Olof Sverkersson Elfkarl (Potomander)

Död:levde troligen ännu 1609

Historiker, Kanslist


Band 28 (1992-1994), sida 241.

Meriter

Olof Sverkersson Elfkarl (Potomander), levde trol ännu 1609 i Danzig (tyska RR 1609, f 74). Fader: fogden o häradsh Sverker Simonsson. Inskr vid univ i Greifswald 30 okt 68, i Rostock mars 70, skrivare i k kansliet 75, sekr där senast 84, vistades i Polen från hösten 98.

G 2 febr 1595 i Sthlm m Kerstin Matsdtr, dtr till borgmästaren Mats Persson Skulte o Margareta Ambrosiusdtr.

Biografi

O studerade i såväl Greifswald som Rostock men tog inte någon examen till skillnad från sin yngre bror Johan som 1587 tryckte sin magisteravhandling.

Hemkommen 1574 blev O följande år skrivare och senast 1584 sekreterare i kansliet och som sådan flitigt anlitad av Johan III och Sigismund. Han satt ofta som k representant vid viktiga rättegångar och k meddelanden på rådhuset. Han deltog i förberedelserna för de s k Kalmare stadgar 1587, och vid mötet i Reval 1589 frambar han Johans vredgade svar till herrarna.

Trots vissa kontroverser synes förhållandet mellan O och hertig Karl ha varit gott. Vid utarbetandet av förslagen till 1590 års privilegiestadga har de sannolikt samarbetat, vid O:s bröllop var hertigen närvarande och under O:s landsflykt sökte Karl, nu kung, locka honom tillbaka till fortsatt kanslitjänst i hemlandet.

Hos de ledande herrarna var O däremot ej väl anskriven. När riksrådet 1593 diskuterade en legation till Polen med Ture Bielke (bd 4) och O som medlemmar vägrade den förre att fara "ensam med sekreteraren"; han ville ha "en sin vederlike i följe". Vid riksdagen i Uppsala febrmars 1594 var O ivrigt verksam att med penningutdelning värva bönderna för Sigismunds sak. Han förde också pennan vid utformningen av riksrådseden och försökte därvid genomdriva en för kungamakten positiv formulering. Råden följde dock Erik Sparres utformning  alla utom den finländske ståthållaren Klas Fleming (bd 16) som ensam avlade eden "som sekreteraren hade ställt den".

1616 anklagades Johannes Messenius (bd 25) för förbindelser med katoliker i Polen, och därvid försvarade han sig med att han genom sin budbärare sökt återförskaffa bortförda sv handlingar. Bland de arkivalier han hoppats få åter nämner han "Olof Sverkilssons Cronica". Att O verkligen sysslat med historiskt författarskap intygas av hans Rostocklärare David Chytraeus som i brev till Johan III meddelar att han 1586 av kungens sekreterare "Olaus Svercheri" mottagit en del aktmaterial om Gustav I:s och även herr Stens och herr Svantes historia. En del av detta historiematerial, ett sammandrag av Peder Svarts krönika, föreligger i D 481, KB. En närmare handstilsgranskning har visat att början av D 481 är skriven av O. Den krönika som med orätt ansetts vara förlaga till Peder Svarts krönika är således ett verk främst av O.

O:s sista år i sv tjänst var förlagda till Finland där han deltog i gränsläggningen och Kexholms överlämnande enligt Teusinafreden. Han anknöt till Flemings efterträdare Arvid Stålarm. Från 1598 i landsflykt vid det polska hovet och hos kungens syster Anna levde han troligen ännu 1609 och bodde då i Danzig. Hans hus vid Norreport i Sthlm skänktes 1605 av Karl IX till Moritz Leijonhufvud.

Av sina motståndare i Sverige fick O öknamnet Vändekåpa och i Finland kallades han stundom Olof Perkelsson (=djävuls-son).

Författare

Ivan Svalenius



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

0:s bearbetn av Peder Svarts krönika i KB.

Källor och litteratur

Källor o UU: RR 1571 ff o Svea hovrätts arkiv E VIa2aa:14 (Liber causarum, vol 14), RA.

A G Ahlqvist, Om aristokratiens förhållande till konungamakten under Johan den tredjes regering (186466); N Ahnlund, Storhetstidens gryning (1918); H Almquist, Sverige och Ryssland 15951611 (1907); J E Almquist, Anders Sigfridsson [Rålamb] (t 1581). Före 1569 (PHT 1964); L A Anjou, Sv kyrkoreformationens hist, 3 (1851); SJ Boëthius, Om den sv högadeln under konung Sigismunds regering (1877); Collijn, 3 (1933); C C Gjörwell, Nya sv bibl, 12, 176263 [176165]; Konung Erik XIV:s nämnds dombok (HH 13:1, 1884); S Ljung, Erik Jöransson Tegel (1939); Lokalf; S A Nilsson, Kampen om de adliga privilegierna 15261594 (1952); B Oden, Rikets uppbörd o utgift (1955); H Olsson, Johannes Messenius' Scondia illustrata (1944); U Sikeborg, Anders Sigfridsson (Rålamb) o hans släktkrets i Hälsingland (SoH 1992:3-4); L Sjödin, Hans Bilefeldts rapporter till Knut Persson åren 1602 o 1605 (HT 1939); H Sommarström, Finland under striderna mellan Sigismund o hertig Karl (1935); SRA 1:1:2 (1899) o 1:1:3 (18941910); STb 1584-1608 (194763); StRR; I Svalenius, En Gustav Vasa-krönika (Sc 1967); dens, Rikskansliet i Sverige 15601592 (1991), o där anf källor o litt; S Tunberg, Sigismund o Sverige 15971598 (1917).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Olof Sverkersson Elfkarl (Potomander), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7750, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ivan Svalenius), hämtad 2021-01-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7750
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Olof Sverkersson Elfkarl (Potomander), urn:sbl:7750, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ivan Svalenius), hämtad 2021-01-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se