Meriter

Paulsson, Nils Bernhard Gregor, f 27 aug 1889 i Helsingborg, d 14 febr 1977 där (enl db för Viken, Malm). Föräldrar: skräddarmästaren Bernhard P o Anna Elina Ingeborg Maria Thelander. Mogenhetsex vid H a l i Helsingborg 13 juni 07, inskr vid LU 24 sept 07, FK 30 okt 09, FL 27 okt 11, disp 26 maj 15, allt vid LU, eo amanuens vid LU:s konstmuseum vt 08—vt 11, amanuens vid NM 25 okt 13, intendent där 30 dec 16-30 okt 20, konstkritiker i Sthlms dagbl 15-17, i Soc:demokraten 23, tf lär i konsthist vid Konsthögskolan ht 20-vt 21, VD för Sv slöjdfören o red för dess tidskr 19 sept 20—34, ordf i fören 43—50, doc i konsthist med konstteori vid StH 30 april 21, inskr vid GH 7 april 24, efterprövn för FL-ex där 26 april 24, prof i konsthist med konstteori vid UU 26 okt 34—30 juni 56, sv generalkommissarie vid internat konstindustriutställn i Paris 25, generalkommissarie för sv konstindustriutställn i New York 27, för Stockholms-utställn 30. - LHVU 38, LVS 60.

G 29 jan 1912 i Berg, Kron, m gymnastikdir Hanna Ester Aurora Wägner, f 11 nov 1883 i Lund, d 29 nov 1985 i Djursholm, dtr till rektorn Sven W o Anna Mathilda Ekedahl.

Biografi

Gregor P växte upp i ett hantverkarhem i Helsingborg och skrevs 1907 in som student vid juridiska fakulteten vid LU. Han hade tidigt påverkats av samtidens strävanden till sociala reformer och tagit intryck av bl a Ellen Key (bd 25), och han tänkte sig till en början en yrkesbana inom något "samhällsvetenskapligt" område. Efter en tid övergick han dock till att studera estetik med litteratur- och konsthistoria för Ewert Wrangel och August Hahr (bd 17). Sina licentiat- och doktorandstudier bedrev P till stor del i Berlin, där han kom i kontakt med den framväxande modernismen inom bildkonst och teater, radikala och ofta socialistiskt färgade socialpolitiska idéer, ett nytänkande inom stadsplanering och konstindustri samt den tyskspråkiga konstvetenskapen. Av särskild betydelse för P blev upptäckten av Deutscher Werkbunds radikala program för konstindustri och arkitektur. Han knöt dessutom personliga kontakter med Herwarth Walden, grundaren av den expressionistiska rörelsen Der Sturm. P funderade en tid på att själv slå in på en bana som utövande konstnär men valde konsthistorikerbanan då han 1913 fick provtjänstgöra vid Nationalmuseum (NM).

För P:s konsthistoriska utveckling blev mötet med Alois Riegls texter avgörande, vilket han beskrev som "min egentliga födelse som konsthistoriker". Centralt för Riegl var tanken att konstens former betingades av psykologiska och sociala faktorer, och via begreppet Kunstwollen sökte han beskriva hur en kulturs specifika formspråk utvecklades enligt ett visst bestämt mönster som ytterst kunde härledas till en för all konst grundläggande kreativ orsak. Dessa idéer fick stor betydelse för P:s teoretiska utveckling under 1920- och 30-talen men antyddes redan i hans doktorsavhandling Skånes dekorativa konst (1915). Där sökte han genom i första hand traditionella stilkritiska analyser beskriva utvecklingen hos de skånska kyrkodekorationerna under tiden för den importerade renässansen och hur främmande bildelement omvandlas i mötet med den inhemska formtraditionen enligt dess specifika "formsträvan". Trots de överväldigande tyska intrycken befann sig dock P:s tidiga konsthistorieskrivning väl i linje med samtida sv konsthistoria vad gällde ämnesval och metod, där han genom formalanalys och beskrivande stilbegrepp sökte ringa in det typiskt svenska.

Samtidigt med avhandlingsstudierna fick P anställning vid NM, först som amanuens vid konstindustriavdelningen och sedan som intendent och chef för tecknings- och gravyravdelningen. Hans namn förekom i diskussionen om chefstjänsten efter Richard Bergh (bd 3) 1919, men han avfärdades som alltför ung och radikal. Under denna tid var P även verksam som konstkritiker vid SvD och senare vid Sthlms dagblad. Han var genom sina kontakter i Berlin väl insatt i modernismens teoretiska bakgrund och vann en viss ryktbarhet som försvarare och uttolkare av den "hypermoderna" konsten.

Nationalmuseiåren gav P anledning att reflektera över ett museums funktion, bl a i den omdebatterade pamfletten Nya museer (1920). Hans grundtanke var att museer borde skapas som på olika sätt befrämjade konstbildningen hos allmänheten, och han pläderade för en museal helhetssyn bortom alla specialmuseer och ämnesdiscipliner — ett kvalitetsmuseum där de förnämsta exemplen på en epoks kulturyttringar skulle ställas samman i stilensembler, för att dokumentera en bakomliggande konstvilja.

De socialestetiska frågorna fick en allt centralare plats i P:s verksamhet under den andra hälften av 1910-talet och utvecklades enligt två huvudlinjer: dels en aktiv strävan hos P att förändra delar av den rådande samhälls- och kultursituationen, dels en insikt om det sociala sammanhangets betydelse för tolkningen av konstverk. Han knöts till Sv slöjdföreningen 1915 och formulerade redan vid sitt första framträdande grunderna till ett socialestetiskt program i föredraget Anarki eller tidsstil. I centrum stod problematiken från Deutscher Werkbund: Hur göra konst, arkitektur och formgivning tillgänglig för en bredare allmänhet? Utifrån denna frågeställning utvecklade P sina tankar i föredrag, skrifter och artiklar, bla Den nya arkitekturen (1916), Vackrare vardagsvara (1919) och Design and mass pro-duction (1931). Utgångspunkten var en stark kritik av den eklektiska konstkultur som varit dominerande sedan 1800-talet och det i allt högre grad isolerade och sam-hällsfrånvända konstlivet. Huvudproblemet var enligt P att industrins produkter präglades av ett bakåtsträvande formspråk. Till skillnad från bla den engelske konstnären William Morris ville dock P inte motverka industrins framväxt utan snarare i Werk-bunds efterföljd få till stånd ett samarbete mellan konstnär och industri. Detta var en förutsättning för att kunna erbjuda god form och hög kvalitet även till ekonomiskt svagare grupper. Om konsten på så sätt kunde återknytas till bestämda funktioner i samhället och i enlighet med samtidens demokratiska strävanden komma massorna till del, skulle det åter uppstå en tidsstil som speglade det nya samhällets anda. I enlighet med detta formulerade P ett estetiskt sanningskrav, där formen hos de nya typerna av föremål och byggnader måste spegla tillkomstsätt och funktion. För honom var den socialestetiska problematiken i grunden politisk — industri, handel, boendemiljöer och sociala förhållanden måste genom politiskt arbete och samhällets försorg "förädlas".

Då P slutade vid NM och blev VD i Sv slöjdföreningen fick han en organisatorisk plattform att föra ut sina idéer från. Det går också att följa en socialestetisk strävan från Slöjdföreningens sida, om än inte alltid konsekvent genomförd, alltifrån Hemutställningen 1917. P gjorde en betydande insats för att lansera det sv konsthantverket internationellt, bl a som generalkommissarie vid Parisutställningen 1925 och vid utställningarna av sv konsthantverk i USA 1927. Han upprätthöll dessutom personliga kontakter med ett flertal ledande personer inom konstindustri och arkitektur runt om i världen. Framgångarna under 1920-talet sporrade Slöjdföreningen att under P:s ledning satsa på en sv konstindustrien utställning, och i Stockholmsutställningens program knöt han till stora delar an till de egna socialestetiska idéerna. Utställningen 1930 skulle visa ett representativt urval av det främsta som sv hantverkstradition kunde erbjuda men framför allt presentera ett program för den framtida utvecklingen av bättre boendemiljöer för folkflertalet. Stilmässigt lyftes funktionalismen fram som uttryck för den nya livskänslan, vilket också framgick tydligt i skriften acceptera (1931), som skrevs kollektivt av P, Gunnar Asplund, Wolter Gahn, Sven Markelius, Eskil Sun-dahl och Uno Ahrén.

Både under och efter Stockholmsutställningen var kritiken mot dess uppläggning och program stundtals mycket hätsk, såväl internt i Slöjdföreningen som i medierna — och den riktade sig framför allt mot P. Detta föranledde honom att lämna direktörsposten och söka den lediga professuren i konsthistoria med konstteori vid UU, vilken han tillträdde 1934. Han återkom dock senare i Slöjdföreningens ledning som dess ordförande. Från 1930-talet avtog P:s verksamhet som offentlig debattör av socialestetiska frågor, och han ägnade sin fulla uppmärksamhet åt arbetet vid universitetet och åt konsthistoriska spörsmål.

P:s konsthistoriska synsätt genomgick en radikal förändring i början av 1920-talet då han teoretiskt utvecklade sin övertygelse om att konstnärlig form är beroende av psykologiska och sociala faktorer. 1917 — 23 studerade han för psykologen och pedagogen Gustav Jaederholm (bd 20), vilken fungerade som personlig handledare åt P och vägvisare i samtida psykologi och sociologi. P gick således utanför den egna vetenskapliga disciplinen för att hitta verktyg till en fördjupning av den konsthistoriska analysen, vilket sedermera resulterade i en lic-avhand-ling i pedagogik, The creative element in art (1923). Han påvisade där den skapande aktens och därmed det konstnärliga objektets ursprung i elementära psykologiska processer. Han hävdade också att det primärt var strävan att gestalta en viss socialt betingad "betydelse" som var den styrande faktorn i den konstnärliga skapelseprocessen, och att det konsthistoriska objektet ingick i ett större socialt sammanhang. Under 1920-talet arbetade P med att utveckla dessa tankar till en konsthistorisk betydelselära som infogade det socialpsykologiska synsättet i en historisk analys. Detta kom till uttryck bl a i Tanke och form i konsten (1933), där den italienska renässansens konst analyserades utifrån olika grundtyper av handling.

Under 1930- och 40-talen vidareutvecklade P sitt socialpsykologiska betraktelsesätt, och det sammanfattades på ett skissartat sätt som en sammanhängande teori i Die soziale Dimension der Kunst (1955). Genom sin fördjupning i empirisk psykologi och sociologi siktade han ytterst till att ge konsthistorien en fast förankring i samtidens samhälls- och naturvetenskap. För P behöll dock konstteorin alltid sin praktiska funktion: att utgöra en idémässig grund för konsthistoriska tolkningar. Detta märks framför allt i hans konsthistoriska översiktsverk Italiensk renässans, 1—2 (Bonniers allmänna konsthistoria, 1937) och Konstens världshistoria, 1 —4 (1942 — 52), där det socialpsykologiska perspektivet vävdes samman med historiska fakta i ofta mycket inlevelsefulla bildanalyser, och även i ny-börjarhandböckerna Handledning i konststudier (1923), Inledning till konststudier (1952) och Vägar till konsten (tills med Thomas Paulsson, 1972).

I Konstverkets byggnad (1942) sammanfattades den psykologiska delen av teorin. P hävdade där att det föreligger en analogi mellan handlingsstruktur och bildstruktur, och han beskrev utifrån den psykologiska forskningens rön hur en människas sätt att avbilda yttervärlden kan härledas till hennes sätt att se och uppfatta densamma. Konstverket sågs som en mångtydig symbol, där en mängd olika estetiska, psykiska och sociala betydelseskikt binds samman. P menade att dessa betydelseskikt var åtkomliga för konsthistorikern om han analyserade bildstrukturen via en adekvat uppsättning be- grepp förankrade i psykologisk vetenskap. Han utarbetade i anslutning till framför allt den engelske psykologen Alexander Shand en modell som beskrev analysen i två etapper: (1) studiet av bilden som ett statiskt tillstånd, som utifrån vissa bestämda grundemotioner försöker fastställa känslotypens förhållande till bildtypen, (2) att utifrån resultatet av detta studera bilden som ett dynamiskt förlopp för att se hur handling — eller avsaknaden av handling — påverkar bildens struktur.

I Konsthistoriens föremål (1943) och även i Die soziale Dimension der Kunst hävdade P, i anslutning till bl a Torgny T Seger-stedt, att människans verklighetsuppfattning liksom hennes estetiska uppfattning var socialt betingad. Medlemmar i en viss grupp avbildar en händelse efter en och samma grundstruktur, vilket innebär att ett konstverks stil utgör den synliga gestalten av samhällets normsystem och dess symbol-miljö. Tolkningen av ett konstverk måste därför innefatta en rekonstruktion av den ursprungliga miljön, där verket framträder som del i ett psykologiskt och socialt kraftfält. Detta synsätt innebar att all formsträvan — hela den mänskliga livsmiljöns olika former och objekt — i princip utgjorde ett betydelsefullt studieobjekt för konstvetenskapen. Förutom att utgöra en idémässig grund för historiska tolkningar innebar detta en högst väsentlig utvidgning av det traditionella konsthistoriska studiefältet.

P:s betraktelsesätt avspeglas från 1940-talet i en verksamhet som i allt högre utsträckning upptogs av studier i boendemiljö och stadsplanering och kom till uttryck i skrifter som Tingens bruk och prägel (tills med Nils Paulsson, 1956) och i The study of cities (1959). Det kanske mest säregna exemplet på detta utgjorde Svensk stad, 1—2 (1950 — 53), som var resultatet av ett tvärvetenskapligt grupparbete med P som ledare och idégivare. Medarbetarna, som i huvudsak var P:s licentiander, svarade för väsentliga delar av undersökningen. Vad gällde de metodiska resonemangen och olika centrala karaktäristiker av stadstyper spelade sociologen och etnologen Börje Hanssen en central roll. Syftet var att "skapa en bild av den svenska miljön under det sekel då det moderna samhället tagit gestalt i vårt land". Gruppen strävade efter att beskriva helhetsbilder av olika samhällens sociala livsmönster genom studier av stadsbebyggelsens och olika föremåls fysiska form för att därigenom studera de värden som föremålen varit bärare av. Genom att åtskilja samhällets, byggnadens och föremålens olika funktioner skulle dessa värden bli åtkomliga för analys. Denna metod var hämtad från den tyska funktionalismens stadsplanerings- och arkitekturideologi och applicerades här för första gången på ett historiskt material.

Hos P förenades en social ambition med en i grunden traditionell och elitistisk konstsyn, där både de förment triviala bruksföremålen och den yppersta världskonsten på ett självklart sätt ingick i intressesfären. I många avseenden verkade han utanför den gängse konsthistorieforskningens råmärken och vidgade ämnets gränser, vilket bl a framgår av hans självbiografi Upplevt (1974) och av sammanställningen av tidiga texter i Kritik och program (1949). Som akademisk lärare gjorde han en betydande insats som en stundom inspirerande och djupt engagerad föreläsare, och flera av hans elever nådde centrala poster inom nordiskt kulturliv. P var en känslomänniska som kunde låta sig överväldigas av konstverken, samtidigt som han i vissa sammanhang framstod som en både hårdför och ofta svårgripbar teoretiker. Det han företog sig präglades dock alltid av ett allvar: konsten — i dess vidaste betydelse — var för honom en i grunden existentiell angelägenhet. P hade dessutom kraft att driva igenom sina åsikter på en rad områden, vilket gjorde att han under flera decennier kunde spela en viktig roll i sv kultur- och samhällsdebatt.

Författare

Hans Pettersson

Arkivuppgifter

P:s arkiv är splittrat: en del i LUB (7 vol: dagboksanteckn:ar, ms, brev mm), en annan i UUB (8 vol: ms, brev, klipp, foton mm); material ang bla projektet Sv stad i NordM. — Brev från P i GUB (bla till A Boethius), KB (bla till B Zachrisson), LUB (b la till V Ekelund o många till G Adrian-Nilsson) o i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Modärna stilrörelser. Intryck från Rom-utställningen (Majgreven, 1911, Malmö, 4:o, s 16 f). — Kvinnan i hem och yrke. Bref till Idun från den tyska kvinnoutställn i Berlin (Idun, årg 25, 1912, Sthlm, fol, s 150 f; sign Gregor). — Skånes dekorativa konst under tiden för den importerade renässansens utveckling till inhemsk form. Akad avh ... [Lund]. Sthlm 1915. 233 s, 42 pl-bl. — Två moderna. Axel Revolds o Carl Palmes utställningar (Ny konst [rubr], red G. Uddgren - A. Ciacelli [omsl], årg 1, 1915, Sthlm, 4:o, h 1*, s 11 £). — Den nya arkitekturen. Sthlm 1916, 4:o. (10), 159 s, 1 pl. Övers, omarb: Den ny Arkitektur, Khvn 1920, 172 s, 1 pl. — Föregående byggnader på platsen (Stockholms enskilda banks byggnad i Stockholm ... [red I Tengbom o G P], Sthlm 1916, fol, s 9-14). - Ett standardverk om dansk renässans [recension av F Beckett, Frederiksberg ... 1914] (Tidskrift för konstvetenskap, årg 1, 1916, Lund, 4:o, s 34-36). -Liljevalchs konsthall i Stockholm (ibid, s 46 f; sign G. P.). — Stockholm: Konstrevy (ibid, s 95; d:o). - Ferdinand Hodler (OoB, årg 25, 1916, Sthlm, s 193 — 216). — Stockholms enskilda banks byggnad ... (ibid, 26, 1917, s 21 -36). - Van Goghs brev (Kunst og Kultur, Aarg 6, 1916-17, [Bergen, tr] Kristiania, s 107 — 113). — Om förutsättningarna för det ostasiatiska måleriets rumsbildning (Konsthistoriska sällskapets publikation, 1917, Sthlm, s 67-79). - Från Jacques Callots atelier. En okänd teckning till en S:t Antonii frestelse (Meddelanden för bokvänner från aktiebolaget H. Klemmings antikvariat, Stockholm, 1917, Sthlm, n:o 2, s 2 — 5, 1 pl). — Gravyrer. Några ord om en störtad konstart (Saisonen, magasin för konst, nyheter o moder, årg 2, 1917, Sthlm, 4:o, s 180-182). - Schwedische Plakatkunst (Das Plakat, Mitteilungen des Vereins der Plakatfreunde, Jahrg8, 1917, Berlin, 4:o, s 233-241, 259-264 o bilder s 242—258). — Handteckningar av äldre danska målare ... Nationalmuseum okt-nov 1918. Sthlm 1918. 38 s, 4 pl-bl. (Nationalmusei utställningskataloger n:r 6.) — Ernst Josephsons teckningar (E Josephson, Teckningar .1888 —1906, med inl. ... urvalet ... av G P o R Hoppe, Sthlm 1918, fol, s 3—9). — Nya studier över det omvända perspektivet och principerna för rumsbildning i måleriet (Konsthist sällskapets publ, 1918, s 31 —49, 3 pl-bl). — Äldre svensk nyttoarkitektur / Om konstruktionen som arkitektonisk stilbildare ([Teknisk tidskrift,] årg 48, 1918, Sthlm, 4:o, avd Arkitektur, s 177 — 196). — Typisering af konst-handtverk och arkitektur (Architekten, Bd 21, 1918, Khvn, 4:o, s 62-66, 79-81).- Modern svensk brukskonst (ibid, s 85 — 92). — Berättelse om resa till Berlin, Dresden, Munchen, Hamburg och Köpenhamn, gjord i juni 1918 för studier av där begagnade konserverings- o uppbevaringsme-toder för grafisk konst jämte som frukter av resan framkomna principer för grafiska samlingars anordning. Sthlm 1919. 52 s. ([Meddelanden från Nationalmuseum n:r 43,] Bil. A.) S 25 — 52 även med omsl: Principer för grafiska samlingars anordning. — Vackrare vardagsvara. [Förtitel:] Svenska slöjdföreningens första propagandapublikation. Sthlm 1919. 53, (11) s. Faksimiluppl med förord av A Hald 1986: Vackrare ... [pärmtitel], Svenska ... — Konst och industri ... föredr ... vid Svenska slöjdföreningens ... möte å Svenska läkarsällskapets lokal d 12 april 1919 (Meddelanden från Sveriges industriförbund [rubr], n:o 74 [omsl], Sthlm 1919, s 13-25). - Några s. k. indirekta faktorer vid rumsbildning i konsten (Konsthist sällskapets publ, 1919, s 55- 71,4 pl-bl). — Svensk stil i sjuttonhundratalets landskaps- konst. Förberedande undersökningar till ett arbete om nationalstilens problem (NMÅ, årg 1, 1919, Sthlm, 4:o, s 87—138). — Konsten som samhälls-sak (Julfacklan, [Socialdemokr arbetarpartiets tidn,] 1919, Sthlm, fol, s 10- 12). - Nationalmuseum som social institution (Tiden, årg 11, 1919, Sthlm, s 127—134). — Samhällsform och konstkultur (ibid, 12, 1920, s 247-250; även: Hjalmar Branting tillägnas denna skrift ..., Sthlm 1920, s 55 — 58). — Handteckningar och akvareller av svenska mästare från 1800-talets förra hälft, Nationalmuseum mars-maj 1920. Sthlm 1920. 54 s, 4 pl-bl. (Tills med R Hoppe; Nationalmusei ut-ställningskat 11.) — Nya museer. Ett programutkast. Sthlm 1920. 50 s. — Handteckningar av Jacques Callot i Nationalmuseum, Kritisk katalog (NMÅ, 2, 1920, s 67-94). - Rembrandt som etsare (Dopparedagen. Utg till förmån för Svenskajärnvägsmännens vilohemsfören, 1920, Sthlm, fol, s 13-18). - Kubister (Kunst og Kultur, 8,

1920, Bergen, s 41—52). — Degasutställning i Nationalmuseum i Stockholm. Några anteckningar (Stenmans Konstrevy, 1920, Hfors, fol, s 37 — 41). — Kubister i Stockholm (ibid, s 54 — 56). — Bland lättjefulla och arbetsamma. En skildring från glasbiåsarnas förlovade land (Idun, 34, 1921, s 13 0- — Den moderna konstindustrin (Sydsvenska föreningen för konsthantverk, årsbok, [årg 1,]

1921, Malmö, s 47-53). - Konsthantverk i Malmö (ibid, 2, 1922, s 13-21). - Das neuzeitli-che Kunstgewerbe Schwedens (Wegleitungen des Kunstgewerbemuseums der Stadt Zurich, 44. Ausstellung Schwedisches Kunstgewerbe 16. Juli -27. August 1922, Zurich 1922, s 6-13; omtr i Deutsch-nordische! Zeitschrift, Jahrg 1, 1928, Gluckstadt und Hamburg 1927-28, 4:o, s 274-283, 4 pl-bl: Das neuzeitliche schwedische Kunstgewerbe). — Handledning i konststudier. Sthlm 1923. VIII, 87 s, 13 pl-bl. (Folkets studiehandbok, utgav Oscar Olsson, 10.) — Metallarbeten (Stockholms stadshus vid dess invigning midsommarafton 1923. Beskrivning utarb ... under red ledn av J Roosval ... Sthlm 1923, 4:o, s 261 -264, pl 143-148). - Mästaren till Turin- och Milanominiatyrerna (Konsthist sällskapets publ,

1923, s 105-116, 2 pl-bl). - Konstnärens skapande verksamhet (Bokstugan, studiecirklarnas tidskr, årg. 7, 1923, Sthlm, s 71-80). - The creative element in art. An investigation of the postulates of individual style (Scandinavian scien-tific review, vol 2, nos. 3 & 4, Sept-Dec 1923, Kristiania 1923, s 11 -173, 1 pl; även med titelbl Sthlm (tr Kristiania) 1923). — On the relationship of social and psychalogical factors in art. U o [1924?]. 16 s. [Korrekturuppl.] — Gammal-neder-ländsk stil (NMÅ, 6, 1924, s 49-93). - Koloristiska temperament i gammal-nederländskt måleri (Kunstmuseets Aarsskrift 1921-1923, Khvn

1924, 4:o, s 144-165). - Efter Pariserudstilling-en (Architekten, 27, 1925, s 257-272). - Swedish contemporary decorative arts. An address given at the luncheon of the Advisory committee on American industrial art, Febr 2, 1927. New York 1927. 8 s. (Industrial arts monographs no. 2 [omsl].) — Konstindustri versus nips (Bonniers veckotidning, årg 4, 1927, Sthlm, 4:o, nr 15, s 17). — Modern svensk textilkonst (Skonvirke, Meddelelser fra Förening for Kunsthaandvaerk og Selskabet for dekorativ Kunst, Aarg 13, 1927, Khvn, 4:o, s 81—90). — Stockholmsutställningens program. Föredr i Svenska slöjdfören 25 okt 1928. Sthlm 1928. 16 s. - Michelangelo (Konstvetenskapliga essayer och studier. Tillägnade August Hahr Sthlm 1928, 4:o, s 103-112). — Stockholmsutställningen 1930 (Tidens kalender, [årg 9J 1930, Sthlm 1929, s 41 -49). -acceptera - [omsl: acceptera den föreliggande verkligheten - ...] Sthlm 1931. 4:o. 199 s. (Tills med G Asplund, W Gahn, S Markelius, E Sun-dahl, U Ahrén.) Facsimileutg ... med efterskr av A Åman. [Sthlm, tr] Arlöv 1980. 208 s. Utdrag: Form, ett kapitel ur acceptera. 1937. 25 bl. — Design and mass production. [London 1931?] 11 s. — White industry (The Architectural review, vol 69, 1931, London, fol, s 78-84). - Stock-holmsudstillingen 1930 som Led i Samfundsar-beidet (Nyt Tidsskrift for Kunstindustri, Aarg 4, 1931, Khvn, 4:o, s 17-23). - Saklig form i bruksföremål (ibid, s 118-120). — Arkitektur och politik (Spektrum, årg 2, 1932, Sthlm, 4:o, nr 7/8 [omsl], s 9 — 15; även med titel: Arkitektur och samhälle, 1, Red av S Markelius, 2.-3. uppl s å). — Tanke och form i konsten. Studier för en betydelselära. 1*. Handlingen som rumsgestalta-re i italiensk renässanskonst. Sthlm 1933. 4:o. (9), 187 s. — Svenska slöjdföreningen (Nordisk familjebok, 3. ... uppl, bd 18, Sthlm 1933, sp 932 f). — Möbler och möblering (Hem och hushåll, utg av Föreningen för rationell hushållning, [årg 11,] 1933, Sthlm, s 18-35). - Hur bo? Några ord om den moderna smakriktningen. Sthlm 1934. 64 s. — Elias Martins proportionssinne (Konsthistorisk tidskrift, årg 3, 1934, Sthlm, 4:o, s 41 -52). - Otte Sköld. Sthlm 1935. 27 s, 16 pl-bl. (Bonniers konstböcker [10].) — Konstvetenskap och konstkultur (Presens, 1935, Maj: Kulturell revy, Upps, s 16 — 28). — Artisan et industrie (I problemi dell'artigianato, rivista bimestrale, anno 4, 1935, Roma [enl uppg]). — Nécessité et possibilité d'une science intégrale de Part (Bulletin de 1'Office international des instituts d'arché-ologie et de l'histoire de Part, Année 3, 1936, Paris, vol 3, s 43 — 52). — Italiensk renässans. 1 — 2. Sthlm 1937. 4:o. (Bonniers allmänna konsthistoria.) 1. Fjortonhundratalet. 448 s. 2. Femtonhundratalet. 446 s. — Redogörelse för Stockholmsutställningen 1930. Upsala 1937. Fol [duplic]. 22 bl,Bil. 1-11:8, 13 + 5, 8, 22,5, ?, 6, 12, 44, 53, 9 bl. — Ett halvsekel hemkultur. En revolution har stormat fram över hem o bostäder (Idun, 50, 1937, 4:o, nr 45, s 12 f, 21, 23). -Oscar Antonssons rekonstruktion av Praxiteles' Hennes (Konsthist tidskr, 6, 1937, s 110-117). — Konsthistoriens gränser (Tidskr för konstvetenskap, 21, 1937, tr 1937-38, s 3-8). - Mu-seimannautbildningen ur den akademiska undervisningens synpunkt. Föredr vid Sv museimanna-föreningens höstmöte d 4 dec 1937 (Svenska museer, meddelanden från Svenska museimannaför-en, 1937, Sthlm 1937-38, s 53-60). - Form och kvalitet (Kooperatören, årg 25, 1938, Sthlm, 4:o, s 449—454). — Trettiotalets problem, fyrtio talets program (Konsthantverk och hemslöjd i Sverige 1930-1940. Utg under red av Å H. Huldt Gbg 1941, 4:o, s 15-29). - Byggnaden och människan (Byggmästaren, årg 20, 1941, Sthlm, 4:o, s 31—42). — The necessity of art criticism for the history of art. Föredr vid konsthist kongressen i London 1939 (Tidskr för konstvetenskap, 23, 19[40-]41, s 23-27). -Konstverkets byggnad. Sthlm 19[41 — ]42. 4:o. 301 s. — Konstens världshistoria. D 1—4. Sthlm 1942-52. 4:o. 1. Gamla tiden. 1942. (9), 580 s, 28 pl-bl. 2. Medeltiden. 1944. 536 s, 26 pl-bl. 3. Nyare tiden. 1952. 651 s, 18 pl-bl. 4. Utomeuropeiska konstkulturer. 1949. 481 s, 5 pl-bl. [1 -3:] 2., omarb uppl, d 1 —4 [skyddsomsl]. 1962-82. 8:o. 1. Antiken. 1962. XI, 303 s, 128 pl-s. 2. Medeltiden. 1962. XI, 313 s, 128 pl-s. 3. Renässansen. 1963. VIII, 329 s, 136 pl-s. 4. Från barocken till nutiden. 1963. XI, 346 s, 144 pl-s. [5.] Utomeuropeisk konst, red av G P o M Gelfer-Jorgensen. 1982. 506 s. 2. utg 1990. 3. ... uppl: 1-4. 1968-71. 1.3., bearb uppl 1968. XI, 304 s, 128 pl-s. 2.-3. tr 1977, 1985.2-3.3., bearb o utök uppl 1969. XI, 334 s, 136 pl-s, 343 s, 144 pl-s. 2. tr 1977. 4. 3., d:o uppl 1971. 428 s, 160 pl-s. 2.-3. tr 1978, 1987. 1-4: 4. utg 1990. — Hur NKI-kurserna i teckning och nyttokonst äro upplagda (Teckning och nyttokonst. En handbok för studieintresserade, Sthlm 1942, 4:o, s 13; [nya uppl] 1944, 1946). — Ny arkitektur (Byggmästaren, 21, 1942, s 297-302). - Dansk kunst-haandvaerk (Svenska hem i ord och bilder, årg 30,

1942, Sthlm, 4:o, s 234-238). - Konsthistoriens föremål. Upps & Leipzig (tr Upps) 1943. 90 s. (UUA, 1943:5; även: Inbjudningar till doktors-promotionerna ... månd d 31 maj 1943, Upps

1943, [omsl:] Bifogad skrift.) — Krympta hem -storhem (Kooperatören, 30, 1943, s 27 — 31). — Prov på anlag och färdighet i teckning. Utarb o sammanställda. Sthlm 1943. 4:o. 18 s. [För NKI-skolan.] [Nyauppl:] 1945. 1953, 1959. 17s. 1961, 1963. 16 s. Övers: Tests of artistic ability. Sthlm u å. 4:o [duplic]. 17 bl. — Uppfostran till demokratisk människa (T T:son Segerstedt m fl, Inför framtidens demokrati, Sthlm 1944, s 92-122). -Folkvaror - garantivaror - idealvaror (Vi, årg 32, 1945, Sthlm, 4:o, nr 9, s 9—12; samtal med bl a Kaj Andersson). — Nyckelviksskolan. En introduktion (Byggmästaren, 26, 1947, s 8 f). — [Sverige:] Arkitekturen (Vår tids konst och diktning i Skandinavien, red ... F Brandt ... H Shetelig ... A Nyman, Khvn 1948, s 3 — 44). — Vem är Jan Roede? (Gummesons konstgalleri, katalog 95, jan 1948: Roede [omsl], Sthlm 1948, s [1] f). - [In search of a new monumentality, a symposium (inlägg)] (The architectural review, 104, 1948, s 122 f). — Kritik och program. Ett urval uppsatser, tidningsartiklar o föredr. Sthlm 1949. 159 s. — Rektor Sven Wägner 1844—1910 (Minnen från Hälsingborg och dess skola, h 17. [Omsl:] Jubileumshäfte 1949, Sthlm 1949, s 10-17). - Die soziale Aufgabe im kunstindustriellen Unterricht (Das Werk, die schweizer Monatsschrift fur Kunst, Architektur, kunstlerische Gewerbe, Jahrg 36, 1949, Winterthur, 4:o, s 260-271). -Svenskstad. [D 1-2.] Sthlm 1950-53. 4:o. [Tills med flera (föret).] 1. Liv och stil i svenska städer under 1800-talet. [Bd 1-2.] XIII, 301 s, 2 pl-bl; V s, s 303-615, 5 pl-bl, 6 lösa kartbl i ficka. 2. Från bruksby till trädgårdsstad. 348 s, 3 pl-bl. 1 — 2: [Ny utg] Lund 1972. XII, 615 s, 7 pl-bl, IV, 348 s, Person- o sakreg (18) s, 3 pl-bl. 2.-3. tr 1973, 1976. 4. tr 1976, 1979. 5. tr 1979, 1981. 6. tr 1981, 1984. 1: 7. tr 1982. - Zur Deutung von Velazquez' Kiinstlertum (Studier tillägnade Henrik Cornell .... Sthlm 1950, s 26-43, 3 pl-bl). -Med Vilhelm Ekelund under Berlinåren (En bok om Vilhelm Ekelund, [Lund, tr] Malmö 1950, s 46 — 53). — Personlighet och anonymitet (Kontur, utg av Svenska slöjdfören, nr 1, Sthlm 1950, 4:o, s 3 —5). — Inledning till konststudier. Sthlm 1952. 111 s, 29 pl-bl. — Teckning och målning gör livet rikare (Teckning och målning, hobbykurser per korrespondens vid NKI-skolan, Sthlm 1952, tv-8:o, s 1; [nya uppl] 1953, 1954, 1957, 1960). — The past and the present (International congresses for modern architecture, Congrés ... [CIAM], 8 [1951, Hoddesdon]. The heart of the city: towards the humanisation of urban life. Ed by J. Tyrwhitt ..., London 1952, 4:o, s 26-29 o 40, 75). — Att lära genom att göra (ur ett inledningsanförande vid NKI-skolans första vandrings-utställn av teckningar ... 1953) (" — för framtid". Till Eric Frieberg på 60-årsdagen ..., [Sthlm] 1953, s 41—44). — Vetenskapen om socialekologi (Möderne videnskab • Orientering og debat, 2. Nordisk sommeruniversitet, 1952: Menneske og miljö, Khvn 1953, s 31-47). - Idén om Olympen - snilleblixt eller galenskap? En enkät om museifrågan (Ergo, årg 30, 1953, Upps, 4:o, s 88 f; tills med R Fåhraeus m fl). — Die soziale Dimension der Kunst. Bern 1955. 59 s, 2 pl-bl. (Schrif-ten der "Concinnitas" im Kunsthistorischen Se-minar der Universität Basel.) — Tingens bruk och prägel. Sthlm 1956. 125 s. (Tills med Nils Paulsson.) 2. uppl 1957. 125 s. Övers till japanska 1961 [enl uppg]). — Esteticism inför döden (Vi, 44, 1957, nr 1, s 29). — Utan gränser (Byggmästaren, 37, 1957, Uppl A. Arkitektur, s 234-239). - Gunnar Wejke 10.8.1905-9.11.1957 (ibid, 1958, s 24). — Stadens prägel (Thomas Paulsson, Ny stad, [Sthlm, tr] Upps 1958, s 9-52). - Student 07 (Nordvästskånskt. Utg till invigningen av Helsingkronagården d 1 mars 1958, [Lund, tr] Hälsingborg 1958, s 49-62). - Die zwei Quell-punkte der romanischen Plastik Frankreichs: Toulouse und Cluny (Formositas Romanica, Bei-träge zur Erforschung der romanischen Kunst, Joseph Gantner zugeeignet, Frauenfeld 1958, s 7 — 27). — The study of cities. Notes about the hermeneutics of urban space. Khvn 1959. 92 s, 6 pl-bl. (Interdisciplinary studies from the Scandinavian summer university [2].) — [Kokoschka in Schweden] (Bekenntnis zu Kokoschka, Erinner-ungen und Deutungen, [hrsg:] J. P. Hodin, Berlin & Mainz 1963, fol, s 91-94). - Då Helsingborg blev industristad. Anteckningar till några bilder (Nation och hembygd. Helsingborgs-Landskrona nation 1890-1965, Lund 1964, s 171-180). -Uber den Ausgleich des Schönen und des Niitzli-chen in Baukunst und Städtebau [föredr 27/11 1964] (Technische Hochschule Munchen, Bund der Freunde der Technischen Hochschule Munchen e. V., Jahrbuch, 1964, München, s 47 — 58). — Konstkritiken i Svenska dagbladet (Svenska dagbladets historia, d 2. Litteratur, konst, teater och musik i SvD 1897-1940, Sthlm 1965, 4:o, s 97 — 149). — Alvar Aalto (Västmanlands-Dala nations skriftserie, 11. Festskrift till nationshusets invigning 1965, Upps 1965, s 39-44). - Art history and the Arts tj. P. Hodin, European critic. Essays by various hands ed by W Kem, London 1965, s 44 — 49). — Some notes on the interplay of the beautiful and the useful (Acta Universitatis Upsaliensis, Figura, Nova series 6. Contributions to the history and theory of art, [to the memory of Nils Gösta Sandblad,] Upps 1967, 4:o, s 16-28). — Min väg till konstvetenskapen (ibid, Skrifter rörande Uppsala universitet, C. Organisation och historia, 16. Uppsala universitets konsthistoriska institution femtio år, Upps 1968, s 17 — 48). — Stilepok utan morgondag (Fataburen, 1968, [Sthlm,] s 109-114). - Zur Hermeneutik des Anschaulichen in der Bildkunst (Zeitschrift fur Ästhetik und allgemeine Kunst Wissenschaft, Bd 12, 1967, Bonn 1967-68, s 129-153). - Vägar till konsten. Från målarkonst till stadsmiljö - inledande studier av det konstnärliga. Sthlm 1972. 119 s, (16) pl-bl. (Tills med Thomas Paulsson; NoK Magnum.) — Gör ett eget program, arkitekter (Byggnadsindustrin, årg 43, 1973, Sthlm, 4:o, nr 21, s 40). - Upplevt. Sthlm 1974. 172 s, 8 pl-bl. — NKI-skolans kursbrev i Allmän teckningslära: Grundkurs 1—7, Figurteckning 1 — 13 o Landskapsteckning 1 — 12, fr o m 1943, vardera 12 å 20 s (anon, tills med A Hald, K Jungstedt, S Blomberg, S Alund, T Hörlin, A Percy m fl), de flesta även i senare uppl (delvis ej anon); Sakkunnigutlåtanden vid tillsättande av professurer i konsthistoria (med konstteori) vid UU 1955, 1956, 1963, StH 1957 o Oslo univ 1962 (duplic); förord till: L Mumford, Stadskultur, Sthlm 1942, Gösta Nordblad 1897-1940, Minnesutst i K akad för de fria konsterna, 8 mars - 2 april 1945, Sthlm 1945, Thomas o Eva Paulsson oj Stehou-wer, Konsten att bo, Sthlm 1960, samt utställ-ningskat; artiklar i: Bonniers konversationslexikon, bd 3, Sthlm 1923 (Estetik) o 6, 1925 (Konstteori), [ny tr] 1931, Nationaluppl 1931, [nya tr] 1932, 1933, 1934-35, 1936, 1937, 1938, 2. omarb uppl, 4, 1940, 8, 1943 (även Konstkritik), o 10, 1944 (Primitiv konst), Allgemeines Lexikon der bildenden Kiinstler ..., begriindet v U Thie-me und F Becker, Leipzig; bidrag i Svenska slöjdföreningens tidskrift, 1915-17, 1919-25, 1927-29, 1931, forts: Form, 1932-34, 1939-40, 1944-46, 1948-49, 1956, 1959, 1966, 1974, o bilagan Årsbok, 1925-26, 1931, allt Sthlm, 4:o; smärre bidr i Meddelanden från Sveriges industriförbund, Kommersiella meddelanden, utg av K Kommerskollegium, o Svensk hantverkstidning, alla Sthlm, Nyt Tidsskrift for Kunstindustri2 Khvn, Deutsche Kunst und Dekoration, Darmstadt, The Studio, an illustr magazi-ne of fine & applied art, London, Veröffentlich-ungen des Kunstgewerbemuseums in Zurich; vidare främst SvD 1912-14, Stockholms dagblad 1915-22 o Social-demokraten från 1923, även Aftonbladet 10/1 1915 o 6/3 1916, UNT 3/3 1919 o åter 1957-62, SvD åter 1919-21, 1931 o 1935, S-T 14/3 1933, Arbetet, Malmö, SDS, DN, Paris Soir o Münchener neueste Nachrichten.

Redigerat: Stockholms enskilda banks byggnad i Stockholm, uppförd 1912-1915, arkitekt: Ivar Tengbom. Sthlm 1916. 4:o. 154 s, 75 pl. (Tills med I Tengbom.) — Svenska slöjdföreningens tidskrift. Årg 16:3 - 27,1920 - 31. [1925 - 31 inkl Årsbok.l (1929-31 tills med N G. Wollin.) Forts: Form. Årg 28-30. 1932-34. Sthlm. 4:o. -Hantverkets bok. Sthlm 1934-40. 4:o. (Huvudred [skyddsomsl], red eller i redaktionskomm.) [Även dansk o norsk utg, se nedan.] Måleri. 1934. 466 s, 45 pl-bl. 2. uppl s å. 3., omarb o utök uppl 1937. (8), 515 s, 39 pl-bl. 4. uppl 1938. 5. uppl 1953. (9), 397 s, 32 pl-bl. Övers: Malerfaget, Khvn [1935], 4:o, 438 s (tills med A Solver-Schou), 2. Udgave [1936]; Fagbok for malere, Oslo 1938, 476 s, 5 pl (tills med H. P. Hofseth, A Nygaard). [Supplement 1 -3:] 1. C O Sjögren & S Hesselgren, Färgval. 1937. 8:o. 14 s, 6 h färgprover, 1 h tapetprover. 2. uppl 1938. Övers: Boligens Farver, Khvn [1937], 16 s, 6 + 1 h. 2. Jean Svensson, Marmorering. 1936. 4:o. (8) s, 24 pl-bl. Övers: Marmorering og Aaring, Khvn [1936], 4 s, 28 pl. 3. Tryggve Johansson, Färg. Den allm färglärans grunder. 1937. 4:o. 138 s, 8 pl-bl. Snickeri. 1934. (8), 440 s, 16 pl-bl. 2., betydligt utök uppl 1937. (8), 511 s, 15 pl-bl. 3., utök o omarb uppl 1943. (10), 536 s, 15 pl-bl. 4. d:o uppl 1947. (10), 536 s, 16 pl-bl. Övers: M0-belsnedkeri, Khvn [1937], 524 s; Fagbok for snek-kere, Oslo 1939, 538 s, 16 pl (tills med H Siverts, A Nygaard). Trädgårdskonst. 1-2. 1935-48. 1. (9), 460 s, 40 pl-bl. (2. omarb uppl 1952.) 2. Den moderna trädgårdens och parkens form. (11), 608 s, 8 pl-bl. Mureri. 1936. (8), 464 s, 24 pl-bl. 2. revid o utök uppl 1939. (8), 503 s, 8 pl-bl. (3. omarb uppl 1953.) Träbyggnadskonst. 1938. (8), 528 s, 23 pl-bl. [Ny tr] 1939. (8), 528 s, 15 pl-bl. Övers: Fagbok for tomrere, Oslo 1944, 655 s (tills med N Peder Nielsen, A Nygaard). Textil. 1—2. 1939-40. 264, 487 s, 14 pl-bl. - Värme, ventilation och sanitet. D 1 - 2. Sthlm 1940. 418 s, 6 tab, s 432-812, 2 tab. (I redaktionskomm tills med H Elvin o A Theorell.) 2. uppl 1941. 3.-4. uppl 1946-47, 1949. 534 s, 6 tab, s 537-955, 2 tab. — Modernt svenskt glas. Utveckling • Teknik • Form ... utg i samband med Edward Halds 60-årsdag. Sthlm 1943. 4:o. 254 s. (Huvudred.) -Figura. Studies ed by The Institute of art history, University of Uppsala. 1-12. Sthlm 1951-60. 4:o. (Editor.) 1. 1951. 138 s. 2. T Brunius, David Hume on criticism. [Akad avh.] 1952. 137 s. 3. Åke Bengtsson, Studies on the rise of realistic landscape painting in Holland 1910—1625. 1952. 80 s, 6 pl-bl. 4. C-O Nordström, Ravennastudien. 1953. 150 s, 21 pl-bl. 5. R Zeitler, Klassizismus und Utopia. 1954. 301 s, 48 pl-bl. 6. Harald Oisen, Federico Barocci. 1955. 227 s. 7. F Nordström, Virtues and vices on the 14th century corbels in the choir of Uppsala cathedral. 1956. 136 s, 20 pl-bl. 8. P Palme, Triumph of peace. [Akad avh.] 1956. 327 s, 8 pl-bl. 9. Torgil Magnuson, Studies in Roman quattrocento architecture. 1958. XV, 389 s, 6 kartbl. 10. E Panofsky. Renaissance and rena-scenses in western art. 1960. Text. XIX, 242 s, 1 pl-bl. Plates. (4) s, 51 pl-bl. (Även: The Gottesman lectures, Upps univ, 7.) 2. ed 1965. XX, 242 s, 51 pl-bl. 11. S Lövgren, The genesis of modernism. [Akad avh.] 1959. XIV, 178 s, 3 pl-bl. 12. P Gråte, Gustave Planche et Théophile Thore. 1959. XII, 286 s. - Från 1942 huvudred för NKI-skolans kurser i teckning, nyttokonst o konstindustri (planlagda tills med O Sköld): Allm teckningslära (se ovan) med Geometriskt perspektiv 3, Färglära 5, Stoffteckn 5, Komposition 4 o Måleriteknik 12 brev, anon eller av andra, vidare Illustrationskonst 5, Reklamkonst 14, Textn o typografi 11, Modeteckn 12 + 7 + 5, Möbler 25, Bostad o inredn 11 +3 + 3 + 3, Textiltryck 9, Konstsömnad på hemslöjdsgrund 5, Friare konstsömnad 5, Ädla metaller 8, Glas 6, Keramik 5, Allm kärlteori 3, Allm mönsterteckn 7 o Reproduktionsmetoder 1 brev, vanl 12 å 20 s o även i senare uppl.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 26 okt 1934, nr 28, RA.

T Brunius, G P:s insatser i konstvetenskapen (UNT 22 febr 1977); A Ellenius, Konstvetenskapens sociala dimension (Vetenskapsmannen i samhället, 1977); M Gram, Bokkonstnären Akke Kumlien (1994); G P (H8D 1926-27, nr 26); P G Hamberg, G P som konstvetensk lär o akad förf (Konstvetensk tidskr 1977, nr 1); H-E Heineman, G P - esteten o förändraren (SvD 21 febr 1977); U Hård af Segerstad, Mångsidig förnyare (SvD 20 febr 1977); Idea and form. Studies in the history of art ... [to G P] (Figura Nova series, 1, 1959); P Palme, G P - forskare o förändrare (Form 1977, nr 3—4); Perspektiv på Sv stad, ed T Hall o I Hammarström (1981); PK:s porträttmatr ... 1924 (1924); Svenskar i täten: G P (Aftontidn 11 aug 1943); UUM 1937-1950 (1953) o 1951-1960 (1975).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
N B Gregor Paulsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8074, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Pettersson), hämtad 2024-11-07.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8074
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
N B Gregor Paulsson, urn:sbl:8074, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Pettersson), hämtad 2024-11-07.