (1952); J Stenkvist, Proletärskalden. Exemplet Ragnar Jändel (1985); T Sundin, Debatten kring termen proletärdiktare 192122 (Litteratur o samhälle, nr 62, 1969).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
L Ivan Oljelund, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7729, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Furuland), hämtad 2019-04-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7729
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
L Ivan Oljelund, urn:sbl:7729, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Furuland), hämtad 2019-04-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se