Meriter

Oscarsson, Sigvard (Sigge), f 21 nov 1910 i Sunne, Jämtl, d 4 sept 1980 i Östersund (kbf i Lit, Jämtl). Föräldrar: lantbrukaren Oskar Jonsson o Märta Jonsson. Elev vid Törsta lantmannaskola, Rödön, Jämtl, 34–35, ägare av jord- o skogsbruk i Lit, led av Lits kommunalfullm 43, ordf där 45–70, led av styr för Jämtlands länsförb av Riksförb Landsbygdens folk (RLF) 47–72, ordf där 70–71, led av RLF:s centralstyr 50–70, tf förbundsordf i RLF 64-65, förbundsordf där 65–70, ordf i Lantbrukarnas riksförb (LRF) 71–72, i Jämtlands läns skogsvårdsstyr 56–73, sakk i 1957 års skatteutredn jan 57–okt 58, led av 1958 års jordlagsutredn maj 58–jan 68, av skattesystemutredn maj 60–febr 65, av 1960 års jordbruksutredn mars 64–maj 66, av Allm pensionsfondens tredje fondstyr 66–73, ordf i Norrlands hypoteksfören 66–75, led av Jämtlands läns landsting 67–73, av styr för Trygg-Hansa 69–75, för Sveriges allm hypoteksbank 70–74. – LLA 66.

G 23 juni 1937 i Lit, m Brita Elisabet Andersson, f 23 dec 1912 där, dtr till lantbrukaren Erik Andreas A o Agnes Eriksson.

Biografi

O tillhörde en generation lantbrukare vilkas samhällsbild och yrkesliv formades av 1930-talets organisationsarbete på landsbygden och av den jordbrukspolitik som växte fram under 1930- och 40-talen. Han blev tidigt engagerad i föreningslivet och följde både organisationsväsendets och jordbrukspolitikens utveckling från centrala positioner, innan han blev en huvudaktör under den period av påfrestningar för jordbruksnäringen som inträffade under de sk rekordåren under 1960-talet. O tillträdde ordförandeskapet i RLF vid en tidpunkt då statsmakterna genom ökad press på lantbruket att rationalisera sökte påskynda överförandet av arbetskraft till industrin. Det viktigaste ledet i dessa strävanden utgjorde 1967 års jordbrukspolitiska beslut, som prioriterade specialisering och stordrift.

Beslutet och dess förspel i form av 1960 års jordbruksutredning orsakade stor oro inom lantbrukarkåren, och för första gången sedan början av 1930-talet blev jordbruket och jordbrukspolitiken en första rangens stridsfråga i sv politik. Bla drev RLF sommaren 1966 en landsomfattande och uppmärksammad affischkampanj och genomförde en kraftig förstärkning av förbundets kampfond i samband med jordbruksprisförhandlingarna våren 1967.

Lantbrukets utsatta läge aktualiserade också frågor om organisatoriska förändringar inom föreningsrörelsen. Den viktigaste gällde om de båda riksorganisationerna RLF, som var topporgan för lantbrukarnas fackliga gren, och Sveriges lantbruksförbund, samarbetsorgan för de lantbrukskooperativa föreningarna, skulle gå samman. O var en av de ledande bakom den nya sammanslagna organisationen Lantbrukarnas riksförbund (LRF), som började verka 1971, och han blev också dess förste ordförande. O ställde sig bakom den nya organisationen eftersom han ansåg att den skulle få ökad slagkraft och eliminera det dubbelarbete och de kompetenstvister som lätt uppstår med två organisationer. Hans skicklighet att forma och leda det nya förbundet är allmänt omvittnad.

1967 års jordbrukspolitiska beslut medförde under de följande åren en kraftig prispress på lantbrukets produkter med inkomstsänkningar för lantbrukarna och ett betydande missnöje som följd. Särskilt svårt var läget på mjölksidan där invägningen 1970 t o m understeg det inhemska konsumtionsbehovet. Inför 1971 års prisförhandlingar krävde LRF därför kraftiga inkomstförstärkningar för mjölkproducenterna. En rad bondedemonstrationer förekom. Vid ett möte med 20 000 lantbrukare i Jönköping deklarerade O att lantbrukarna och deras organisationer nu avsade sig allt vidare ansvar för 1967 års jordbrukspolitik och dess konsekvenser. Ekot av detta "Jönköpings möte" nådde ända till Sthlm och medförde att 1971 års prisavtal gav ett utslag som bröt den nedåtgående utvecklingen för mjölkproducenterna. Trendskiftet innebar en vändpunkt också för lantbrukets ställning i stort. Vad O vid jönköpingsmötet beskrivit som 1960-talets "långa, kalla polarnatt" släppte sitt grepp om näringen och övergick i det samhällstillstånd som brukar karakteriseras med uttrycket "Gröna vågen" och som kom att prägla 1970-talet.

Det framstår som något av en ödets ironi att O kom att inta en förgrundsposition under en period av upprepade konflikter och stora förändringar. Hans personliga egenskaper pekade knappast fram mot en roll i främsta stridslinjen. O:s framtoning var lågmäld och försynt, hans läggning saklig och intresseinriktningen utpräglat humanistisk. Det hindrade inte att hans konkreta insatser blev av stor betydelse för lantbruksnäringen.

Författare

Tore Johansson

Källor och litteratur

Källor o litt: T Johansson o P Thullberg, Samverkan gav styrkan. Lantbrukarnas fören:rörelse 1929–1979 (1979); Styr:ber över verksamheten inom lantbrukarnas länsförb i Jämtland ... 1978 (1979); verksamhetsber:er för Jämtlands länsförb av RLF samt för RLF o LRF 1947–72.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sigvard (Sigge) Oscarsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7815, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tore Johansson), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7815
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sigvard (Sigge) Oscarsson, urn:sbl:7815, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tore Johansson), hämtad 2024-04-19.