Carl R Nyberg

Född:1858-05-28 – Arboga stadsförsamling, Västmanlands län
Död:1939-03-25 – Lidingö församling, Stockholms län

Uppfinnare


Band 27 (1990-1991), sida 639.

Meriter

Nyberg, Carl Richard, f 28 maj 1858 i Arboga, d 25 mars 1939 i Lidingö. Son till Anna Christina N. Anställd hos guldsmeden P O Hellsund i Arboga, hos gelbgjutare J F Lindbom i Sthlm 74, i J Erikssons mek verkstad där 8182, drev egen verkstadsrörelse där o i Sundbyberg 8222, VD i C R Nybergs verkstads ab 0622. Uppfinnare, konstruktör.

G 2 mars 1883 i Sthlm, Ad Fredr, m Charlotta Vilhelmina Fredriksson, f 18 nov 1856 i Kärnbo, Söd, d 3 jan 1930 i Södertälje (enl db för Lidingö), dtr till soldaten Gustaf Wilhelm Fält o Johanna Carolina Jädergren.

Biografi

Carl N:s barndom i Arboga präglades av mycket fattiga förhållanden. Fadern avled när N bara var ett år gammal. Modern gifte sig efter några år med en skomakare. N berättar att hon "gick omkring i hjälphus och tvättade kläder." Han fick ofta gå till sängs hungrig. Skolgången varade till dess N var i 14-årsåldern. Han beskriver sig själv som ett snällt barn, och givetvis hjälpte han till i skomakarverkstaden på kvällar och lördagar. Sedan N lämnat skolan fick han anställning hos en guldsmed Hellsund, som hade en ganska omfattande tillverkning av sk giktringar, vilka ansågs kunna bota bla reumatism och gikt. N lärde sig att framställa sådana. När han blivit 17 år flyttade han till Sthlm. Där blev N genom förmedling av en morbror anställd hos gelbgjutaren J F Lindbom. Under de tre år N arbetade hos honom visade han klart sina anlag som uppfinnare. Han lyckades tillverka modeller av såväl en flygmaskin av helikoptertyp som en undervattensbåt. Den senare hanterades liksom senare tiders ubåtar med hjälp av komprimerad luft. Flygmaskinen hade två propellrar, monterade på vertikala axlar. De roterade i var sin riktning. Med hjälp av en urfjäder kunde maskinen höja sig två meter. Båda modellerna tilldrog sig ett visst intresse bland experter. Med hjälp av ekonomiskt bistånd från en amanuens i VA kunde en större modell av flygmaskinen, driven av en liten ångmaskin, tillverkas. Vid ett försök att demonstrera flygmaskinen blev den dock förstörd. N skördade inga direkta vinster av sina första modeller men väl erfarenheter och blev uppmuntrad att fortsätta.

För att kunna utveckla sina tekniska anlag tog N plats i J Erikssons mekaniska verkstad. Där fick han arbeta med att löda ihop gasoljekök, något som han gjorde så skickligt, att arbetskamraterna kallade honom "löd- professorn". Han konstruerade snart ett slags skruv, som gjorde att vätskan och lågan kunde regleras efter behov. En av verkstadens kunder tillverkade korkstämplingsmaskiner. Under ett led i tillverkningen måste dessa värmas över hemmagjorda spritlampor. Detta arbete var både mödosamt och farligt, eftersom spritlamporna lätt kunde välta eller läcka. För att komma tillrätta med dessa problem konstruerade N en transportabel blåslampa med reglerbar och starkt koncentrerad låga. Han tog patent på denna 1881. De första blåslamporna eller lödlamporna, som N kallade dem, såldes till gas- och vattenledningsentreprenörer.

N insåg att det fanns en marknad för hans lödlampor och startade egen tillverkning, först 1882 i en tvättstuga i huset Luntmakargatan 58, därefter i en större lokal vid samma gata. 1885 flyttade N till en liten men komplett verkstad i Sundbyberg. De första åren som egen företagare innebar ekonomiska svårigheter. För att förbättra ekonomin började han fabricera giktringar i konkurrens med sin tidigare arbetsgivare. Han rationaliserade och kunde sälja ringarna för en krona styck, medan Hellsund tog två kronor. N sålde 10 000 per år och tjänade 1 000 kr om året på tillverkningen.

Medan N tillverkade giktringar för sitt levebröd utvecklade han lödlampan och uppfann bl a ett enkelt men säkert system för att förhindra sprängningar av lamporna. Då han 1886 deltog i en maskinutställning i Sthlm fick han kontakt med en inflyttad tysk affärsman, Max Sievert. Denne åtog sig försäljningen av lödlamporna, som snart blev en världsartikel. N:s företag ombildades till aktiebolag 1906. Aret därpå såldes drygt 38 000 lödlampor. Tillverkningen hade utökats och bl a såldes också detta år närmare 29 000 kokapparater, dvs fotogenkök. Flera nya fabriksbyggnader hade då byggts i Sundbyberg.

1922 avyttrade N sin verksamhet till ab Max Sievert för 1,25 milj kr, en för tiden ofantlig summa. N uppgav själv att anledningen till försäljningen var en tvist med fackföreningen. Sannolikt bidrog också det faktum att företaget gjort en mindre förlust 1921. N var då 62 år. Resten av livet kunde han leva som en förmögen man. Tysken Otto Lilienthal hade 1890 börjat bygga glidflygplan. Nästa logiska steg i utvecklingen var att sätta motor och propeller på glidflygplanen. Sitt intresse för flygning hade N dokumenterat genom sin "helikopter". Nu angrep han problemen systematiskt och vetenskapligt. Han samarbetade med prof J E Cederblom (bd 7) vid KTH, som svarade för de teoretiska beräkningar som behövdes. För att åstadkomma en allmän uppslutning kring projektet och en ekonomisk plattform inbjöd N 1898 till ett offentligt möte i VA:s hörsal. En nationalistisk ton fanns över såväl inbjudan som mötet. Sverige skulle stå som skapare av ett nytt, revolutionerande trafikmedel.

Mötet ledde dock inte fram till något konkret resultat. En audiens hos Oscar II gav inte heller något. N byggde då för egna medel en flygmaskin i halv skala. Han kallade den Flugan. Den var inte tänkt att kunna lyfta med en förare utan närmast avsedd att användas för olika experiment. N lät den snurra runt en påle, fasthållen av en lång lina. Flugan började prövas vintern 1904. Vid ett försök vände den dock plötsligt mot stolpen i mitten och slogs i spillror. Experimenten fortsatte med en reparerad och förbättrad version av Flugan. 1908 lät N bygga en ny maskin av delvis annan typ, avsedd att starta från en vattenyta. Den lyfte dock inte och därefter gav N upp sina flygförsök.

Redan året innan försöken med Flugan inleddes hade bröderna Wright i Ohio, USA, lyckats bygga ett flygplan som kunde flyga. Utvecklingen gick därefter mycket snabbt. Sverige och N hade således redan då Flugan stod färdig försuttit chansen att bli först i världen med ett maskindrivet flygplan. Icke desto mindre innefattade N:s flygmaskinsförsök flera imponerande konstruktioner. Främst av dessa var den ångmaskin som drev flygplanet. Effekten i förhållande till vikten var anmärkningsvärt stor. I förslaget 1898 gav maskinen 30 hk vid en vikt av 78 kg. Då ingick pumpar och annan kringutrustning i beräkningarna. I flygplanet 1908 vägde ångmaskinen tre kg per hk. Maskinen hade mycket effektiva ångkondensatorer. I den första versionen av Flugan kunde 60 l vatten i timmen återvinnas.

N konstruerade också en vindtunnel, där han bl a kunde pröva vingarnas lyftkraft och planets luftmotstånd. Såvitt känt var han den förste som använde en sådan. N byggde även Sveriges första hangar, där hela fronten kunde skjutas åt sidan.

Sedan N upphört med flygförsöken och sålt sin fabrik ägnade han sin tid åt andra nykonstruktioner. Mest framgångsrik var kanske hans utveckling av en propeller för båtar. Under en färd med sin motorbåt fick han grundkänning och skadade propellern. Han hissade upp båten och riktade bladen med en hammare och en yxa. Han kom då att tänka på att propellerbladen kunde fungera som vingar. Vid denna tid sågs annars propellern som en skruv, som skruvade sig fram i vattnet. N hamrade till bladen som ett slags vingar och fann att båten blev snabbare. Detta gav uppslag till propellerexperiment, som ledde till effektivare och lugnare gång, framför allt för större fartyg. N:s propellerkonstruktioner användes under hela mellankrigstiden.

N:s position som industriledare grundade sig på hans uppfinning och tillverkning av blåslampor, som blev en världsartikel. Han gjorde också betydelsefulla konstruktioner med propellrar och i samband med sina försök med det första sv maskindrivna flygplanet. N räknas som en av Sveriges främsta uppfinnare och flygpionjärer, och han vann priser vid utställningar i Sthlm, Khvn och Antwerpen.

Författare

Hans Österberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Handhar (konc, brev, ritn:ar mm) efter N i Tekn museet, Sthlm. Handhar efter o om N:s verksamhet i Sundbybergs Hembygdsarkiv.

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Några minnesanteckningar. Sthlm 1938. 53 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: H O Dahl, Om C R N:s propellerkonstruktioner o några vunna resultat (Tekn tidskr 1921); A Eriksson, "Flyg-Nyberg", uppfinnargeni i Sundbyberg (111 förortshist, 1, 1981, s 9194); K Modin, CRN, den självlärde uppfinnaren (dens, Sv ingeniörskonst o storindustri, 1935); Q Moen,] Primus-Sievert, 1882-1982 [1981]; AB Max Sievert 75 år 18821957 (1957); E Pallin, Flygande människor (1909); A Rundberg, 100 år i luften (1965); H Österberg, C R N:s mek verkstad (dens, Sundbyberg, den nya förstaden, 1966); Översikt af de viktigaste av svenskar gjorda uppfinningar (Sverige, land o folk, 1901).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl R Nyberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8429, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Österberg), hämtad 2018-12-12.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8429
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl R Nyberg, urn:sbl:8429, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Österberg), hämtad 2018-12-12.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se