Karl Gustav Ossiannilsson

Född:1875-07-30 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län
Död:1970-03-14 – Rystads församling, Östergötlands län

Författare


Band 28 (1992-1994), sida 400.

Meriter

Ossiannilsson, Karl Gustav (urspr Nilsson, Karl Gustaf Ossian), f 30 juli 1875 i Lund, d 14 mars 1970 i Rystad, Ög. Föräldrar: orgelbyggaren Rasmus Nilsson o Elise Christina Timelin. Mogenhetsex vid h a l i Malmö 6 juni 94, inskr vid LU 11 sept 94, FK där 29 maj 97, informator o lär i privatskola 97–01, ordf i Sveriges soc:dem ungdomsförb (SSU) 03–04, initiativtagare till Sagostundsrörelsen 03. Förf.

G 1) 23 juni 1905 i Tryserum, Kalm, m FK Naëmi Sofia Mariana Amman, f 29 dec 1879 i Vånga, Ög, d 5 jan 1961 i Uppsala, Domk, dtr till kh Per August A o Anna Sofia Olsson; 2) 26 sept 1961 i Rystad m Marta Vivi Maria Eklund, f 22 aug 1914 i Lund (enl fb för Ekeby, Malm) dtr till Gerda Olivia E samt fosterdtr till statdrängen Karl Fredrik E o Anna Matilda Johansdtr.

Biografi

O:s debutbok, tillkommen under gymnasietiden i Malmö, bär den karaktäristiskt utmanande titeln Förteckning på i svenska språket förekommande umbärliga främmande ord och uttryck (1895). Den är O:s gesällprov för sin livslånga insats som nationens lärare och tuktmästare, ett värv i vilket hans skönlitterära produktion utgör en del. Efter akademisk examen beträdde O (namnet stavades till 1914 Ossian-Nilsson) de första stegen på denna bana i sin hemprovins Skåne, där han under en period var verksam som informator och lärare. En bidragande orsak till att O lämnade läroverkskarriären var att han, som sedan länge medverkat med smärre bidrag i den skånska pressen, fick sitt skönlitterära genombrott med diktsamlingarna Fem dikter (1900), Masker (så) och Hedningar (1901), snart följda av en rad andra poesivolymer.

O:s lyriska verk utmärkes av sin medryckande och pregnanta rytmik, virtuosa rimflätning och retoriska prakt. Han anknyter förutom till den engelska balladtraditionen till de sv 1880- och 1890-talen. Resultatet blir en aktivistisk internationell romantik med tydligt revolutionära och socialt radikala förtecken. De i samtiden förhärskande dekadenta fin-de-siéclestämningarna är O främmande. Han framträder i stället som den viljeladdade kraftmänniskans entusiastiske trubadur, en hjältedyrkare, som varken tror på eller önskar jämlikhet. O:s förkärlek för de stora handlingsmänniskorna bör dock förstås som en beundran av individen som handlar och kämpar för en idé eller som bringar massorna lycka. Som nationalist blickar O framåt: Sveriges guldålder ligger inte i dess ärevördiga förflutna utan i framtiden. Därför betraktar han utvandringen som ett fosterlandsförräderi, ett resursslöseri som det fattiga Sverige ingalunda kan kosta på sig. Hans hållning är antiklerikal – däremot ej antireligiös – och somliga strofer har rent anarkistiska toner. Men O författade också poem om de små och betryckta i samhället. Här träder den medmänskligt ömma sidan av hans diktarpersonlighet fram. Han har betraktats som en förebild och banbrytare för "proletärskalder" som Ture Nerman (bd 26), Erik Lindorm (bd 23), Ragnar Jändel (bd 20) och Arnold Ljungdal (bd 24). Många av hans dikter väckte stor hänförelse inom socialdemokratin, främst Ungdomsmarsch (tr i Fram dec 1903). O blev också snabbt en omhuldad festdagsskald som levererade elegant och medryckande tillfällighetsvers till olika officiella högtider av politisk eller kulturell art. Ett 60-tal av hans dikter tonsattes, bl a av Hugo Alfvén (t ex 'Sverges flagga') och Erland v Koch (Sverige). En summering av fyra och ett halvt decennier som lyriker ger O i sin sv poetik, Lyriken (1935).

Under inflytande av Strindbergs 1907 utgivna Svarta fanor tillkom O:s vidräkning med den socialdemokratiska rörelsen, romanen Barbarskogen, en berättelse i klasskampens tecken (1908). Den gav upphov till en stormig pressdebatt, i vilken bl a Bengt Lidforss (bd 22) kom att inta en framskjuten plats. I de följande romanerna Slätten, en berättelse från brytningstider (1909) och Havet (1910) exploateras upplevelser från 0:s tid som informator i Skåne. O närmade sig i prosan från 1911 populärmarknaden. Betydelsefull för denna sida av hans författarskap blev redaktören Alfred Hallberg, vilken erbjöd honom att medverka med följetonger i Allers Familj-Journal, ett engagemang som varade 1921–36. O hade redan i början av sin bana framträtt som författare av historiska noveller. Hans första historiska romaner var de omfångsrika Kung Karl den unge hjälte (1914) och Gustavus Adolphus Magnus (1916). Dessa följdes av en lång svit medryckande och framgångsrika historier i munter äventyrsstil, huvudsakligen med motiv från den sv historien.

Redan under skoltiden skrev O pjäser, som uppfördes av en av honom grundad gymnasistförening i Malmö. På K dramatiska teatern framfördes 1909 dramat Tigerhuden (skrivet 1897) i Gustaf Lindens (bd 23) regi. Förrädare (1911), en dramatisering av romanen Barbarskogen, skrevs då O hyste förhoppningar att via Dramaten kunna nå en större publik. En viss bitterhet smyger sig dock in i hans korrespondens med Dramaten från denna tid, eftersom beslut förhalas i åratal. O kallar dramatenchefen Tor Hedberg (bd 18) för "Cerberus i marmorsarkofagen" i en av uppsatserna i Reaktionen, en stridsskrift (1914), där O:s och andra sv författares svårigheter att få sina verk uppförda på Dramaten behandlas. Svårigheterna till trots fortsatte O att skriva skådespel, bl a treaktskomedin Donatorn (1948).

Framgångsrik uppläsare av sina egna verk under riksomfattande turnéer kunde O bevittna sina dikters popularitet. Diktsamlingarna sålde bra och även hans prosaverk nådde i allmänhet ansenliga upplagesiffror. O:s författarskap lovordades av opinionsbildare av olika politiska schatteringar, men ändå var det de nedlåtande omdömena från hans fiender Fredrik Böök och Bengt Lidforss som gjorde det största intrycket på den känslige O och fick honom att intala sig att han var förföljd av den sv kritikerkåren. Känslan av att vara "Sveriges mest hatade man", vilken i ungdomen fyllt honom med stolthet, tryckte honom alltmer. Långa perioder av sjukdom gjorde O tidvis arbetsoförmögen, trots en programmatiskt sund livsföring, varför han stundom nödgades leva på stipendier. Måhända var det sådana yttre betingelser som med tiden slipade av hans inledningsvis stormande, bullrande diktion och fick hans lyra att efter hand vekna; tonen blev ödmjukare, och hans människoskildring fördjupades.

I litterärt och allmänt kulturellt hänseende riktade O sina blickar mot Frankrike och Storbritannien. I detta sammanhang bör hans roll som översättare ses. Under en period av stiltje i sitt eget författarskap klädde han en rad engelska verk i sv språkdräkt, bl a Arnold Bennetts romaner Clayhanger och Hilda Lessways. Senare överförde O bl a Pierre Corneilles tragedi Le Cid till svenska. Han gjorde också en insats för att göra sv författare kända utomlands: Från 1923 medverkade han i tidskriften Mercure de France, där han presenterade samtida sv kollegor. Även som filmförfattare inhöstade O ett par framgångar. Redan 1919 hade Carl Barcklind regisserat en kritikerrosad version av romanen En ung mans väg och 1944 filmatiserades romanen Slätten av Gunnar Olsson under titeln När seklet var ungt med bl a Edvard Persson och Fritiof Billquist i framträdande roller.

O var politiskt synnerligen aktiv under delar av sitt liv. 1902 valdes han till hedersmedlem i den ungsocialistiska klubben i Malmö, och under de två följande åren var han ordförande i SSU:s styrelse, där bl a Per Albin Hansson och Fabian Månsson ingick. Hans anslutning till dessa organisationer kan delvis förklaras av att de väckte debatt kring frågor som låg O varmt om hjärtat, såsom allmän rösträtt, föreningsrätt, arbetarskydd, moderskapsskydd, bostadsinspektion, lagstadgad arbetstid och kamp mot fogdeväldet. O var den förste diktaren med borgerligt akademisk bakgrund som anslöt sig till arbetarrörelsen. Hans individualism, krigsdyrkan, kulturaristokratiska hållning och nationalism gjorde dock ett fjärmande oundvikligt i längden. Den konkreta anledningen till O:s uppbrott från ungdomsförbundet var Bengt Lidforss' artikel Agitationens abc (Arbetet 1904), där O gisslades såsom upphovsman till propagandabroschyren Är du nöjd med din ställning? (1904). Något brott med socialdemokratin kom dock ej till stånd efter O:s avgång eller ens efter Barbarskogens publicering 1908. Han medverkade allt framgent i socialdemokratiska tidningar och upprätthöll vänskapliga kontakter med inflytelserika partimedlemmar. I unionsdebatten 1905 slöt O upp vid sidan av de socialdemokrater och radikala liberaler som förordade en fredlig avveckling av unionen med Norge. Skälet härtill var att han entusiasmerades av norrmännens patriotism.

O:s dragning till dagsdebattens turbulentaste stormcentra – bl a drogs han in i Strindbergsfejden 1912 – resulterade i en omfattande föredragsverksamhet och inlagor i tidningar och tidskrifter liksom i en rad separat utgivna stridsskrifter. I sin egenskap av ordförande i SSU skrev O 1904 två polemiska agitationsbroschyrer, båda tillkomna i värvningssyfte och fulla av utfall mot kapitalister och militärer. I En kritik över kritici (1907) går han till räfst med recensentkåren. Han menar att endast den förstående sympatin för det skrivna gör anmälaren kompetent att bedöma det skrivna; orättvis kritik, däremot, utgör en kulturfara. Han önskar att publiken skall vara den enda smakdomaren och ingen auktoriserad kritik finnas, eftersom konstnärsindividualiteten snöps och likriktas av recensenterna. Första världskriget engagerade den ententevänlige O. I flera skrifter hävdade han att Sveriges sympatier i kriget borde gå till Frankrike, Ryssland och Storbritannien, stick i stäv mot den i Sverige eljest vanliga tyskvänligheten. Sv upprustning, försvarsvilja och uppoffring för fosterlandet var också centrala begrepp för honom.

Efter ett politiskt inaktivt decennium återinträdde O i den politiska debatten 1928, då han började en riksomfattande turné med ett föredrag betitlat I Mussolinis Italien, där han entusiastiskt redovisade intryck från en resa i Italien. Så inträdde O i Sveriges nationella ungdomsförbund och gav under sommaren en agitationskurs i förbundets regi samt höll tal inför riksdagsvalet. Engagemanget inom förbundet upphörde i och med andra världskrigets utbrott. O drog sig då definitivt tillbaka från politiken, efter att ha fått uppleva misskrediteringen av sin hjältedyrkan. Hans ideologiska profil var tidstypisk och bar spår av såväl nietzscheansk som carlylesk hjälte- och ledarkults ökande influens i seklets början.

Under flera decennier förda minnesanteckningar resulterade i volymerna O gamla klang- och jubeltid! (1945) och Under portar av sång (1946). I memoarerna skymtar visserligen glimtar av O:s liv, men huvudsakligen är det återigen läraren och tuktmästaren som träder fram och håller räfst- och rättarting med personer som påverkat hans liv.

Författare

Dag Hedman



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Huvuddelen av O:s arkiv (61 vol: brev, personalia, ms, tidn:klipp m m) i LUB; ms även i UUB. – Brev från O i GUB (bl a till H Söderberg o E Åkesson samt många till Enar Jonsson o F Ström), KB (bl a till J Nordling o A Ruhe samt många till H Berger, John Ericsson, E Hedén, Ellen Key, J Landquist o F Vetterlund), LUB (bla till A Bergstrand, P Hallström, A Möller, E Norlind, H Schiller, A Werin o E Wrangel samt många till T Nilsson o Emil Olson), RA (till E Didring, Sveriges förf:förb:s arkiv), SSA, UUB (bla till J A Kolmodin), AA (till många mottagare) o i Albert Bonniers förlags arkiv (drygt 1 250 brev).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (1900–14 under namnet Ossian-Nilsson): Förteckning på i svenska språket förekommande umbärliga främmande ord och uttryck, till samfundet Gauthiods tjenst utarb af dess språknämnd. Malmö 1895. 36 s. [Anon, huvudförf, tills med Emil Olson m fl.] – Fem dikter. Lund 1900. Fol. 5 pl, lösa i mapp. – Masker. En diktsaml. Sthlm 1900. 94 s. 2. uppl 1904. 98 s. –  Hedningar. En diktsaml. Sthlm 1901. 132 s. – Revolt (Vintergatan ... utg af Sveriges författarfören, årg 7, 1901, Sthlm, s 161-164; dikt). – För Verdandi! 1882 1/11 1902. Upps 1902. (4) s. [Dikt.] - Örnar. En diktsaml. Sthlm 1902. 169 s. – Tiggarnes fosterland (Brand, illustr socialistisk tidn, [årg 5,] 1902, Landskrona, fol, n:r 6, s 1 f; dikt). – Stormklockan. Ett urval dikter ur samlingarna "Hedningar" o "Örnar". Malmö 1903. 27 s. – Caesars triumf (Från Skåne, ett häfte diktning o konst, [1,] Lund 1903, 4:o, s 19–22). – Jesuiten (ibid, 2, 1903. Bilaga, s 8 f). – Svart och hvitt (med dramatjörgen Kock). Dikter. Sthlm 1904. 241 s . – Är du nöjd med din ställning? [Rubr.] Malmö 1904. 8 s. ([Frams broschyr:] Socialdemokratiska ungdomsförbundets agitationsskrift n:r 1.) – Militär! [Rubr.] Malmö 1904. (2) s. (Ibid 2.) – Cake-walk (Med pensel och penna, 1904–05, Upps, 4:o, n:o 1, s 9; dikt). – Amerikaner och byzan-tiner. Sthlm 1905. 273 s. – Marx Meyer på Varberg och andra berättelser. Sthlm 1905. 231 s. – Till Skånes ungdom. Prolog vid Skånska ungdomsmötet i Skäralid o Röstånga d 30 juni o 1 juli. Lund 1906. (4) s. [Dikt.] – Äfventyr. Berättelser för ungt folk af alla åldrar. Sthlm 1906. 146 s, 10 pl. – Ungdomsmarschen ... [jämte:] Inter-nationalen af E. Pottier ... J[ön]k[ö]p[in]g 1906. (4) s. [Dikt.] – [Dikter] (Unga poeter, ett urval af Sveriges yngsta lyrik red o inl af A Möller, Sthlm 1906. s 19–54). – Sörmländsk lantarbetarsång (Folkets julnummer, 1906, Eskilstuna, 4:o, s 1; dikt). – En kritik över kritici. Sthlm 1907. 44 s. [Delvis ur Varia.] – Orkester. En diktsaml. Sthlm 1907. 147 s. – Samlade dikter 1900-1905. [Omsl.] [1–12.] Sthlm 1907. 1. Sverge, fosterländska dikter. 46 s. 2. Arbetarsånger. 44 s. 3. Pilskytte, satiriska dikter. 36 s. 4. Krossa den skändliga, kyrkfientliga dikter. 39 s. 2. uppl 1908 [omsl]. 5. Religiösa dikter. 35 s. 6. Erotik. 38 s. 7. Masker. 46 s. 8. Demagoger. 54 s. 9. Tyrannen. 38 s. 10. Napoleon. 44 s. 11. John Bull, engelska motiv. 39 s. 12. Amerikaner. 50 s. [Vissa nr enl uppg 2. uppl s å; titeluppl av 7–12:] Dikter i urval. 1907. – Soldaten John Langham. (Ar 1665.) (Hemmets noveller, årg 1, 1907, Sthlm, 4:o, s 145–151). – Essex. (London anno 1601.) (ibid, s 385–390). – Barbarskogen. En berättelse i klasskampens tecken. Sthlm 1908. 390 s. 2.– 3. uppl s å. 4.-6. uppl 1909. 7. uppl 1911. 8. uppl 1919. 318 s. [Nya utg:] 1927. 354 s. ([Omsl:] De nya berättarna ... urval o red av F Böök.) 1937. (Svensk litteraturspegel under red av M Stiernstedt, 4.) Overs: Barbar-Skoven Khvn 1909, 410 s; Dikij les (Fiordy, sbornik 3, S. Peter-burg [1909], s 85-344); Der Barbarenwald ... Mit einem Vorwort von S Hedin, Leipzig & Sthlm (tr Leipzig) 1911, 395 s, [ny uppl] Berlin [1917?]. — Kantat vid avtäckningen av bysten över Otto Lindblad den 3 maj 1908 ... Tonsatt... av A Berg. Lund 1908. 4:o. (6) s. – En modärn kvinna och andra dramatiska ting. Sthlm 1908. 123 s. – Rösträttsmarsch / Proletär. [Rubr.] Norrköping 1908. (4) s. [Undert dikter.] - Tigerhuden. Skådespel i fem akter. Sthlm 1908. 142 s. – Slätten. En berättelse från brytningstider. Sthlm 1909. 428 s. 2. uppl s å. [Ny utg] 1944. 311 s. – Brokiga bilder. Skisser o äventyr. Sthlm 1910. 140 s. –  Flygskeppet, på färd mällan tider och hjärtan. En diktsaml. Sthlm 1910. 293 s. – Havet. Roman. Sthlm 1910. 383 s. 2. uppl så. – Glaspalatset (Stormklockan, 1910, Sthlm, fol, n:o 51, s 2; dikt). - Asketer. Noveller. Sthlm 1911. 198 s. – Prolog vid öppnandet av nykterhetskurserna i Hälsingborg den 1 mars 1911. Hälsingborg u å. (4) s. [Undert dikt.] – Prästgården. En julhist. Sthlm 1911. 319 s. 2.-3. uppl s å. – Valsång. [Rubr.] Malmö 1911. (1) s. [Undert.] – Rösträttssång ... Kvinnornas lösen (Idun, årg 24, 1911, Sthlm, 4:o, s 372; dikt). – Flygskeppet (Figaro, årg 34, 1911, Sthlm, fol, n:r 11, s [2]; d:o). – Fågel Fenix. En sagodikt. Sthlm 1912. 199 s. – Till August Strindberg vid medborgarfästen den 22 januari 1912. Sthlm 1912. (7) s. [Undert dikt.] – En äventyrare. Sthlm 1912. 126 s. ([Omsl:] Albert Bonniers 25 öres böcker, 20.) – Odets man. Roman. Sthlm 1912. 478 s. 2. uppl så. – Helsingborg (Helsingborgs stads minnesskrift, med anledn af stadsfullmäktiges 50-åriga tillvaro 1863-1912, Helsingborg 1913, 4:o, s 9–17; dikt med tonsättn av S Körling; även sep, [Helsingborg, tr] Gbg 1913, 8 s). – Lille Benjamin. Roman. [Omsl: En prästgårdshistoria.] Sthlm 1913. 329 s. 2. uppl så. Övers: Khvn 1919, 259 s. – Lärkan. Dikter i dur. Sthlm 1913. 142 s. – Vackra Johanna och andra historier. Sthlm 1913. 159 s. – Kung Karl den unge hjälte. Hist roman. D 1–2. Sthlm & Gbg 1914. 743 s. [1-2: ny utg med titel resp:] Studenterna. Sthlm 1960. 278 s. (Historiska äventyr - Önskeböckerna, 237.) Drabanterna. Sthlm 1961. 292 s. (Ibid, 253.) – Prästens barn. Roman. Sthlm 1914. 350 s. (Iduns romanbibliotek 62.) [Ny uppl] 1916. 368 s. [Ej i serien.] – Skyttesång. Mimne[!] från Gudhems skytteförenings sommarfäst 1914. Falköping 1914. (3) s. — En ung mans väg---Roman. Sthlm 1914. 312 s. [Ny utg] 1934. 286 s. Övers: En ungMands Eventyr, Kristiania 1915, 225 s. – När klockorna klämta. Med landstormen. Rön o funderingar. Sthlm & Gbg 1914. 63 s. - Reaktionen. En stridsskrift. Malmö 1914. 71 s. – Tornet (Idun, 27, 1914, s 325 f; dikt). - Fattigherrskap. Roman. Sthlm 1915. 400 s. – Hemmet och hemlandet. Dikter. Lund 1915. 144 s. 2. uppl s å. – Gustavus Adolphus Magnus. Roman. D 1-2. Sthlm 1916. 677 s, 8 pl. – Den nya boken. Malmö 1916. 182 s. – Reskamrater. Noveller. Sthlm 1916. 233 s. – Tidsdikter. Lund 1916. 150 s. – Vem har rätt i världskriget? Sthlm 1916. 62 s. 2. uppl s å. Övers: Who is right in the world-war?, London 1917, 95 s; Ou est le droit dans la grande guerre?, Sthlm 1917, 72 s. –  Förrädare. Socialt skådespel i fem akter. Efter romanen Barbarskogen. Sthlm 1917. 143 s. – Jesus från Nasaret. En skildring. Sthlm 1917. 495 s. – Thomas Thorild. Hist skådespel i tre akter. Sthlm 1917. 146 s. – De tre systrarna. Roman. Sthlm 1917. 319 s. – Belgiens fångknekt och Tysklands! Ett ord till bägge landens vänner. Sthlm 1917. 56 s, 1 pl. 2. uppl 1917. Övers: Militarism at work in Belgium and Germany, London 1917, III, 91 s. – Sven Hedin – adelsman! Ett öppet brev. Sthlm 1917. 171 s. 2. uppl s å. Övers: Sven Hedin, nobleman London 1917, 223 s. – Grevarna Andersson. Farsroman. Sthlm 1918. 223 s. Övers: Greverne Andersson, Khvn 1918, 168 s. – Kärleksdikter. Sthlm 1918. 92 s. – Magnus Gabriel de la Gardie (Sacrvm almae matri Carolinas, societas civivm Academiae Lvndensis, Lvndae 1918, 4:o, s 31–34; dikt). – Onödigt! (Cyrano, årg. 1, 1918, Sthlm, 4:o, nr 4, s 15; epigram). – Godheten (ibid, 2, 1919, fol, nr 3, s 1; dikt). - Sångaren (ibid, nr 15, s 2; d:o). – Bondlandet. Roman. D 1 -2. Sthlm 1919. 462 s. – Samlade dikter. 1–4. Sthlm 1920. 287, 275, 268, 139 s. - Prinsessan roar sig. Roman. Sthlm 1921. 280 s. 2. uppl s å. [Ny utg] Sthlm (tr Hfors) 1946. 216 s. ([Omsl:] Folkbiblioteket, 22.) [Förk bearb för film:] His princess enjoys herself. Synopsis. Sthlm 1923. 16 s. – Den första rebellen i vår litteratur. Thomas Thorild, skildrad (Vecko-journalen, [årg 12,] 1921, Sthlm, 4:o, s 323). - Romantik (Nordisk Forfatter-Tidende, Aarg 2, 1921, Khvn, 4:o, s 37–39). – E. G. Lilljebjörns realism [text] (ibid, s 63 f; ur NDA 16/9 s å). – Pepys' dagbok (1660–1669), hans anteckningar om sig själv och den "glade kungens" tider, i urval, övers o bearb. Sthlm 1922. 220 s. – Vad kvinnan vill - - - Roman. Sthlm 1922. 307 s. – Vintergatan (Vintergatan, Sveriges författare förenings jultidn, 1922, Sthlm, 4:o, s 7–9; dikt). – Pianisten (Hvar 8 dag, årg 24, 1922-23, Gbg, 4:o, n° 1, s 5 f, 8). – Ögonen (ibid, n:o 26, s 5 f, 8 [1923]). – Henry Fielding's roman Tom Jones ("B-M-F", organ för Svenska bokhandelsmedhjälparefören, årg 5, 1923, Mariestad, 4:o, nr 1, s 4–6, o 2, s 4). – Stora kritikers små misstag (ibid, 6, 1923, nr 3, s 1 f, o 4, s 2 f). – Förtrollningen. Roman. Sthlm 1924. 279 s. – Hjortbröderna. Hist roman från konung Albrekts dagar. Sthlm 1924. 261 s. (Historiska romaner och berättelser [pärm].) [Ny utg] 1955. 255 s. – Törneriis till Tistelhult. Hist roman från drottning Kristinas dagar. Sthlm 1924. 254 s. (D:o.) [Ny utg] 1958. 266 s. (Historiska äventyr – Önskeböckerna, 199.) – Ulla Britas kung. Hist roman från Gustav III:s första regeringsår. Sthlm 1924. 160 s. (D:o.) [Ny utg] 1959. 173 s. (Ibid, 219.) – In memoriam (Boken om Henning Berger, en minnesgärd av hans vänner, Sthlm 1924, s 71–82). –  Venus' födelse (Vintergatan, Sveriges författareförenings julkalender, 1924, Sthlm, 4:o, s 7-10; dikt). – Fädernas arv. Roman. Sthlm 1925. 290 s. – Sång. Nya dikter. Sthlm 1925. 103 s. – Elf Norrbooch hans författarskap (Studiecirkeln, [organ för studieverksamheten inom Gästriklands distr. av I.O.G.T.,] 1920-25, Gefle, 4:o, s 373-375 [i nr 90/91, 1925; om J A Törnblom]). –  Aristoteles' poetik (Vår tid, årsbok utg av Samfundet De nio, årg 10, 1925, Sthlm, s 92-112). –  Axel Ebbe (Skåne, årsbok 1925, Malmö, s 108-119, 1 pl). – Smultron (Hvar 8 dag, 26, 1924-25, n° 52, s 8-12 [1925]). – Mor! [Rubr.] [Hälsingborg 1926.] 1 vikt bl. [Dikt; frånsidan: Till Mor.] –  Prinsessan av Sibirien. Sthlm 1926. 241 s. ([Omsl:] Önskeböckerna, bibliotek för ungdom(en).) –  Tiderna. En bok för ungdom. Sthlm 1927. 200 s. (D:o.) – Hjärtat sjunger. Nya dikter. Sthlm 1927. 160 s. – En croquis till 50-årsdagen (Till Ernst Norlind på femtioårsdagen från hans vänner, Malmö 1927, 4:o, s 20-23). - Synen (ibid, s 53; dikt). – Faran (Bonniers novellmagasin, årg. 2, 1927, Sthlm, 4:o, nr 7, s 105—111). - Lasse i Gatan. Hist roman från Karl XII:s dagar. Sthlm 1928. 234 s. (Hist romaner o berättelser.) [Nya utg:] ... Gatan. Berättelse för pojkar. 1940. 127 s. (Pojkarnas julbok, [omsl:] 1940.) ... Gatan. Roman ... 1953. 235 s. (Äventyr på sjön [omsl].) ... Karl den XIl:s ... 1958. 228 s. Overs: Nuori leijona, Hfors 1930, 360 s. — Puttefnask och Storebrask (Barn-biblioteket Saga, läsebok i hem o skola, 126. Puttefnask och Storebrask o a sagor, Sthlm 1928, s 3 –20; 2. uppl 1946). - Kantat vid Malmö högre allmänna läroverks jubileumsfest, d 30 sept 1929. Malmö 1929. (4) s. – Stora Mogul. Hist roman från Karl XI:s tid. Sthlm 1929. 233 s. (Hist romaner o berättelser.) [Ny utg] 1959. 223 s. (Önskeböckerna, 203.) – Amuletten. Hist roman från drottning Kristinas tid (året 1653). Sthlm 1930. 244 s. (D:o.) – Göken. Roman. Sthlm 1930. 359 s. – För säkerhets skull (Svensk damtidning, årg 41, 1930, Sthlm, 4:o, nr 1, s 3 f). - Lek (ibid, nr 11, s 6 f, 18). – En god husbonde (ibid, nr 14, s 3 f, 14). – En turk i Östersjön. Hist roman från Arvid Horns dagar (anno 1731). Sthlm 1931. 175 s. (Hist romaner o berättelser.) – Måns Bock och hans bussar. [l]-3. Sthlm 1932-34. (D:o.) [1.] Historisk roman från Karl XII:s polska krig. 1932. 258 s. 2. Stenbocks adjutant... Hist roman från åren 1708-1710. 1933. 244 s. 3. Sista stormen ... Hist roman från Karl XII:s tid (åren 1712-1716). 1934. 232 s. – Valter Gyllenclou's roman. En släkthist. Sthlm 1933. 243 s. 2. uppl s å. – Fansång. För Östergötlands barn. [Rubr.] Linköping [1933]. (l)s. – Kampsång för Sveriges högerfolk. Musiken av E Ellberg. Sthlm 1933. (1) s. [2 var.] –  Ungdomsmarsch (Nationell tidning, årg 4, 1933, Sthlm, fol, n:r 51, s 4). - Valda dikter. Sthlm 1934. 394 s, 1 portr. – Arvtanten. Lustspel i en akt. Sthlm 1935. 16 s. (Amatörteatern, 27.) –  Dubbelgångaren. Hist roman från Karl XI :s förmyndarregering (året 1667). Sthlm 1935. 268 s. (Hist romaner o berättelser.) – Ensam. Nya dikter. Sthlm 1935. 140 s. – Lyriken. Sthlm 1935. 46 s. (Pennan, skola för amatörförfattare, h 10.) – Människor emellan. Skådespel i en akt. 2. uppl Sthlm 1935. 21 s. ([Omsl:] Repertoaren, 19.) [1. uppl i En modärn kvinna ... 1908.] – Pappa. Lustspel i en akt. 2. uppl Sthlm 1935. 21 s. (Ibid, 20.) - Ydrekungen. Hembygdsspel med sång i tre akter. Sthlm 1936. 64 s. (Ibid, 21.) – La Suéde et la civilisation latine (La phalange, année 9, 1935-36, Paris, s 700-703 [1936]). – La nation du feu (ibid, s 1044-48). – Domedagsprofeten. Hist roman från Lennart Torstenssons krig 1644-1645. Sthlm 1936. 253 s. (Hist romaner o berättelser.) – Han som kug-gade Severin (Tidning för Sveriges läroverk, årg 36, 1936, Sthlm, 4:o, Julnr, s 5). – Bröllopet på Arolsen. Hist roman från trettioåriga kriget (åren 1640– 1641). Sthlm 1937. 275 s. (Hist romaner o berättelser.) – I drottningens tjänst. Sthlm 1937. 190 s. (Svenska journalens premiebok [ryggtitel].) – Smeden Bångs träta med Vår Herre. Roman. Sthlm 1937. 318 s. Övers: Smid Bång en zijn strijd tegen onzen lieven Heer, Haarlem [1941], 253 s. – Bland helgon och skälmar. Hist roman. Sthlm 1938. 277 s. (Hist romaner o berättelser.) – Skall Hitler göra oss till patrioter? / Skola vi provocera angrepp? [Rubr.] Sthlm 1938. 10 s. (Tidskrift för svensk samling, uppl B [Skriftserie], 1938, n:r 2-3.) [Ur d:o, uppl A, 4:o, nr 2 o 3.] -Hitler (Nationell tidning, 9, 1938 n:r 13, s 3; dikt). – Jul i Hälsingborg (Julpost, [årg 15,] 1938, Sthlm, 4:o, s 18; dikt). Även omtr: Lund 1950. 4:o. (4) s. –  Drottningens hemkomst eller Ett skottårsfrieri på Johannisborg anno 1660. Hist scener. Sthlm 1939. 54 s. – I rövarhänder. Hist roman. Sthlm 1939. 280 s. (Hist romaner o berättelser.) – Jätten och dvärgen. Hist roman. Sthlm 1940. 271 s. (D:o.) – Livet måste levas. Roman. Sthlm 1940. 297 s. – Den store vävaren. Sthlm 1940. 192 s. – Charlatanen. Hist roman från Gustav IILs dagar. Sthlm 1941. 254 s. (Hist romaner o berättelser.) – Gulddalen. Hist roman. Sthlm 1942. 279 s. (D:o.) – En gammal herrgård. Roman. Sthlm 1942. 270 s. ([Omsl:] Nordiska romaner [5].) – En gång skall förbannelsen vika -- – Roman. Sthlm 1942. 289 s. – Frihetssången. Dikter. Sthlm 1943. 162 s. – I konungens tjänst. Hist roman från Karl IX:s tid. Sthlm 1943. 257 s. (Hist romaner o berättelser.) – När flickorna föra krig (Svenska journalen, årg 19, 1943, Sthlm, 4:o, nr 4, s 15-17, 32). -Peder Månsson Utter (ibid, nr 6, s 8; dikt). – Två skall man vara. Roman. Malmö 1944. 304 s, 1 portr. – Hur Barbarskogen kom till ... om upptakten till den politiskt-litterära storstriden 1908 (Trots allt, [årg 6,] 1944, Sthlm, fol, nr 16, s A-B). – Framgång. En skälmroman. Malmö 1945. 301 s, 1 portr. – En igelkott. Lustspel i tre akter. Kristianstad 1945. 36 s. – O gamla klang- och jubeltid! Minnen från åren 1875–1914, antecknade. Sthlm 1945. 215 s, 8 pl. – Han låter sin sol uppgå. Roman. Sthlm 1946. 200 s. ([Skyddsomsl:] Hemmets bokklubb, 10.) – Under portar av sång. Minnen från åren 1902–1939. Sthlm 1946. 237 s, 6 pl. – Världen som sjönk. Roman. [Ling-hem, tr] Malmö 1947. 299 s. – En prästdotter för hundra år sedan (Min mor. Ny saml. Fyrtiosju sv män o kvinnor om sina mödrar, Upps 1947, s 95-100; 2. uppl s å). - Roger le Mercer (All världens berättare, årg 3, 1947, Sthlm, s 237–242). – Donatorn. Komedi i tre akter. [Linghem, tr] Malmö 1948. 78 s. – En barndom i Färs (Från det levande Skåne. Red av H Schiller, Sthlm 1948, 4:o, s 136-150). – Jag är alldeles för ung ---(Mitt långa liv har lärt mig---En levnadsvisdomens bok ... red av N Ekberg o I Oljelund, Sthlm 1949, 4:o,s 232-235). – Min bästa dikt... [text] / Morgon (Min bästa dikt, vald av femtio sv förf, Sthlm 1949, s 32-35; 2. uppl 1950). – För henne och äventyret. Hist roman. Sthlm 1950. 254 s. (Bruna cirkel-serien, 11 [skyddsomsl].) – Den gamle och den unge. Nya dikter. Sthlm 1950. 85 s. – Drottningens kurir. Sthlm 1951. 255 s. (Svenska nutida berättare [omsl].) – Äventyrligt spel. Hist roman. Sthlm 1951. 249 s. (Grå cirkelserien, 10 [skyddsomsl].) – Junker Sten och kärleken. Hist äventyrsroman. Sthlm 1952. 223 s. (Gyllene cirkeln, 10 .) – Drömmen och verkligheten. Hist roman. Malmö 1953. 284 s. – Kärlekens strider. Hist roman. Sthlm 1954. 254 s. (Röda bokcirkeln, 9 [skyddsomsl].) – Dikter. Sthlm 1954. 212 s. (Vår tids lyrik [omsl].) – En gång mitt hem---(Minnen från Hälsingborg och dess skola, [red: C Efvergren,] h 21, Sthlm 1954, s 5–8). – Fyra dikter. Ett majregn / Frieri / Glädjen är din rättighet / Vänskap (Finn. Utg av Lukasgillet i Lund 1955 [Festskrift till Adolf Anderbergs 70-årsdag], [Malmö] 1955, fol, s 109–112). – Skriva och sälja (B.M.F., 37, 1955, Sthlm, nr 4, s 3; dikt). – Nils Dacke. Hist roman. Sthlm 1956. 170 s. – En amazon på äventyr. Upps (tr Borgå) 1957. 199 s. – Bland tatarer och bojarer. Upps 1958. 311 s. – Riddarkedjan. Hist roman från 1520-talet. Upps 1959. 291 s. - Segernamnet. En roman om målaren Alexander Roslin. Upps 1960. 312 s. – Min svärmor Anna Amman (Vecko-tidningen Såningsmannen, årg 56, 1960, Sthlm, 4:o, nr 44, s 23 £). – Kung Gåtfull. Upps 1961. 174 s. - Hertig Hårdhänt. Sthlm 1962. 190 s. (Lindblads historiska ungdomsböcker, 2.) — De sista hälsingborgsåren / Jul i Hälsingborg [dikt] (Minnen från Hälsingborg och dess skola, 31, 1964, s 107-113).----en pojke med flax. En verkligt rolig o spännande roman med motiv från Malmö. Malmö 1965. 172 s. – Fosterlandet (Minnen från Hälsingborg o dess skola, 34, 1967, s 130-132). - Heidenstam drar i härnad! I–2 (Strindbergs fejden, 465 debattinlägg o kommentarer utg av H Järv, d 1–2, [Staffanstorp, tr] Uddevalla 1968, s 955-962, 966-970; ur Stockholms dagblad 9 o 10/3 1911). – Flera sep utg av tonsatta dikter med noter. Bidrag i bl a: Varia, illustr månadsskrift, 1899, s 669 (undert Ossian Nilson), 1900, s 269, 1901, s 1, 192, 1902, s 137, 397, 1903, s 1, 325, 716 f, 1905, s 14 f, 201 f, 321 f, 1907, s 33-36, 75-80, 141-146, 1908, s 321 f, Sthlm, OoB, 1899, 1901-06, 1911, 1917, Sthlm, Söndags-Nisse, 1901: 7/7, 11/8, 1 o 22/9 samt julnr, Sthlm, 4:o, Bonniers månadshäften, 1907 — 13, 1915, Sthlm, o 1916-17, 1920, Sthlm, 4:o, Dopparedagen, [utg till förmån för Svenska järnvägsmännens hvilohemsfören,] 1910, 1914, 1926, 1939, 1951, 1960, Sthlm, fol, Allers familj-journal, 1921—36, Malmö, 4:o, (bl a följetonger), Mercure de France, T 165, 1923, s 542-547, 171, 1924, s 252-257, 197, 1927, s 219-225, 199, 1927, s 729-735, 202, 1928, s 734-740, 207, 1928, s 226-232, 213, 1929, s 228-232, 251, 1934, s 194-197, 254, 1934, s 409-415, Paris ("Lettres suédoises"), Hemma, tidn för hem o hushåll, årg 2, 1925, s 7, 13, 103, 296, 394 f, 748 f, 1032 f, 1095, 1107, 1119, 1159 f, Sthlm, 4:o, Tidskrift försvensk samling, [uppl A,] 1933 — 34, 1936 — 38, Sthlm, 4:o, vidare bl a: Nya samhället, Sundsvall, 1902: 18/4, 1904: 3/9, 1/10, 1/11, Arbetet, Malmö, 1902: 17/1, 20/5, 19/12, 1904: 5/12, 1947: 6/8, Social-demokraten, Sthlm, 1903: 27/4, 30/6, 6 o 19/10, 5 o 25/11, 3 o 28/12, 1904: 12 o 16/1, Fram, Sthlm, 1903: dec, 1904: sept, 1907: jan, juli, 1910: julnr, SvD, 1904: 10, 13, 15, 16 o 17/6, 8 o 25/7, 23/8,4, 7, 11, 16, 25 o 29/9, 4, 6, 17 o 23/10, 1905: 7/7, 1/11, 1906: 29/7, 26/8, 1908: 4/12, 1912: 4/5, 1961: 25/4, Arbetarbladet, Gävle, 1904: 4/10, GHT, 1905: 1/3, 1944: 22/8, Ny tid, Gbg, 1905: 6/3, 30/5, 10 o 17/6, 15, 22 o 25/7, 18 o 19/8, 16 o 25/9, 12/10, 11, 12 o 25/11, 1906: 10/3, 30/7, 23/8, 17/11, 15/12, 1907: 6, 27 o 28/5, 1, 8 o 18/6, 7/12, 1908: 16/1, 25/4, 19/12, Stockholms dagblad, 1905: 27/8, 1908: 27/12, 1910: 24/4, 1911: 9 o 10/3, S-T, 1906: 24/12, 1913-14 (följetong), 1915 (d:o), 1915: julläsning, 1928: 5/2, bilaga, Aftonbladet, Sthlm, 1910: 18/11, Gotlands allehanda, Visby, 1921: 9/2, Öresundsposten, Hälsingborg, 1921: 25/2, Östgöten, Linköping, 1921: 26/2, NDA, 1927-28 (varje vecka, bl a Litterära samtidor 1 -20), 1928: 19/2, 1930: 1/10, 1933: 28/12, Östgöta correspondenten, Linköping, 1930: 20/9, 1944: 15/11, 1945: 27/4, 1947: 6/2, 1953: 3/10, 14/11, 24/12, 1954: 9/10, 1955: 31/12, Sundsvalls tidning, 1943: 17/12, Norrbottens-kuriren, Luleå, 1944: 6/10, Gefle dagblad, 1946: 21/9, Östergötlands dagblad, 1956: 21/8, o främst i Göteborgs-posten, 1948: 25/1, 1/2, 1949: 8/5, 26/11, 12/12, 1950: 26, 27 o 28/3, 23/7, 1952: 3 o 12/1 samt flitigt 1953-67; enkätsvar i bl a: Aftonbladet 15/10 1915, Stockholms dagblad 13/11 1915, Idun, 1922, nr 50 (omtr i Nordisk Forfatter-Tidende, 1922, nr 10), SLT, 1943, 1945, 1954, Lund, Perspektiv, 1943, 1945, 1954, Sthlm. - I redaktionskommittén för: Svenska Iris, tidskr för sanatorier, vårdanstalter o hem, 1926 -1928 nr 7, Sthlm, 4:o.

Översatt: P Krapotkin, Inbördes hjälp, Sthlm 1903, 257 s (Moderna tänkare, 3), 2. sv uppl 1914, 256 s; R Browning, Pippa går förbi, Sthlm 1907, 96 s; A C Swinburne, Atalanta i Kalydon, Sthlm 1912, 136 s; A Bennett, Edwin Clayhangers ungdom, d 1 -2, [Sthlm, tr] Hfors 1921, 342, 358 s; dens, Hilda Lessways, Sthlm 1922, 464 s; [S] Pepys' dagbok ... se ovan 1922; J Addison & R Steele, Sir Roger de Coverley, en liten roman, övers o med inl o noter försedd, Sthlm 1923, 156 s; P Corneille, Cid, tragedi i fem akter o på vers (Världslitteraturen: De stora mästerverken valda av F Böök, P Hallström, M Lamm, [19.] Franskt drama under klassicismens århundrade: Corneille - Racine - Moliére, Sthlm 1927, s 9-76).

Källor och litteratur

Källor o litt: N Beyer, Bengt Lidforss, en levnadsteckn (1968); M Fahlgren, Litt:kritiker i arbetarrörelsen. En studie i Erik Hedéns dagskritik 1909–1925 (1981); T Lindbom, Den soc:dem ungdomsrörelsen i Sverige (1945); P Meurling, Fabian Månsson o bondesocialismen (1972); Ny ill sv litt;hist, 5:2 (1966) o där anf källor; M Rehn, Jack London i Sverige (1974); F Rock, Tradition o förnyelse. Sv dramatik o teater från 1914 till 1922 (1977); SFL 1900–1970 (1942, 1953, 1959, 1963, 1967 o 1975) o där anf källor; J Stenkvist, "Fram i ungdomens led". Den soc:dem ungdomens sånger 1909–1921 (Litt:ens vägar. Litt:sociolog studier tillägn Lars Furuland, 1988); dens, Nationalskalden, Heidenstam o politiken from 1909 (1982); dens, Proletärskalden. Exemplet Ragnar Jändel (1985); A L Söderblom, Grön ungdom under röda fanor (1945); L Wendelius, Bilden av Amerika i sv prosafiktion 1890–1914 (1982); L Wolf, Tigande diktare? En studie kring litterära reaktioner på 1909 års storstrejk (1975).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Karl Gustav Ossiannilsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7822, Svenskt biografiskt lexikon (art av Dag Hedman), hämtad 2019-03-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7822
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Karl Gustav Ossiannilsson, urn:sbl:7822, Svenskt biografiskt lexikon (art av Dag Hedman), hämtad 2019-03-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se