Meriter

2 Nilsson-Leissner, Gunnar, son till N 1, f 26 aug 1895 i Svalöv, Malm, d 9 juli 1963 i Burlöv, Malm. Studentex vid h a l i Lund 22 maj 13, inskr vid LU ht 13, extra lär vid Alnarps lantbruksinst:s lantbruksskola 1 maj 17–31 juli 18, FK vid LU 15 sept 20, växtförädlare vid tysk-sv växtförädl:anstalten i Derenburg, Halberstadt, Tyskland, 15 sept 20–23 nov 22, extra assistent vid Sveriges utsädesfören:s i Svalöv avd för betesväxter 1 jan 23–31 dec 25 o 15 mars 27–30 juni 29, FL vid LU 30 maj 24, disp 25 maj 25, FD där 31 maj 27, förste assistent vid Sveriges utsädesfören:s avd för betesväxter 1 juli 29–30 juni 36, förest där 1 juli 36–11 okt 44, ställföretr chef vid fören 39–44, förest för avd för vallväxter där 1 jan 41–44, led av styr för Mendelska sällsk i Lund 33, kassör där 39, försöksledare vid Sveriges betodlares centralfören 35, sekr o kassör i sv avd av Nord jordbruksforskares fören 39, led av fören:s komm för foderkvalitet 42, sekr i Svalövs lantbruksklubb 40, prof o förest för Statens centrala frökontrollanstalt (SCF) 6 (tilltr 12) okt 44–31 aug 62, sekr i Sveriges centrala fröråd 44, insp för landets frökon trollanstalter 45, led av styr för Lantbrukshögsk o statens lantbruksförsök 48, av försöksgårdskomm mars 49–sept 50, tjänstl från SCF för tjänstgöring som utsädesspecialist vid United Nations' Food and Agriculture Organization (FAO) 16 okt 50–14 sept 52 o 13maj–15 aug 55, expert i 1953 års växtförädlingsut-redn okt 53–nov 55, konsult vid Organization for European Economic Cooperation (OEEC; från 61 Organization for Economic Cooperation and Development, OECD) från 55, ordf i bl a Sthlms läns fröodlarefören, led av styr för Sveriges fröodlareförb, av styr för Sv vall- o mosskulturfören. – LLA 45.

G 30 sept 1933 i Gbg, Annedal, m sjuksköterskan Ruth Holmquist, f 26 april 1892 i Millesvik, Värml, d 19 aug 1977 i Lund, Domk, dtr till arrendatorn Lars Reinhold H o Elfrida Josefina Hillman.

Biografi

N kom mycket tidigt i kontakt med den dynamiska och stimulerande atmosfär som rådde under ärftlighetsforskningens och växtförädlingsarbetets uppbyggnadsfas i Sverige. Som student i Lund var han en i lärjungekretsen kring professor H Nilsson-Ehle (s 41); han tillhörde styrelsen för Mendelska sällskapet under hela sin tid som aktiv växtförädlare. Hans doktorsavhandling behandlade vetets genetik, Beiträge zur Genetik von Triticum spelta und Triticum vulgäre (1925).

N disputerade som 30-åring men hade då redan hunnit vara växtförädlare i Tyskland ett par år och tjänstgöra som assistent vid växtförädlingen i Svalöv. Redan från början kombinerade han teoretiska studier och forskningsarbete med praktisk växtförädling. Efter disputationen fick han som stipendiat under ett år möjlighet att studera i USA och Kanada. Hemkommen kunde han fortsätta sina arbeten som växtförädlingsassistent i Svalöv. Det område han valde att bearbeta var betesgräsens förbättring. Det var en svår uppgift där en pionjärinsats krävdes. N gjorde ett skickligt grundläggande arbete som bestod i att bygga upp ett lovande förädlingsmaterial för vidare bearbetning. Han lyckades få fram flera sorter från betesväxtavdelningen för marknadsföring och bearbetade också vallväxtproblem av mera allmän karaktär. N utvecklades till en av de främsta sv företrädarna inom detta område.

Med N:s stora intresse för och djupa förtrogenhet med de olika leden i utsädesproduktionen var det naturligt att han 1944 utsågs till chef för den statliga utsädeskontrollen. På denna post gällde det att vidareutveckla den institution som hans företrädare Hemfrid Witte byggt upp från 1924. N:s tid som chef för statens centrala frökontrollanstalt kännetecknades av stabilitet och framgångsrik utbyggnad av anstaltens verksamhet, kanske främst dess relationer till andra institutioner och organ i utsädesförsörjningens tjänst, både inom och utom landet.

N:s viktigaste insatser var inriktade på de internationella organen och samverkan kring regler för att aktivera den internationella utsädeshandeln. Här blev N något av en centralgestalt. Han tillhörde den internationella kommitté som lyckades utarbeta och få en International Code of Nomenclature of Cultivated Plants antagen, vilket var en förutsättning för allt internationellt samarbete inom utsädesområdet. Genom sina många och långa resor i olika uppdrag fick han god kännedom om befolknings- och jordbruksförhållanden världen över och ägnade världsförsörjningsproblemen ingående intresse. Under två år var han i FAO:s tjänst som utsädesexpert. Han organiserade då frökontrollens uppbyggnad i Egypten. Inom International Seed Testing Association (ISTA) var han tongivande liksom inom OEEC (OECD) där han var expert i alla utsädesfrågor och en av initiativtagarna till de första internationella plomberingsbe-stämmelserna.

N spelade en central roll inom sv jordbruksutveckling, och hans många olika uppdrag, särskilt de internationella, tyder på förtroende och uppskattning. Han hade uppenbarligen en utomordentlig samarbetsförmåga, var generös och delade gärna med sig av sina erfarenheter och åsikter. Han verkade stimulerande på sina medarbetare som han gav stor frihet men på vilka han också ställde höga krav. Hans arbete som optimistisk internationalist var uppskattat. Genom gott ledarskap, kunnighet och god administrationsförmåga kunde N föra den sv frökontrollen till en ledande position i internationella sammanhang.

Författare

Arne Hagberg

Arkivuppgifter

Brev från N i LUB o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Beiträge zur Genetik von Triticum spelta und Triticum vulgäre. 1*. Akad Abhand-lung ... Lund 1925. 74 s. [Ur Hereditas, vol 7, s å.] – Relation of selfed strains of corn to Fi crosses between them (Journal of the American society of agronomy, vol 19, 1927, [Madison, Wis.,] s 440–454). – Death from low temperatu-re and resistance of plants to cold (The quarterly review of biology, vol 4, 1929, Baltimore, s 113–117). – Producera svenskt frö av för våra förhållanden lämpliga typer av betesväxterna! (Sveriges fröodlareförbunds årsskrift, d 7, 1929, Upps 1930, s 21–23). – Ett gödslingsförsök å betesvall vid Svansjö gård anordnat år 1931 av Malmöhus läns skogs- och betesvårdsförening (Malmöhus läns hushållningssällskaps kvartalsskrift, 1931, Malmö 19[32-]33, s 214–228; även i särtryck härur: Berättelse över Malmöhus läns skogs- och betesvårdsförenings verksamhet under år 1931, tr 1932, s 33–47). - Billig kvävegödsling till gräs-fröodlingar (ibid, 1933, tr 19[33-]34, s 297–302). – 1932 års resultat av gödslingsförsöket å betesvall vid Svansjö gård (ibid, s 401–412; även i Berättelse... 1932, tr 1933, s 47-58, o sep, 12 s). – Vallodling (Lärobok i jordbrukslära för ungdomsskolor, jordbrukskurser och självstudium ... Utg av Svenska lantmannaskolornas lärareförening, Huvudred: E. Ernest, Dingle 1934, s 518-548, tills med N Sylvén; 2. uppl 1936, s 496–525, även med omsl som Studiebibliotek i jordbrukslära ..., 24, 1937; [senare uppl:] Jordbrukslära ..., 3. uppl Sthlm 1939, s 467–494, 4. uppl 1941, s 441–468, 5. uppl 1943, s 455-482, 6. uppl 1949, s 453-480, 7. uppl 1951, s 469-497). – Resultate von kombinierten Sorten- und Diingungsversuchen mit Weide- und Wiesen-pflanzen (Verhandlungsbericht des III. Griin-land-Kongresses der nord- und mitteleuropä-ischen Länder in der Schweiz 18. bis 20. Juli 1934 [även eng titel], Ziirich-Oerlikon 1934, s 96–106). – The Swedish seed association, Svalöf. A brief description for the use of viskors. Lund 1936. 75 s. [Anon; tills med O Tedin & Å Åkerman; andra utg:] Der Schwedische Saatzuchtverein, Svalöf. Kurze Mitteilungen ... Lund 1936. 78 s. Association suédoise de sélection des semen-ces å Svalöf. Notes bréves ... Hälsingborg 1937. 72 s. – Den moderna växtförädlingens betydelse för svenskt jordbruk (Svensk geografisk årsbok, årg 12, 1936, Lund, si 12-118). – Die Prüfung der Neuziichtungen von Weidepflanzen beim Schwedischen Saatzuchtverein (Der Zuchter, Zeitschrift fur theoretische und angewandte Genetik, Jahrg 8, 1936, Berlin, 4:o, s 182-185). -Timothy. (Phleum pratense.) (Herbage publica-tion series, Bulletin 19. Production of grass seed ..., Aberystwyth 1937, s 22 0- – Swedish contributions to the development ofa plant breeding. Sthlm 1938. 111 s. (Tills med Å Åkerman m fl; [omsl:] New Sweden tercentenary publications.) – Sojabönan. Möjligheterna för dess odling i Sverige (Nordisk familjeboks månadskröni? ka, årg 1, 1938, Sthlm, 4:o, s 133–136). – Äro några nyare foderväxter värda vår uppmärksamhet? (Nordisk Jordbrugsforskning 1938, H 4–7. Beretning om Nordiske Jordbrugsforskeres Förenings sjette Kongres Uppsala. Juli 1938, Khvn 1938, s 423-431). – The breeding of agricul-tural plants in Sweden (Le Nord, vol. 2, 1939, Khvn, s 305–319). – Lantbrukets fröodling. Sthlm 1940. 285 s. (Tills med N. Hertzman, N. Schwanbom & L. Aronson; Nordisk rotogravyrs handböcker för jordbrukare [24].) – Herbage plant breeding in Sweden (Imperial agricultural bureaux, Joint publication no. 3. The breeding of herbage plants in Scandinavia and Finland, Abe-rystwyth & Cambridge 1940, s 15–51; tills med Fredrik Nilsson). – Betesvallar (Anläggning och skötsel av vallar på åkerjord, [utg av Statens livsmedelskommission, Produktionsavd,] Sthlm 1941, s 19–43). – Art- och stamvalets betydelse för vallarnas avkastning. Föredr vid Sveriges utsädesförenings extra möte d 17 mars 1942 (Handlingar till Lantbruksveckan år 1942, Norrtälje 1942, s 147–164). – Skånska stamförsök med rödklöver 1934-1940 (LA, Tidskrift, årg 82, 1943, Sthlm, s 177–210; tills med Linder Aronson). – Den svenska humleförädlingen (Svenska bryggareföreningens månadsblad, årg 59, 1944, Sthlm, s 307–315; även sep, Ils). – Fröodling. Brev 1-8 [rubr]. Sthlm 1945. 15, 15, 15, 11, 11, 15, 11, 19 s. (LT:s korrespondensskola.) – Bilaga 2. Vallodlingens utveckling i Sverige under de närmaste åren (SOU, 1946:39, Jordbruksdep. A Åkerman, Den svenska växtodlingens utvecklingstendenser samt dess inriktande efter kriget. Utredning verkställd på uppdrag av 1942 års jordbrukskommitté, Sthlm 1946, s 80-105). - Na-tural selection and the breeding of cross-ferti-lizing plants (Svalöf 1886 —1946, history and present problems, [Svalöf, tr] Lund 1948, s 198–210). – Fröodling av lantbruksväxter. Sthlm 1950. 239 s, 1 pl-bl. (Tills med W Weibull & F Norden.) – Testing new plant materials for re-vegetation of grazing lands (Proceedings of the United Nations scientific conference on the con-servation and utilization of resources, 17 Aug–6 Sept 1949, Lake Success, New York, vol 6..Land resources, [New York] 1951 (tr i Nederländerna 1952), 4:o, s 530–534). – Legumes in agricultu-re. [Rom] 1953. XIII, 367 s. (Tills med R. O. Whyte & H. C. Trumble; FAO Agricultural studies, no. 21.) – Introduktion av växtmaterial från främmande länder. Frågan belyst med baljväxtar-ternasom exempel (LA, Tidskr, 92, 1953, s 379-393). – Baljväxternas betydelse för markens bördighet (Grundförbättring, tidskr för jordbrukets rationalisering genom grundförb, årg 6, 1953, Upps, s 177–188). – Seed production testing and distribution in European countries. Paris 1954. 183 s. [Tills med M. V. Hadfield m fl.] (Organization for European economic co-opera-tion (OEEC), Technical assistance mission n° 106.) – Swedish seed growing in relation to the plant production (Kungl. lantbrukshögskolan och Statens lantbruksförsök, Statens jordbruksförsök, Särtryck o småskrifter nr 81. Swedish seed production, Publ in co-operation with Sveriges frö-odlareförbund, Örebro 1954, s 7–14, [senare uppl:] ibid, 109 ... with Statens centrala frö-kontrollanstalt and Sveriges Ny uppl 1958, [ny tr] 1959, o ibid, 163 ... Ny uppl [1963]; [tysk utg:] ibid, 81. Schwedische guterzeugung, Veröffentlicht in Zusammenarbeit mit Sveriges ... 1954, s 7–14: Der schwedische Samenanbau im Verhältnis zur pflanzlichen Produktion des Ländes, ibid, 109 Ny uppl 1958, ibid, 163 Ny uppl [1964]). – The Swedish seed trade and its organizations (ibid, s 56–60, Ny uppl 1958, s 57-61, [ny tr] 1959, Ny uppl [1963], s 62-66; [tyska utg:] s 57–61: Der schwedische Saatgutshandel und seine Organisation, Ny uppl 1958, s 60-64, [1964,] s 59-63). - The need for uniform nomenclature in designating various classes of certified seed (Comptes rendus de 1'Association internationale d'essais de semences / Pro-ceedings of the International seed testing association [även tysk titel], vol. 18, 1953 [omsl]. [Comp-te rendu du Dixiéme congrés international ... / Report of the Tenth international seed testing convention ... in Dublin, Ireland 15.5.–30.5. 1953,] Khvn 1954, s 152-158, 160). – Världens livsmedelsförsörjning. Nuvarande läge o framtidsutsikter (Svensk geogr årsbok, 31, 1955, s 9–36). – Flyghavren - en fara för vår växtodling. Sthlm 1956. 11 s. (Hushållningssällskapens förbunds småskrifter 20.) 2. uppl s å. 3.-4. uppl 1957. – Om introduktion av nya kulturväxter i lantbruket. Föredr vid K Skogs- o lantbruksakademiens sammankomst d 12 mars 1956 (Lantbruksveckan 1956, Sthlm, s 89-99). - Utsädet -grundvalen för vår växtodling. [Sthlm, tr] Linköping 1958. 15 s. (Hushållningssällskapens förbunds småskr 32.) – Frökontrollanstalternas organisation och verksamhet (Lantbrukstekniska kalendern, 1961 [föret], Sthlm 1960, s 314-317). – Analysering, fältkontroll och statsplombering (ibid, s 328–333). – Basic principles in the certi-fication and nomenclature of herbage seeds for international use (Proceedings of the eighth international grassland congress, held at the University of Reading, England, 11–21 July 1960, Reading 1960, 4:o, s 170-172; tills med F. R. Home). – Frökontrollens utveckling under 1900-talet (Skånes fröodlingsförening 1911–1961. En minnesskrift i ansl till föreningens 50-åriga verksamhet, [Malmö, tr] Hässleholm 1961, s 68-84). – OEEC seed work and certification scheme (Seed world, vol. 89, Chicago 1961, 4:o, no. 2, s 4-6). – Report of the nomenclature committee (Comptes rendus de I'Association internationale d'essais de semences ... / Proceedings ... 27. Treiziéme congrés international ... / Thirteenth international seed testing conference, [Lisbon, Portugal, from May 7th to May 12th, 1962,] Wa-geningen, Pays Bas, 1962, s 268-273). - Reor-ganization of seed testing and seed certification in Sweden (ibid, s 576–580). – Förord till Göran Knutsson, Hos människor i Himalaya, Upps 1954; art i NF, 3. ... uppl, bd 13–15, 17–23, Sthlm 1930–37; bidrag i bl a: Sveriges utsädesförenings tidskrift, 1922-23, 1927-45, [Svalöf, tr] Malmö; Hereditas, genetiskt arkiv, utg av Men-delska sällskapet i Lund, 1924, 1926, 1933, 1942, Lund; Nordisk Jordbrugsforskning, 1928, 1930, 1934, 1936, 1941 -42, Khvn; Svenska betes- och vallföreningens årsskrift, 1931, forts: Svenska vall- och mosskulturföreningens kvartalsskrift, 1940, Upps, 1942–44, Norrtälje; Svensk frötidning, 1932–52, Örebro, 4:o; Botaniska notiser, 1933–35, Lund; Meddelanden från Malmöhus läns skogs- och betesvårdsförening (Särtryck ur Skånska dagbladet), 1936-39, 1941–42, 1944, 1954, Malmö; Sveriges betodlares centralförenings tidskrift, 1938–44, Malmö, 4:o; Lantmannen, 1941–43, 1961, Sthlm, 4:o; Meddelanden från Statens centrala frökontrollanstalt, n:r 20–25, 28–38, Sthlm 1946–63 (även red); (Utsädesfirma) Algot Holmbergs årsbok, 1947, 1949, 1960, Norrköping; Hushållningssällskapens tidskrift, 1961–63, Sthlm 4:o; Svalöf: Allmänna svenska utsädesaktiebolaget [kataloger], [Svalöf, tr] Malmö; Biological abstracts, Philadelphia, 4:o (referat); Herbage reviews, Aberystwyth (d:o).

Utgivit: Frölagen och flyghavreförordningen. Lagen ang handel med utsädesvaror o förordningen till motverkande av spridning av vildhavre. Med förklarande anm. Sthlm 1954. 55 s. [Revid o kompletterad utg av H Witte, Frölagen eller Lagen ...]

Källor och litteratur

Källor o litt: Jordbruksdep:s konseljakter 6 okt 1944, nr 1, o 6 okt 1961, nr 1 (ang N:s pensionering), RA.

H Esbo, Minnesteckn över G N (SCF, årsredo-gör 1963); Frökontrollens arbete har tredubblats under krisåren (osign, SvD 24 aug 1945); SCF, årsredogör 1944–62; Väd 1961; E Åkerberg, Minnesteckn över avlidna hedersledamöter (Sveriges utsädesfören:s tidskr 1964, s 3–7). – Nekr:er över N i DN o SvD 10 juli 1963.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gunnar Nilsson-Leissner, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8108, Svenskt biografiskt lexikon (art av Arne Hagberg), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8108
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gunnar Nilsson-Leissner, urn:sbl:8108, Svenskt biografiskt lexikon (art av Arne Hagberg), hämtad 2024-04-26.