Pehr Nordquist

Född:1771-09-26 – Klara församling, Stockholms län
Död:1805-11 – Italien (i Neapel)

Målare, Tecknare


Band 27 (1990-1991), sida 425.

Meriter

Nordquist, Pehr, f 26 sept 1771 i Sthlm, Klara, d i nov 1805 i Neapel (Konst o Nyhets Magasin). Föräldrar: betjänten vid k husgerådskammaren, traktören Peter N o Anna Bergqvist. Elev vid FrKA maj 94. Agreé vid FrKA 00. Ogift.

Biografi

Uppgifter om N:s levnad före sekelskiftet 1800 är fåtaliga och ej samstämmiga. Han blev antagen som elev vid Konstakademin 1794 och var troligen elev till Elias Martin (bd 25) samt blev senare elev till dennes broder Johan Fredric (bd 25). Från 1795 visades enstaka verk av N på Konstakademins årliga utställningar. Under sin elevtid hos bröderna Martin i varje fall hos Johan Fredric deltog N i arbetet med avbildningar av sv topografiska vyer och färglade deras etsningar men var inte delaktig i det grafiska arbetet. Han följde med J F Martin på några av hans resor, och det finns teckningar bevarade med identiska motiv av de två. N:s första kända egna topografiska bild är signerad 1792. Den visar Ramnäs bruk i Västmanland och följdes av ett flertal teckningar och akvareller med olika utsikter, förutom från Bergslagen främst från Östergötland och Värmland. Dessa bilder, som vanligen återger bruks- och herrgårdsanläggningar, visar ett beroende av bröderna Martin framför allt i fråga om kompositionerna, medan staffagefigurerna är något friare och livligare. I N:s vedutor finns en strävan efter en realistisk naturåtergivning, och de är utförda med stor kunskap om akvarellmåleriets teknik. Färgtonerna är svala, vilket bidrar till det verklighetstrogna intrycket.

Från slutet av 1790-talet började N utföra landskapsmålningar i olja. 1801 ställde han på Konstakademin ut två målningar med motiv från Klarälven, vilka inköptes av Gustaf Trolle-Bonde på Säfstaholm. Dessa följdes av flera målningar med landskapsmotiv, av vilka Utsikt av St Cloud (privat ägo), utförd 1804 för G Trolle-Bonde, kan anses som den förnämsta. I dessa verk speglas en romantisk natursyn, inte minst genom en förkärlek för dramatiska motiv, gärna vattenfall eller forsar, framställda i en mörk och dov kolorit. Hans förebilder är delvis att söka i holländska 1600-talsmålningar, och det är betecknande att han 1804 gjorde en kopia efter ett landskap av Ruysdael för Säfstaholrnsgalleriet.

Av N:s hand är även enstaka porträtt kända. Det i olja av Böret Gregesdotter (1798, privat ägo) är en omedelbar och avslöjande bild av en bondkvinna, påminnande om både Pehr Hörbergs (bd 19) och Elias Martins porträttkonst.

N:s originellaste bidrag till den sv konsthistorien är hans satirer och karikatyrteckningar, i vilka han med snabb hand i ett ganska rent linjespel hade förmågan att nå motivets kärna på ett övertygande sätt. Från 1800 daterar sig hans mest berömda verk, Kaffebeslaget, utförd i gouache och något senare som en replik i olja. Den blev populär inte minst genom att den graverades i akvatint av M R Heland (bd 18). Bilden visar hur ett sällskap kvinnor under kaffets förbudstid överraskas av två myndighetspersoner och i all hast försöker dölja sitt förehavande. Det är en sedeskildring utförd med humor och vitalitet, samtidigt som det parodiska inslaget är märkbart. Medveten om bildens framgång gjorde N ett självporträtt under arbetet med oljerepliken. Medan agréetitel och lagerkrans svävar över honom, uttrycker han sin inställning genom texten Puff, hvad det kostar på (Gbgs konstmuseum). Från samma år, 1800, är en annan gouache av samma art, En man som under det han låter pudra sig får besök af Slotts-Canzlibetjenter, hvilka medför utslag på honom (NM), vilken är en godmodig drift med en ekonomisk situation, säkert inte okänd för N. Flera andra teckningar med motiv som på samma sätt gycklar med olika samtida företeelser är bevarade.

Med satirisk underton utförde N även serier av illustrationer till dikter, bl a Till en girig och När sänkta rullgardinen av Anna Maria Lenngren. Med klarsynt iakttagelseförmåga och obeveklig ärlighet återger N:s bild författarinnans skarpsynta människoskildring.

På hösten 1801 begav sig N på en utrikes studieresa, till vars finansiering G Trolle-Bonde och Per Tham på Dagsnäs hade bidragit. En av N före avresan insänd begäran om k stipendium bifölls i början av 1802 med 200 rdr om året att utbetalas under fyra år. Första etappen på resan var Amsterdam, där han för Säfstaholrnsgalleriet inköpte några målningar av äldre mästare. 1802 inträffade han i Paris, där han bl a studerade figurteckning för Jean-Baptiste Regnault, vilken jämte J L David ansågs vara en av de bästa lärarna i Paris. Även här åtog N sig att förmedla konstköp till Säfstaholm, men någon affär blev inte av.

1804 anlände N till Rom, där han bosatte sig vid Via Condotti. Här drabbades han emellertid av lungsot och han begav sig till Neapel för att söka bot, men förgäves. I november 1805 begravdes han på den holländska kyrkogården vid Posillipo. Hans sista tid är i detalj skildrad av en god vän, vars berättelse är återgiven i Konst och Nyhets Magasin 1818. Av rädsla för smitta brändes hela N:s kvarlåtenskap. Från den utrikes vistelsen är således endast ytterst få arbeten kända.

I flera teckningar karikerar N sig själv, gärna med framhävande av sin stora örnnäsa. I en svit bilder återger konstnären sin situation 1801 när hans utlandsresa blev fördröjd på grund av en vagnsolycka och han fick tillbringa en tid på ett värdshus i Helsingborgstrakten. Hans mellanhavanden med värdshusvärden "Munthen" skildras godmodigt spirituellt. N:s kvicka självironi avspeglar också både en positiv livssyn och en högaktning av vänskap.

N, som levde under fattiga förhållanden, hade en livlig personlighet, var vänfast och uppskattad. Malla Montgomery-Silfverstolpe, som en tid hade tagit teckningslektioner för honom, ansåg att han var "kvick och intressant".

Författare

Birgitta Sandström



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: G Berefelt, Sv landskapskonst från renässans till romantik (SAK:s publ 74, 1965); G Berg, P N:s porträtt av Böret Gregesdtr (Fataburen 1951); "... bland berg och sjöar blå ..." Värmland i konsten från 1600-talet till vår tid (Värmland förr och nu, 1979); Elias Martin o hans krets. Natur o människor i Gustaf III:s Sverige (NM:s utställn:kat 168, 1950); H Frölich, Bröderna Elias o Johan Fredrik Martins gravyrer (1939); Gbgs museum, årstryck 1947 (1948); Hultmark; E Hultmark, FrKA:s utställmar 17941887 (1935); Konst o Nyhets Magasin 1818; B Lindwall, Sv teckmar: 1800-talet (Arsb för Statens konstmuseer 30, 1984); S Linné, Skämttecknaren o landskapsmålaren P N (Axel L Romdahl 18 mars 1930, 1930); M Montgomery-Silfverstolpe, Memoarer, 1, ed M Grandinson (1914); G Nordensvan, Sv konst o sv konstnärer, 1 (1925); S A Svensson, förord till A M Lenngren, Till en girig (1953); dens, P N (SKL); K Wåblin, P N (Sv kalender 1891).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Pehr Nordquist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8316, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgitta Sandström), hämtad 2019-10-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8316
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Pehr Nordquist, urn:sbl:8316, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgitta Sandström), hämtad 2019-10-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se