Tage A Nilsson

Född:1905-02-12 – Fleninge församling, Skåne län
Död:1986-01-23 – Sankt Peters klosters församling, Skåne län

Geolog, Paleontolog


Band 27 (1990-1991), sida 22.

Meriter

Nilsson, Tage Algot, f 12 febr 1905 i Fleninge, Malm, d 23 jan 1986 i Lund, S:t Peters Kloster. Föräldrar: lantbrukaren Johannes N o Emma Jakobsson. Studentex vid  h a l i Helsingborg 15 maj 23, inskr vid LU 1 sept 23, amanuens vid geolog-mineralog instit 1 sept 2530 juni 34, FK 14 dec 29, FL 23 mars 33, disp 26 okt 35, FD 31 maj 36, FM 2 nov 36, allt vid LU, vik adjunkt vid Djursholms samskola 17 nov 37dec 39, vik museiassistent vid Naturhist riksmuseet 3839, lektor i geografi o naturkunskap vid folkskolesem i Falun 30 dec 39, tjänstg vid h a l på Östermalm i Sthlm juli 41aug 46, tf laborator vid LU 1 sept 48, laborator i kvartärgeologi o agrogeologi där 18 mars 49, bitr prof 1 juli 69-30 juni 71. LFS 53.

G 24 juni 1935 i Jönköping, Sofia, m Anna-Lisa Jönsson, f 31 maj 1909 i Väsby, Malm, dtr till lantbrukaren Joel J o Ebba Kristina Dahlstrand.

Biografi

Tage N växte upp i ett lantbrukarhem utanför Helsingborg. Efter studentexamen kom han till LU och den geologiska institutionen, där Karl A Grönwall (bd 17) var ende professor i geologi och mineralogi. Denne uppmärksammade N:s talang för forskning och förordnade honom tidigt som amanuens. Genom Grönwalls påverkan kom N:s första forskningsarbete att handla om en postglacial skalbank i Bohuslän (1927). Av ännu större betydelse var den kontakt som Grönwall förmedlade med statsgeologen, sedermera professorn Lennart v Post. Denne höll ett inspirerande föredrag med exkursion inför FS i Lund 1926. v Post är mest känd som grundaren av den pollenanalytiska arbetsmetoden, och han pläderade i sitt föredrag Medel och mål i skånsk torvmosseforskning för en systematisk, stratigrafisk och paleobotanisk studie av de skånska torvmarkerna, som då stod lättillgängliga genom den omfattande täktverksamheten.

Detta ledde till att N satsade på pollenanalys och ett avhandlingsarbete om Skånes pollenzoner och vegetationshistoria efter istiden. Han lärde sig den pollenanalytiska metodiken hos Erik Granlund (bd 17) och Carl Larsson vid Sveriges geologiska undersökning under vintern 192728 och fick träning i torvgeologiskt fältarbete genom att följa med Knud Jessen, Danmarks pionjär inom vegetationshistorisk forskning, under exkursioner på Jylland, Själland och Bornholm. Doktorsavhandlingen har titeln Die pollenanalytische Zonengliederung der spät- und postglazialen Bildungen Schonens (1935). Vid disputationen var lärofadern v Post förste och den danske kollegan Jessen andre opponent. För första gången utarbetades en relativ och absolut tidsskala, vilket möjliggjorde datering av vegetationsinvandring, nivåförändringar, arkeologiska boplatser m m. Avhandlingen utgjorde en milstolpe i nordisk vegetationshistorisk forskning. De små befordringsmöjligheterna vid universitetet tvingade dock N att ta tjänst som läroverkslärare.

N var dock ingalunda overksam som forskare under denna mellanperiod. Pollenanalysen fick vila och ett helt annat forskningsfält började bearbetas. Redan 1933 hade han nämligen fått ansvaret att beskriva ett fynd av en stegocefal, Gerrothorax rhaeticus (en fossil groddjursart) i Bjuv, Skåne. Första publikationen kom redan 1934; därefter följde ett tiotal arbeten om stegocefaler i Skåne och på Spetsbergen. De institutionella förutsättningarna för denna forskning var ett förordnande som museiassistent vid riksmuseets paleozoologiska avdelning hos professor Erik Stensiö. Även dessa arbeten kännetecknas av en grundlig paleontologisk dokumentation. Som erkänsla för arbetena över Spetsbergens fossila fauna har ett fjäll vid Wijdefjord uppkallats efter N.

I slutet av 1940-talet, när N återvänt till LU, tog han ånyo upp den pollenanalytiska forskningen, nu med en vidareutvecklad metodik inspirerad av kolleger i Danmark och Tyskland (såväl träd- som örtpollen identifierades). Även om huvudsyftet var att överföra det skånska zonsystemet, som en relativ tidsskala, till Danmark och Nordtyskland, diskuterades även vegetationshistoriska problem i dessa arbeten (1948). Några år tidigare hade den danske botanisten och geologen Johannes Iversen lagt fram ett pionjärarbete om den neolitiska människans första röjningar i urskogen för ca 5000 år sedan (Landnam i Danmarks Stenålder, 1941). I ett stort antal pollendiagram, ofta från torvmarker i närheten av boplatser, påvisades en vegetationsförändring som kopplades till röjning, svedjning, odling och betesgång. N var skeptisk till denna tolkning och menade att den primära orsaken var en klimatförändring. I en skriftlig polemik (194849) bemötte N och Iversen varandra. Först under emeritusåren lät sig N övertygas om människans stora roll i omdaningen av det förhistoriska landskapet.

Den vegetationshistoriska forskningen i Skåne fullföljdes med ett större arbete om Bjärsjöholmssjön (1961), vilket blivit en inspirationskälla för ett stort tvärvetenskapligt projekt under 1980-talet om Ystadsområdets kulturlandskap under 6000 år. Den torvstratigrafiska och kronologiska forskningen fulländades med två större arbeten om Ageröds mosse (1964). Här kunde N tillämpa 1950-talets nya dateringsmetodik, kol-14 analys, för en komplett datering av en 10 000-årig lagerföljd. Han kunde i stort sett verifiera den tidsskala som han lagt fram i sin avhandling trettio år tidigare. Ageröd har senare utnyttjats som en referenslagerföljd i hela Nordeuropa. Ett större antal arbeten under 1950- och 1960-talen innefattade pollenanalytiska dateringar av förhistoriska boplatser eller fornfynd. Därutöver utförde han den krävande palynologiska bearbetningen av en nyupptäckt lagerföljd med prekvartära rätlias sediment i närheten av Finjasjön vid Hässleholm, vilket ledde till en monografisk dokumentation (1958).

N var en utomordentligt samvetsgrann och grundlig forskare primärmaterialet från fält och mikroskop hade för honom större betydelse än djärva tolkningar med internationella utblickar och synteser. Han var mera geolog och paleontolog än paleoekolog. Pollenanalysen var för honom en stratigrafisk-kronologisk metod mer än en metod för att beskriva miljöförändringar. Hans egen forskning inom Sydskandinavien kombinerades med ett stort intresse för kvartärtiden i det globala perspektivet. Detta kom främst till uttryck i lärargärningen.

Sedan N återkommit till Lund 1948 ägnade han all sin kraft åt att bygga upp den kvartärgeologiska avdelningen vid geologiska institutionen. Upprustningen under 1950-talet innebar bl a anskaffande av bestämningssamlingar för mikro- och makrofossil och mikroskopanskaffning men framför allt författande av läroböcker. N utgav kompendier i kvartärpaleontologi och kvartärgeologi, vilka blev klassiska handböcker med användning i hela Norden. Kvartärgeologiska avdelningens upprustning under 1960-talet innebar framför allt tillkomsten av C 14-laboratoriet för datering (1963), till vilket N var den entusiastiske initiativtagaren. Under hans sista år i tjänsten tillkom även kvartärbiologiska laboratoriet som en följd av forskningens expansion under 1960-talets slut.

Som emeritus från 1971 bearbetade N föreläsningsmaterialet rörande kvartärti-dens biologiska och geologiska utveckling innefattande en helhetssyn på kvartärtiden och dess miljö. En sv upplaga utkom 1972 och efter ytterligare bearbetning och komplettering utkom 1983 en internationell lärobok med titeln: The Pleistocene: Geology and Life in the Quaternary Ice Age. Detta befäste hans rykte som internationell auktoritet. För detta erhöll han 1983 FS:s Assar Hadding-pris.

Efter N:s död instiftades en minnesfond som gör det möjligt att arrangera en Tage Nilsson Memorial Lecture, dvs gästföreläsningar inom ett ämnesområde som ligger nära N:s forskning.

Författare

Björn E Berglund



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från N i LUB (till K Grönwall).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: En skalbanksstudie i Bohuslän (Geologiska föreningens i Stockholm förhandlingar (GFF), årg49, 1927, Sthlm, s 321–350 [med 1 vikt bl tabeller]; även med omsl: Meddelanden från Lunds geologisk-mineralogiska institution, N:o 35). – Vorläufige Mitteilung iiber einen Ste-gocephalenfund =us dem Rhät Schonens (ibid, 56, 1934, s 428-442; med titelsida även med omsl: Meddelanden... 56). – Die pollenanalyti-sche Zonengliederung der spät- und postglazialen Bildungen Schonens (ibid, 57, 1935, s 385-562, 6 vikta bl tabeller; som Akad Abhandlung [Lund] även med omsl: Meddelanden ... 61). – Ein Plagiosauride aus dem Rhät Schonens. Beiträge zur Kenntnis der Organisation der Stegocephalen-gruppe Brachyopoidei. Lund & Leipzig (tr Lund) 1938. 4:o. 75 s, 5 pl-bl. (LUÅ, N.F., avd 2, bd 34 (=FSH, N.F., bd 49), nr 2; även med omsl: Meddelanden ... 72.) – Cleithrum und Humerus der Stegocephalen und rezenten Amphibien auf Grund neuer Funde von Plagiosaurus depressus Jaekel. Lund... 1939. 4:o. 39 s, 2 pl-bl. (Ibid, 35 (FSH 50), 10.) – The Downtonian and Devonian vertebrates of Spitsbergen. 7. Order Antiarchi. Oslo 1941. 54 s, 16 pl. (Norges Svalbard- og lshavs-unders0kelser, Skrifter nr. 82.) – Sasseni-saurus, a new genus of Eotriassic Stegocephalians from Spitsbergen (Bulletin of the Geological institution of the University of Upsala, vol. 30, Upps 1939–43, s 91–102 [1942]). - Uber einige postkraniale Skelettreste der triassischen Stegocephalen Spitzbergens (ibid, s 227–272, 4 pl [1943]). – On the morphology of the lower jaw of Stegocephalia with special reference to Eotriassic Stegocephalians from Spitsbergen. 1–2. Sthlm 1943. 4:o. (VAH, serie 3, bd 20, n:o 9, o bd 21, n:o 1.) 1. Descriptive part. 46 s, 9 pl-bl. 2. General part. 70 s. – The structure of the cleithrum in Plagiosaurids and the descent of Chelonia. [Sthlm, tr] Upps 1945. 18 s. (Arkiv för zoologi, [utg av VA, serie 1,] bd 37 A, n:o 11.) - On the genus Peltostega Wiman and the classification of the Triassic Stegocephalians. Sthlm 1946. 4:o. 55 s. (VAH, 3:23:3.) - A new find of Gerrothorax rhaeticus Nilsson, a Plagiosaurid from the Rhae-tic of Scania. Lund 1946. 4:o. 42 s, 3 pl-bl. (LUÅ, 2, 42 (FSH 57), 10; även med omsl: Meddelanden... 109.) – När de skånska stenkolen voro levande. Växt och djurliv i nordvästra Skåne för 150 miljoner år sedan (Kullabygden, Kullens hembygdsförenings årsskrift, årg 19, 1946, Höganäs, s 3–39). – Versuch einer Anknupfung der postglazialen Entwicklung des nordwestdeut-schen und niederländischen Flachlandes an die pollenfloristische Zonengliederung Sudskandi-naviens. Lund 1948. 4:o. 79 s, 1 vikt bl diagram. (LUÅ, 2, 44 (FSH 59), 7; även med omsl: Meddelanden ... 112.) – On the application of the Scanian post-glacial zone system to Danish pollen--diagrams. Khvn 1948. 4:o. 53 s, 2 vikta pl. (Det Kongelige danske Videnskabernes Selskab, Biologiske Skrifter, Bd 5, Nr. 5.) – A pollen-analytical investigation of Holmegaards Mose with conside-rations as to the age of the dwellingplaces of the Maglemosean period in Denmark and surround-ing areas (Meddelelser fra Dansk geologisk Förening, Bd 11 (1946-1950), Khvn 1946–50, s 201-217, 1 vikt pl [1948]). - Handledning vid övningar i marklära. [Rubr.] [Lund 1948.] 4:o [duplic]. 31 bl. (LU [Kvartärgeol avd].) 2. uppl [1963], 40 bl. [Ny uppl] Lund 1971. 39 bl. 2. tr 1974. – Sveriges viktigaste lösa jordarter samt huvuddragen av Nordens kvartära utvecklingshistoria. Grundkurs i kvartärgeologi och agrogeolo-gi. [Lund 1950?] 4:o [duplic]. 73, 7 bl. [Senare uppl:] Översikt av Nordens lösa jordarter och kvartära utvecklingshistoria... kvartärgeologi. 2. uppl Lund 1959. 108 bl. 3., obetydl ändr uppl 1961. 4. d:o uppl: Grundkurs... Översikt... 1967. 5. uppl 1968. Oförändromtr 1969. 3.-8. tr 1970, 1971, 1972, 1973, 1974, 1975. 9. tr Lund 1978. 8:o. 107 s. - Torvgeologi. Föreläsningar nov 1951 för AB. Svensk torvförädlings forskningspersonal. [Sthlm 1951.] 4:o [duplic]. 109 bl. v Kompendium i kvartärpaleontologi och kvartärpaleontologiska undersökningsmetoder. 1–2. Lund 1952. 4:o. 1. Text [omsl]. 238 bl. 2. Planscher. XIX bl, 63 pl-bl. I huvudsak oförändr omtr 1961. 3.-4., oförändr tr 1968, 1972. -Fossilens vittnesbörd om vegetation och djurliv i nordvästra Skåne under stenkolens bildningstid (Stenkol och lera, skildringar kring Höganäsbola-get o dess föregångares verksamhet 1. Inledande översikter..., Upps 1953, s 121-173). -[Skåne; Geologi,] Kvartärperioden... (Svensk uppslagsbok, 2. ... uppl, bd 26, Malmö 1953, 4:o, sp 508-511; avd Geologi sign T. N. tills med G. R[egnéH]; [ny tr] 1958). – The pollen-analytical dating (HVLÅ 1952-53, Lund 1953, s 139-146, 1 pl; i B Stjernquist, T N o O Nybelin, Some stone age fishing tackle from Scania; även i sep härur: Meddelande från Lunds universitets historiska museum ...). – Pollenanalys av svämtorv från Vollmon, Jämtland (GFF, 75, 1953, s 507 f; i O Ängeby, Några kvartärgeologiska iakttagelser från Faxälvens övre flodområde). — Pollenanalytisk undersökning av jordprov från stenåldersfynd vid Skummeslövs strand (Hallands historia: Från äldsta tid till freden i Brömsebro 1645, Halmstad 1954, s 180-182; i H Arbman, Hallands forntid). — Uber das Vorkommen eines mesozoischen Sapropelgesteins in Schonen. Lund 1958. 4:o. 111 s, 8 pl-bl. (LUÅ, 2, 54 (FSH 69), 10; även med omsl: Publications from the Institutes of mineralogy, paleontology, and Qua-ternary geology, University of Lund, No. 53.) – Pollenanalytisk datering av stockbåt från Ruttenkalv, Färingtofta socken (Skånes hembygdsförbunds årsbok, 1958, Lund, s 72–81; även med omsl: Publications ...51: Pollenanalytisk datering av stockbåt). – Aktuella utvecklingslinjer inom svensk allmän kvartärgeologi (GFF, 81, 1959, s 127–138; även med omsl: Publications... 58; övers i Eiszeitalter und Gegenwart, Bd 10, 1959, Öhringen/Wurtt., s 10–20: Aktuelle Entwick-lungslinien in der schwedischen Quartärgeologie [med titelsida även utgörande Publications... 62]). – Recherches pollenanalytiques dans la val-léc de la Somme (Museum national d'histoire natureller Pollen et spores, publication semestrielle, vol. 2, Paris 1960, s 235–262, 3 vikta pl [med omsl även utgörande Publications... 89]). – Ein neues Standardpollendiagramm aus Bjärsjö-holmssjön in Schonen. Lund 1961. 4:o. 34 s, 1 vikt bl diagram. (LUÅ, 2, 56 (FSH 71), 18; även med omsl: Publications... 96.) – Ravlundafältets geologi (Skånes natur, årg. 48, 1961, Lund, s 73–106; även med omsl: Publications ... 88). – Standardpollendiagramme und C14 - Datierungen aus dem Ageröds mosse im mittleren Schonen. Lund 1964. 4:o. 52 s, 1 vikt bl diagram. (LUÅ, 2, 59 (FSH 74), 7; även med omsl: Publications... 124.) – Entwicklungsgeschichtliche Studien im Ageröds mosse, Schonen. Lund 1964. 34 s, 4 vikta bl diagram. (Ibid, 8; även d:o 125.) – The Pleistocene-Holocene boundary and the subdivi-sion of the Quaternary in Southern Sweden (Report of the VI'h international congress of Quaternary (INQUA) Warsaw 1961, vol. 1, Lödz 1965, s 479–494). – Geologische Datierung einer meso-lithischen Kiistensiedlung in Häljarp, Schonen. Lund 1967. Ils. (Acta Universitatis Lundensis, Sectio 2 [utgav FS], 1967, no. 14; även med omsl: Publications... 142.) – Pollenanalytische Datierung mesolithischer Siedlungen im Randgebiet des Ageröds mosse im mittleren Schonen. Lund 1967. 80 s, 2 vikta bl diagram. (Ibid, 16; även d:o 143.) — Pollenanalytische Datierung der Pfeil-funde aus Loshult im nördlichsten Schonen (GFF, 90, 1968, s 537-546, 2 pl; även med omsl: Publications... 156). – Pleistocen. Den geologiska och biologiska utvecklingen under istidsåldern. Sthlm 1972. 508 s. Bearb övers: The Pleistocene. Geology and life in the Quaternary ice age. Doordrecht, Boston & London (tr Arlöv), även: Stuttgart (tr Arlöv), 1983. 651 s. – The mesolithic skeleton from Store Mosse, Scania (Acta ar-chaeologica, vol. 49, 1978, Khvn 1979, 4:o, s 220-238; tills med T Sj0vold o S Welinder). -Recensioner i GFF, 84, 1962, s 60-62, o 90, 1968, s 323 f.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 18 mars 1949, nr 7, RA.

B E Berglund, T N (FS:s årsbok 1986); LUM 1967–68 (1968); E Olausson, T N död (DN o SvD 30 jan 1986).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Tage A Nilsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8103, Svenskt biografiskt lexikon (art av Björn E Berglund), hämtad 2019-11-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8103
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Tage A Nilsson, urn:sbl:8103, Svenskt biografiskt lexikon (art av Björn E Berglund), hämtad 2019-11-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se