L Olof (Olle) Nordberg

Född:1905-06-09 – Adolf Fredriks församling, Stockholms län
Död:1986-03-28 – Munsö församling, Stockholms län

Bildkonstnär


Band 27 (1990-1991), sida 165.

Meriter

Nordberg, Lars Olof (Olle), f 9 juni 1905 i Sthlm, Ad Fredr, d 28 mars 1986 i Munsö, Sth. Föräldrar: direktören Lars Gustaf N o Anna Maria Malmqvist. Aspirant vid FrKA 20, elev där 21–25, bedrev konststudier i bl a Italien, Spanien o Frankrike. Målare, tecknare, skulptör. – FrKA:s k medalj 26.

G 4 maj 1935 i Munsö m Märta Viktoria Andersson, f 30 juni 1909 i Valbo, Gävl, dtr till maskinisten Einar Walfrid A o Ida Wiktoria Klang.

Biografi

Olle N:s morfar var sadelmakarmästare vid Trebackarlånggatan (senare Tegnérgatan) i Sthlm. Hos honom gick fadern i lära innan han startade egen verksamhet som kaross- och sadelmakare. Morfadern fick också stor betydelse för N genom att han var konstintresserad och hade en rad konstnärskontakter. I sitt hus inrättade han sex målarateljéer som han hyrde ut. N tillbringade största delen av sin barn- och ungdomstid i huset och kom därmed i kontakt med bl a Jenny Nyström, Axel Wallenberg, Arvid Källström, Bror Marklund, Ninnan Santesson, Bertel Nordström, Siri Derkert och Axel Fridell. I denna miljö föddes och växte N:s intresse för konstnärlig verksamhet.

Som elev vid FrKA undervisades N bl a av Olle Hjortzberg, Oscar Björck, Wilhelm Smith och Carl Wilhelmson. Under N:s sista år vid akademin var Albert Engström (bd 13) hans lärare i teckning. Av honom lärde sig N både berättarteknik och ett förtroligt sätt att umgås med modellerna. 1929 hade N sin första separatutställning – på Gummesons konsthall vid Strandvägen i Sthlm. Den blev en avgjord framgång; de flesta tavlorna såldes och kritikerna var välvilliga.

Efter akademitiden flyttade N till Munsö där han var bosatt till sin död. Motiven i N:s konst hämtades i första hand på Munsö. Han målade knotiga och krumma torpare och plirande gubbar med en drastisk och varm humor. Han skildrade vardagliga situationer – kaffedrickning, besök i stugorna. "Med N stiger vi in i en värld av ombonad värme och trivsel, av kaffedoft, flugsurr och trasmattor – och så alla dessa människor, det gamla trygga paret, de unga, blygt ny-förälskade. Allt känns så våldsamt svenskt, inte minst i de situationer där det burleska och diverse folklig situationskomik radas upp på löpande band..." (Johansson). I N:s konst fanns också en poetisk dimension och han kunde förvandla sina gestalter till högre väsen; hans drömflickor lånade ofta drag från hans hustru.

N höll fast vid sin motivkrets hela livet. Han målade det mälarsvenska landskapet och de tunga jordbundna människorna på ett humoristiskt och fantasifullt sätt. Hans bulliga krumelurartade teknik, hans expressiva penselföring och drastiska karakteristik var hans kännetecken. N har kallats för en måleriets döderhultare och en mälaröarnas Chagall. Han experimenterade även med andra tekniker och utförde glas- och sten-mosaiker, träskulptur och emaljarbeten, allt med slösande fantasi och uppfinningsrikedom.

N gjorde flera studieresor på 1920- och 1930-talen. Senare resor gick bl a till Polen och Jugoslavien där han fängslades av den naiva folkkonsten.

N var en av sv konsts stora, levande berättare i klass med Sven Erixson, Olle Olsson Hagalund och Eric Hallström. "Där de lockade fram skönheten i en skräpig förort, fann N den ute på Mälaröarna. Där kunde hans pensel väcka till liv de gamla torpen och deras innevånare i vad som blev en fantastisk blandning av saga och kärv verklighet" (Johansson).

Författare

Tulla Grünberger



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: S Johansson, nekr över N (SvD 2 april 1986); H Lidman, O N, en nord faun (1974); N Nordberg, Karossmakarens berättelser (1969); A Nordenankar, Myller av trötta torpare o änglar hos Mälardalens Chagall (DN. På Stan 13–19 maj 1989); C Sjödell, nekr över N (DN 4 april 1986); SKL; M A S S[trömberg], O N (Konstvännen 1941); Väd 1985.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
L Olof (Olle) Nordberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8189, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tulla Grünberger), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8189
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
L Olof (Olle) Nordberg, urn:sbl:8189, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tulla Grünberger), hämtad 2024-04-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se