Meriter

Norin, Erik Stephan, f 15 mars 1895 i Karlshamn, d 16 jan 1982 i Uppsala, Domk. Föräldrar: sjökaptenen Emil Fredrik N o Emilie Wendla Ericsson. Studentex vid Karlskrona h a l 2 juni 13, inskr vid StH 9 sept 13, FK 29 maj 16, amanuens vid laboratoriet för kvantitativ kemisk analys ht 17–vt 19, FL 15 dec 23, allt vid StH, företog geol o kvartärgeol undersökn:ar i Centralasien 20–22 o 24–25, chefsgeolog i Sven Hedins (bd 18) exp dit 27–35, inskr vid LU 18 jan 37, disp 28 maj 37, FD 31 maj 37, doc i geologi o mineralogi 19 juni 37, allt vid LU, prof i geologi, särsk petrografi o mineralogi vid UU 12 jan 45–1 juli 61. – LFS 42, LVS 47, LVA 48.

G 1) 22 jan 1927(-35) i Sthlm, S:t Göran, m Ebba Ingeborg Thorén, f 22 jan 1897 i Åby, Kalm, d 11 maj 1971 i Sthlm, Gust Vasa, dtr till trädgårdsmästaren Karl August T o Karolina Sofia Nyländer; 2) 24 mars 1936 i Lund m Anna Göthilda Arabolt, f 28 aug 1898 där, d 22 april 1987 i Uppsala, Domk, dtr till civilingenjören Anders A o Ingrid Göthilda Johnsson.

Biografi

Som forskare är Erik N bäst känd för sina geologisk-geografiska studier och karteringar i Centralasien. På inbjudan av Shansi-universitetet i Nordkina började han 1920 ett tvåårigt utforskande av vissa eruptiv-bergarter och en serie kolförande senpaleozoiska sedimentbergarter som förekommer i Shansi-provinsen. Under flera vistelser i provinserna Kashmir och Ladakh i nordvästra Himalaya i mitten av 1920-talet studerade N den kvartära nedisningen med syftet att jämföra de glaciala sedimenten i Asien med liknande förekomster i Sverige. Fältobservationerna i Shansi-provinsen och i Himalaya gav material till ett flertal intressanta skrifter, bl a Preliminary notes on the late Quaternary glaciation of the north-western Himalaya (Geogr annaler 1925) och Late glacial clay varves in Himalaya connected with the Swedish time-scale (ibid 1927).

Vistelserna och de vetenskapliga studierna i Kina och Himalaya gjorde N till en framträdande kännare av Centralasiens geologi, vilket föranledde att han erbjöds att medverka som chefsgeolog i Sven Hedins centralasiatiska expedition. Det blev nio arbetsamma år, då forskningarna ofta skedde under primitiva förhållanden, men det var också en mycket fruktbar tid, under vilken N förvärvade allsidig geologisk erfarenhet och insamlade värdefullt mät- och provmaterial, som blev basmaterial för bearbetning, tolkning och publicering under resten av hans liv. Under expeditionen utförde N geografiska uppmätningar och geologiska karteringar med provinsamlingar i stora områden i Tien Shan och Tibet. Expeditionens sista år tillbragte han som medarbetare i National Geological Survey of China då han reviderade New Atlas of China (publ 1948).

Efter hemkomsten till Sverige 1935 påbörjade N bearbetningen av det kolossala observations- och provmaterial som han hade samlat under expeditionen. En del kom att utgöra bas för doktorsavhandlingen, som försvarades vid Lunds universitet 1937. De geologisk-geografiska expeditionsresultaten presenterades också i en rad andra vetenskapliga avhandlingar och föredrag, bl a vid den internationella geologiska kongressen i London 1948. Hans forskarinsatser i Centralasien belönades 1936 med Hedinmedaljen i guld.

Under bearbetningen av det insamlade Asienmaterialet fokuserades N:s intresse på vissa paleozoiska sediment som förekommer i Himalaya, Tibet och Karakorum. Via studiet av dessa kom hans forskning även att omfatta moderna oceaniska sediment, och han undersökte bl a marina sedimentprov, insamlade under den sv djuphavsexpeditionen – Albatrossexpeditionen – 1947–48. Hans publicerade resultat från dessa forskningsinsatser belönades med UU:s högsta utmärkelse, det Björkénska priset, 1958. N:s tolkning av de paleozoiska-mesozoiska sedimenten i Centralasien fick senare förnyat intresse i samband med lanserandet av teorin om kontinentaldrift, som bl a innebär att den indiska halvön har rört sig norrut och pressat ihop Himalaya.

För att ge yngre forskare av geodynamik – inklusive kontinentaldrift – möjlighet att ta del av N.s detaljerade kunskaper om Centralasiens geologi blev han 1977 inbjuden att vara huvudtalare vid en internationell Penrosekonferens arrangerad av Geological Society of America. Denna konferens har blivit känd under namnet "Erik Norin's Penrose Conference on Tibet".

Under professorstiden i Uppsala var N upptagen med undervisning, planering av ny institutionsbyggnad och administration. Det blev liten tid till vetenskaplig verksamhet. Desto intensivare blev hans forskningsaktivitet efter pensioneringen, då hans outtröttliga arbete och levande intresse för geologin var ett föredöme för institutionens unga forskare. Som pensionär koncentrerade sig N på bearbetning och publicering av resultaten från de tidigare fältarbetena i Asien. Det är symptomatiskt för hans arbetssätt att de geografiska mätningar som utfördes under mycket svåra förhållanden på 1920- och 30-talen förvånansvärt bra överensstämmer med moderna satellitfotografier. Ännu kort före sin bortgång publicerade N ett flertal skrifter rörande forskningen i Centralasien. Korrekturet till sitt sista tryckta arbete läste han i sjuksängen dagen innan han avled.

Författare

Hans Ramberg

Arkivuppgifter

N:s arkiv (ca 45 vol: dagböcker, ms till vetenskapl arb o föredrag, korrespondens, fältarbetsmaterial mm) i Hedin-N:ska saml, RA. – Brev från N i RA (drygt 600 st till S Hedin).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Geology of Western Quruq tagh, Eastern Tien-shan. [Akad avh, Lund.] Sthlm 1937. 4:o. XV, 184 s, 4 pl, 1 karta, XLIII s pl o i fol 3 diagram. Även: XV, 194 s, 4 pl, 1 karta, XLIII s o i fol 2 kartor, 3 diagram. (Reports from the scientific expedition to the north-western provinces of China under leadership of dr. Sven Hedin, 3. Geology, 1 [=Publication 1]; även med omsl Meddelanden från Lunds universitets mine- ralogisk-geologiska institution, nr 70.) – Geologic reconnaissances in the Chinese Tien-shan. Sthlm 1941. 4:o. XII, 229 s, 2 pl, 2 tab, XXIII s pl 0 i fol 3 kartor, 1 diagram. [S 191–208: Appendices av andra förf.] (Ibid, 3:5 = Publ 16; även med omsl Meddelanden ... [88].) – The Tarim Basin and its börder region. Leipzig 1941. 36 s, 1 stor pl. ([Omsl:] Regionale Geologie der Erde, Bd 2. Palaeozoische Tafeln und Gebirge, Abschnitt IV b.) – Two salt basins in Central Asia (Lunds geologiska fältklubb 1892-1942, Lund 1942, s 138–162, 1 karta, även sep, 25 s, 1 karta, med omsl: Meddelanden ... 97). – Besvär över det Större akademiska konsistoriets i Uppsala förslag till återbesättande av professuren i geologi, särskilt petrografi och mineralogi, vid Uppsala universitet. Lund 1944. 13 s. – Geological explorations in western Tibet. Sthlm 1946. 4:o. XI, 214 s, 12 pl-bl, 2 kartor. [S 145–198 med 10 pl: Appen-dices av andra förf.] (Reports ...,3:7 = Publ 29; även med omsl Meddelanden ... 110.) – Specialsakkunnigutlåtande rörande professuren i geologi, särskilt historisk geologi, vid Uppsala universi tet. [Upps 1949.] 4:o [duplic]. 28 bl. – Sakkunnigutlåtande rörande tillsättningen av professuren i geologi vid Oslo universitet. [Oslo 1955.] 4:o [duplic]. 91 bl. – The sediments of the central Tyrrhenian Sea. Gbg 1958. [Omsl.] 4:o. 136 s, 19 pl. (Reports of the Swedish deep-sea expedition 1947–1948, vol. 8. Sediment cores from the Mediterranean Sea and the Red Sea no. 1.) – Alkalisyenitområdet vid Almunge (7:e nordiska geologmötets exkursion C 2, [Sthlm 1958,] 4:o [duplic], bl 3–7). – Kompendium i kristalloptik. [Upps 1960.] 4:o [duplic]. 56 bl. – Kompendium 1 mineralogi. Valda delar. [Upps 1960.] 4:o [duplic]. 111 bl. – The alkaline rocks of Almunge (International geological congress, 21 session Norden 1960, [Guide-book 1.] H. von Eckermann mfl, Alkaline rocks and mineral deposits of sou-thern, central, and northern Sweden, Guide to excursion no C 27, [Sthlm 1960,] s 10–17; tills med R. Gorbatschev). – The Institute of mineralogy and geology (Acta Universitatis Upsaliensis, Skrifter rörande Uppsala universitet, C 3. G Enequist mfl, The new buildings for the Geographical and Geological institutes, University of Uppsala, Upps 1952, s 41-62). – Sven Hedin, Central Asia atlas. 1-5. Sthlm 1966-82. 4:o. (Reports from the scientific expedition ... 1. Geography, 1–5 = Publ 47-50, 54.) 1. 1966. 8 s. [Inledn till 20 vikta kartor i kartong jämte inne-hållsförteckn till följande vol 1 o titelbl till vol 2–3.] 2–3, 5 o 3[ = 4] = Memoir on maps, vol. 1–3, fasc 1 o 3, 1967–82. 1. Records on surveys. 1967 (tr 1968). 148 s. (Tills med N. P. Amboldt.) 2. Index of geographical names. 1967. 92 s. (Tills med D. M. Farquhar o G. Jarring.) 3:1. The Pamirs. K'unlun, Karakoram and Chang T'ang regions. 1982. 61 s, 2 pl. (Tills med N Amboldt t, compiled by E N.) 3:3. The Kansu-Hohsi corridor and the Suloho-Ochinaho drainage regions. 1980. 114 s, 2 kartor, 2 pl. (Tills med F Bergman + mfl; d:o). – Edsengol-oasen i Gobiöknen. Några synpunkter rörande dess hydrologi baserade på F Bergmans (t 1946) och N. G. Hörners (t 1950) efterlämnade material (Geologiska föreningens i Stockholm förhandlingar (GFF), bd 88, 1966, Sthlm, s 340–350). – Redogörelse för de forskningsarbeten som belönats med 1969 års Celsius-medalj i guld (VSÅ, 1970, Upps, s 38 t). – Hedin, Sven Anders (Dictionary of scientific biography, vol 6, New York [1973], 4:o, s 215–218; flera senare tr o ny uppl 1981). – The sub-cenomani-an surface of denudation and the upper Creta-ceous sedimentary sequence in western Tibet (Rivista italiana di paleontologia e stratigrafia, Memoria 14, 1974, Milano, s 359–374). – The "Black Slates" formations in the Pamirs, Karakoram and western Tibet ([Accademia nazionale dei Lincei:] Atti del convegni Lincei, 21. International colloquium on the geotectonics of the Kashmir Himalaya Karakorum – Hindu Kush – Pamir orogenic belts Roma 1974 / Colloquio internazionale sulla geotettonica delle zone orogeniche del Kashmir ..., Roma 1976, s 245-264). – [S Hedin, Lop-norproblemet löst!:] Kommentar (Ymer, årg 96-97, 1976/77, Sthlm, s 330 i). – The relationship between the Tibetan Platform and the Tarim Basin (Acta Universitatis Upsaliensis, Bulletin of the Geological institutions of the Uni-versity of Uppsala, N S, vol. 8, [omsl,] Upps 1979, s 17–34, 3 stora pl). – Sign artiklar i Svensk uppslagsbok, Malmö 1929-37, 2. uppl 1947–55, o SMoK, 5, Sthlm 1944; bidrag i Comptes rendus/Reports för Congrés géologique interna-tional/International geological congress, session 15, South Africa 1929, 2, Pretoria 1930, 17, U.S.S.R. 1937, 6, Moscow 1940, 18, Great Bri-tain 1948, 5, London 1950, o 19, Algiers 1952, 4:4, Algiers 1953; artiklar i: Bulletin of the Geological survey of China, no. 3–4, Peking 1921–22, Journal of the North China branch of the Royal Asiatic society, vol. 53, [Shanghai] 1922, Bulletin of the Geological society of China, vol 3, 1924, 9, 1930, 14, 1935, Peking, Chinajournal of science and arts, vol 1, Shanghai 1923, GFF, 46–47, 1924–25, 73, 1951, 81, 1959, Geografiska annaler, bd 7–9, 1925–27, 13, 1931, 17 [extra bd:] Hyllningsskrift till Sven Hedin, 1935, 36, 1954, Sthlm, Geographical review, vol. 22, 1932, New York, Ymer, 55, 1935, Petermanns Mitteil-ungen, Vol. 81, Gotha 1935, Geologische Jahres-berichte, Bd 2, B 1. Berichte uber die Jahre 1937 und 1938, Berlin 1940, Kungl. universitetets i Uppsala redogörelse för det akademiska året ... 1944/45–1957/58, Upps 1945-59 (i UUÅ resp år) (berättelser om den mineralogiska o geologiska institutionen 1944/45–1954/55 o om mineralogi, petrologi o allmän geologi inkl avd för kvartärgeologi 1955/56–1957/58), FS, Förhandlingar, bd 18, 1948, Lund 1949, Bulletin of the Geological institution of the University of Upsala, 34, 1949-53, 1953, Statens naturvetenskapliga forskningsråds årsbok, 7, 1952–53, Sthim 1954, Geologische Rundschau, Bd 43, 1955, 47, 1958, 50, 1960, Stuttgart 1955-61, VSÅ 1958; vissa bidr med omsl som Contribu-tions from the Nyström institute for scientific research in Shansi, associated with Shansi govern-ment university, Taiyuanfu, N. China, 1–2, 4–6 o 8, 1921–24, eller Data från Stockholms hög- skolas geokronologiska institut, 2, 8 o 11, 1926–27; se The Bulletin of the Geological institutions 40: B Waern, Bibliographia Noriniana ... 1921–1961, Upps 1961, s XIII–XX; även medv i UNT.

Utgivit: Bulletin of the Geological institution(s) of Upsala. Vol. 34-39. Upps 1949-62. (Tills med H G Backlund / P Thorslund o 1960–62 A Martinsson.) – N. G. Hörner, Some notes and data concerning dunes and sand drift in the Gobi desert. Sthlm 1957. 4:o. 39 s, 1 portr, 5 s pl, 5 kartor, 2 diagram. [Föret; tills med G Montell.] (Reports from the scientific expedition ..., 3. Geologi, 5 = Publikationer, 40.)

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 12 jan 1945, nr 81, RA.

H Ramberg, E N in memoriam. Västvärldens främste kännare av centralasiatisk geologi (DN 20 jan 1982); B Sommarström, E N död. Chefgeolog på Sven Hedins sista Himalayaexpedition (SvD 18 jan 1982); UUM 1951–1960 (1975). – Minnesteckn:ar över N i FS:s årsb 1984 (1985) o IOP Newsletter 18 (International Organization of Palaeobotany, London 1982).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Erik S Norin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8358, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Ramberg), hämtad 2024-05-11.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8358
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Erik S Norin, urn:sbl:8358, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Ramberg), hämtad 2024-05-11.