Ernst L Nygren

Född:1889-06-14 – Karlstads domkyrkoförsamling, Värmlands län
Död:1968-04-01 – Engelbrekts församling, Stockholms län

Historiker, Arkivman


Band 27 (1990-1991), sida 698.

Meriter

1 Nygren, Ernst Ludvig, f 14 juni 1889 i Karlstad, d 1 april 1968 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: fältintendenten Olof Emanuel N o Emma Catharina Magnusson. Mogenhetsex vid Karlstads h a l 6 juni 07, inskr vid LU 17 sept 07, vid UU 3 febr 08, vid Kiels univ 12 juni 08, vid Leipzigs univ 30 okt 08, FK vid UU 30 maj 11, FL där 29 mars 19, amanuens i ULA 9 april 19, i RA 11 dec 19 (tilltr 1 okt 20), andre arkivarie 25 nov 21, förste arkivarie 14 juni 28, allt i RA, landsarkivarie i VLA 22 sept 33–30 april 37, redaktör av Sveriges medeltidsurkunder (Sv diplomatarium) 6 april 37–30 juni 54, arkivråds namn 7 nov 47, led av VHAA:s personnamnskomm 47–56, av VHAA:s komm för Det medeltida Norden 48—56, av VHAA:s diplomatariekomm 55–68. – LSkS 24, KorrespLVHAA 38, fil hedersdr vid StH 30 maj 47, LVHAA 50. – Ogift.

Biografi

Ernst N var värmlänning. Värmlands historia och skatterna i gymnasiebiblioteket fängslade honom redan under skoltiden. Sina båda första studentår delade N mellan universiteten i Lund, Uppsala, Kiel och Leipzig. Vid de tyska lärosätena studerade han bl a historia för Karl Lamprecht och tyska språket för Eduard Sievers. Våren 1916 framlade N på historiska licentiatseminariet en uppsats om Ericus Olai och hans historieskrivning. I utvidgad form och kompletterad med en källkritisk granskning av Sveriges medeltidsannaler godkändes den som licentiatavhandling.

Många väntade, att N snart skulle disputera på Ericus Olai, men det skedde ej. N planerade också en modern utgåva av annalerna. Andra åligganden och uppdrag tog dock hans tid och krafter i anspråk. N kom därför endast att publicera spridda studier till sitt huvudämne. Viktiga iakttagelser om det handskriftliga sambandet mellan Uppsala-annalen C 92 och Vadstenadiariet C 89 framlade N i festskriften till L Stavenow 1924. I en utförlig recension 1929 av Ingvar Anderssons avhandling gav han något av sin egen syn på annalerna och rimkrönikorna. Många år senare gavs han tillfälle att biografera Ericus Olai och sammanfatta sina studier om honom och hans krönika, dess tillkomst, källor och tendens (SBL 14, 1951). Vid sidan av rimkrönikorna och prosaiska krönikan samt Saxokompendiet ser N kungalängderna och annalerna samt ett antal urkunder som dess viktigaste källor. Han räknar med att de bevarade annalerna är kompilationsverk och att de äldsta inhemska annalnotiserna har samband med cisterciensordens uppträdande i Sverige. Som stöd för tanken att de sv annalerna har sitt upphov i historiska uppteckningar vid cisterciensklostren, t ex nekrologier och kungalängder, har N pekat på obituarienotiserna 1196–1236 i en vidimation skriven 1372 i Nydala (DS X 168) och på en lista över donatorer till Vreta kloster. Häremot har framhållits (Bolin, Paulsson), att de äldsta nu bevarade annalerna tillkommit i slutet av 1200-talet vid dominikankloster och bygger på en stomme av notiser som övertagits från Danmark.

Strax efter sin examen blev N amanuens vid landsarkivet i Uppsala men övergick snart till RA. Gynnsamma omständigheter möjliggjorde en snabb karriär. Under hans medverkan förvärvade RA bla drottning Kristinas arkivalier i Azzolinosamlingen i Empoli, som han själv förtecknat 1923, och det Sackska arkivet på Bergshammar (1929–30). 1922 upplade han en särskild samling fotostatkopior i RA av inlånade medeltidshandlingar i original, och när han blev chef för diplomatarieverket skapade han där en kompletterande samling fotostatkopior av medeltidsbrev i original samt av viktiga avskrifter och brevförteckningar.

N dokumenterade sin kunskap om landsarkivens material genom uppsatsen Våra kyrkoarkiv (1922, utvidg uppl 1925), vilken länge var standardarbetet på området. Som landsarkivarie i Vadstena lyckades han uppnå en betydande förstärkning av arkivets personal och en uppryckning av arkivet. Med stora förväntningar för sitt fortsatta vetenskapliga arbete hade han flyttat till Birgittas stad, men han fann, att avståndet till de stora biblioteken och även till Linköping var ett väsentligt hinder. En möjlighet att återvända till Sthlm yppades för N, när arkivrådstjänsten på landsarkivbyrån blev ledig 1936. Hans förhoppningar om tjänsten, som understöddes av riksarkivarie H Almquist, blev dock svikna. N tog avsked från landsarkivarietjänsten 1937 för ett nyskapat viktigt uppdrag i Sthlm.

Efter tillkomsten av Humanistiska fonden hade frågan om Sv diplomatariums fortsättning kommit i ett nytt läge. Vitterhetsakademin tillsatte våren 1935 en kommitté som skulle stå i spetsen för utgivningen, och denna skulle bekostas av fonden. N var väl rustad för uppdraget som diplomatariets redaktör: Redan 1914–15 hade han hört till dem som engagerats av S Tunberg för ett planerat regestverk över medeltidsdiplom 1356–1400, och våren 1919 biträdde han Tunberg med att uppsöka och förteckna medeltida källor till Kopparbergets historia. Som en del av sin tjänst i RA fick han biträda Tunberg vid redigering och utgivning av urkunderna 1354–55 i DS. Under några korta månader på 1920-talet deltog N i de nordiska forskningarna i Vatikanarkivet. När Nils Herlitz för Stadshistoriska institutet utgav medeltidsdelen av verket Privilegier, resolutioner och förordningar för Sveriges städer (1927), hade han litat till N:s sakkunskap för kollationering av de texter som fanns bevarade i medeltida original. Nästa band, med privilegierna från Gustav I:s tid, utgav N själv med en rad kunniga sakkommentarer.

Vid Sv diplomatarium blev N:s uppgift att planera verkets fortgång och att leda den 1935 påbörjade totalinventeringen av original, avskrifter eller regester av medeltidsbrev inom Sveriges och grannländernas arkiv och bibliotek. Denna inventering framstod som en nödvändig förutsättning för utgivningen och skulle motsvara det danska repertoriet. Den genomfördes med energi och konsekvens från äldsta tider till 1540 och var kanske N:s största insats för sv medeltidsforskning. Själv hade han undersökt de samlingar i KB och UUB som hopbragts under decenniet efter 1630 av Mårten Aschaneus (bd 2) och Jonas Rhezelius. N hade också genomgått de ganska okända samlingarna av medeltidsbrev i original eller avskrift i landsbiblioteket i Skara och i museerna i Norrlandsstäderna. Fram till sin pensionering ledde och befordrade han generöst sina medarbetares arbeten inom diplomatarieverkets ram, ehuru detta kom att gå ut över hans egna insatser som utgivare. Ett första halvband för tiden 1356–juni 1358 påbörjade N 1938, men arbetet måste avbrytas p g a kriget. I stället fick N möjlighet att 1946 utge ett redan 1925 påbörjat supplementhäfte med påvliga texter (6:5), och 1959 kunde han äntligen avsluta sjätte bandet med rättelser och källförteckning samt en lätt förbisedd men synnerligen instruktiv inledning om Vatikantexternas tillkomst och uppbyggnad. N fortsatte med förarbeten till band 7 även efter pensioneringen men förmådde ej själv färdigställa halvbandet, som utkom först 1976–82 i bearbetning och komplettering av andra.

Väsentliga nyheter i diplomatariets nya band och en konsekvens av planen för totalinventeringen var, att ej blott fullständiga texter medtogs utan också sådana aktstycken som endast var kända i referat eller omnämnda i t ex brevförteckningar och domböcker, samt att alla medeltida avskrifter redovisades, även av bevarade original, likaså samtliga äldre utgåvor. De editionsregler som diplomatariekommittén fastställde 1938–39 efter grundliga utredningar av N innebar påtagliga skärpningar för textkonstitueringen. Originalbrevens mått och gamla arkivsigna meddelades också. För att göra en fullständig översättning umbärlig för dem som ej behärskade urkundens språk, redogjordes för texternas sakinnehåll i utförliga regester.

N:s arbete med diplomatariet avsatte flera mindre specialundersökningar, bl a om medeltidens skrivmaterial och om diplomatariets förhistoria och historia. En ingående undersökning av Linköpings domkyrkas medeltida kopieböcker på pergament och papper publicerade N 1941–44. Den innehåller handskriftshistorik, omfångsrika och med lärda noter försedda handskriftsbeskrivningar samt innehållsredogörelser med korta regester av samtliga brevtexter i båda volymerna samt bl a ett kronologiskt register över urkunderna.

N var en av ledamöterna i Kommittén för utgivning i facsimile av äldre handskrifter, som bildades 1936. Kommittén kom emellertid endast att utge Karlskrönikan (1938). Nya möjligheter skapades av den danske bokförläggaren E Munksgaard, och i det consilium editoris för Corpus Codicum Suecicorum medii aevi som bildades 1942 invaldes N. I denna serie utgav N Vadstena klosters privilegiebok A 19 (1949) och Diarium Vadstenense (1963). I sin värdefulla inledning till privilegieboken uppmärksammade N ej blott de påvliga privilegiebullorna, vilkas original med något undantag gått förlorade, utan även den förteckning som visade hur bl a bullorna i klostrets arkiv varit fördelade på tre skrin.

N var tillbakadragen och anspråkslös men generös med sitt vetande och trofast mot de vänner han fick i Sverige och vid sina kontakter med utlandet. N ansågs vara en skicklig pedagog, och "den forskarhandledning han gav" inom RA:s medeltidsavdelning "och senare som chef för Svenskt Diplomatarium har kommit en hel generation sv medeltidshistoriker till godo och har ägt en betydelse, som är svår att uppskatta till dess rätta värde" (Lönnroth). Ett uttryck för historikers och arkivmäns uppskattning var festskriften Archivistica et mediaevistica, varmed han hyllades i samband med sin 65-årsdag.

Författare

Jan Liedgren



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

N:s arkiv (bl a ms, brev, excerpter o foton) i RA. – Brev från N i KB (bl a många till N Ahnlund), LUB (bl a till B Hildebrand o G Virdestam), SSA (bl a många till N Östman) o i RA (bl a till F Liljeholm o många till L M Bååth o H Brolin).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Värmlands stenålder (Värmland förr och nu, meddelanden från Värmlands naturhistoriska o fornminnesfören, 12, 1914, Karlstad, s 13–120, 13 pl, 3 vikta kartor). – Värmlands nations hus (Nationshusen i Uppsala, illustr skildringar ... saml o utg av A Roosval, Sthlm 1915, 4:o, s 235–264; även sep, 28 s). – Värmlands nation i Uppsala v.-t. 1910–h.-t. 1914. Porträtt o biogr uppgifter på nationens uppdrag red. [Upps, tr] Gbg 1916. 134 s. – Värmlands fornminnen (En bok om Värmland av värmlänningar, red av H. H. Hildebrandsson, Sixten Samuelsson, d 1, Upps ... 1917, 4:o, s 113-176; även sep, 1918, 64 s). – Ericus Olais och andra svenskars studiebesök i Siena (KA, årg 19, 1918, Upps ..., s 118-126). – En bortglömd källa till Värmlands antikvariska topografi (Anders Lignells samlingar "Carlstads stifts fornminnen" i Kristinehamns realskolas bibi] (Värmland förr o nu, 17, 1919, s 87–98; även sep, 12 s). – Våra kyrkoarkiv (Tidskrift för det svenska folkbildningsarbetet, årg 10, 1922, Sthlm, 4:o, s 15-36). – Vadstena klosters tankebok och annalhandskriften C 92 i Uppsala universitetsbibliotek (Historiska studier tillägnade Ludvig Stavenow .... Sthlm 1924, 4:o, s 59–66). – Berättelse angående inspektion av vissa lokalarkiv i Jämtlands, Västernorrlands och Gävleborgs län under år 1922 (MRA, N F, ser. 1, bd 7 = [nr] 60–70, Sthlm 19[24–]27, s 80-96 [1925, i 60–62]). – Våra kyrkoarkiv. Föredr vid kyrko-vårdskursen i Falun d 9–12 sept 1924 (Dalarnas hembygds-förbunds tidskrift, årg 4, 1924, Hedemora 19[24–]25, 4:o, s 155–167 [1925]). – Berättelse angående inspektion av vissa lokalarkiv på Gotland under år 1926 (MRA, för år 1926, Sthlm 1928, s 117–129). – Paradiso-klostrets arkiv (ibid, 1928, tr 1929, s 151–154). – Källstudier till Sveriges historia 1230–1436 [recension av Ingvar Anderssons arb 1928] (Scandia, bd 2, 1929, Sthlm (tr Lund), s 89-106). – Mäster Hallers ättlingar. Ett bidr till nationshistorien (Nationen och hembygden, skriftserie utg av Värmlands nation i Uppsala, 1, Upps 1930, s 102–120, 1 facsimil; även sep, 19 s, 1 facs). – Schweden (Minerva-Handbucher ..., Abt 2. Die Archive, Bd 1, Berlin & Leipzig 19[31-]32, s 482–491; anon). – Handlingar från riksarkivet rörande Gustav II Adolfs person, gärning och tid (Katalog över Gustaf II Adolfs utställningen i Nordiska museets hall... [förtitel: ... utst i Stockholm 1932], Sthlm (tr Upps) 1932, s 55-73; [utökad uppl] så, s 56–74, [2. tr, illustr uppl, biblio-filuppl o] 2. tillök uppl [omsl] så). – Det svenska diplomatarieverket (Nordisk familjeboks månadskrönika, årg 1, 1938, Sthlm, 4:o, s 161 -167, 1 pl). – Karlskrönikan i facsimile (Svensk tidskrift, årg 26, 1939, [Sthlm, tr] Upps, s 195–198). – R. Swedlund och O. Svenonius, Svenska skriftprov 1464-1828 ... 1938 [rec] (Lychnos, 1939, Upps 4:o, s 478 f; sign E. Ngn). – Nydalabreven. Några randanmärkn till de avbildade urkunderna (Meddelanden från Norra Smålands fornminnes- och Jönköpings läns hembygdsförbund, [omsl: Norra Småland, årsbok för hembygdsvård,] 16, 1943, [även i sep härur: En bok om Nydala kloster,] Jönköping 1943, s 40–64; även sep, 26 s). – Registra Ecclesie Lincopensis (Linköpings biblioteks handlingar, N S, bd 3, Linköping 19[40–]41, s 80–294, 3 pl, o 4:1, 1944–53, [2.] Register och förteckningar, 115 s [1944]). – Huru papperet kom till Sverige. Några bidr till dess medeltida hist (En bok om papper tillägnad Carl Joh. Malmros den 23 december 1944 ..., [Klippan, tr] Upps & Malmö 1944, 4:o, s 117–152; 2. uppl 1945). - Kalvskinnsskatten (Donum Boéthianum, arkiwetensk bidr tillägnade Bertil Boéthius ..., Sthlm 1950, s 311–330). – Arkivinspektioner i Uppland enligt 1630 års memorial för riksens antikvarier (Arkiwetenskap-liga studier, [saml 1: tillägnade Josef Sandström,] utg av S Engström, Upps 1950, s 68-87). -Antikvariernas insats i diplomatariearbetet (VHAAÅ, 1950, Sthlm, s 91-120, även i sep härur, s 9-38; omtr: VHAAH, d 80 = Historiska studier 1, Sthlm (tr Lund) 1952, s 115–147). – Erik Sehlberg och Jungfru Marie psaltaregilles bönbok (T Schmid & E N, En bönbok från Vadstena kloster. Tvenne uppsatser om en år 1950 nyupptäckt handskrift, Sthlm 1952, s 31–36). -Bj0rn Kornerup (VHAAÅ, 1958, s 53–56). – Birgitta-hospitalet i Rom i dess slutskede (1700–1828) (VHAAH, 91. Septentrionalia et Orientalia ... Studia Bernhardo Karlgren ... dedicata, Sthlm 1959, s 327–335). – Ludvig Bååth död (SvD 1960, 10/6, s 13). – Tvisten 1395 om Birgitta-huset i Rom (Arkiwetenskapliga studier, saml 3 ... Tillägnade Sten Engström, Lund 1961 (tr 1962), s 140–145). – Artiklar i: SBL: Bene-dicta [drottning, 1921], Ludvig Ferdinand Borgström [1924], Cecilia Ulvsdotter [1927], Ek, Johannes [1948], Ericus Olai [1951], Fernow, släkt o Erik Fernow [1955], Sthlm, 4:o; Nordisk familjebok, 3. uppl: Ericus Olai, av L. S[tavenow], omarb [1927], Jacobson, Carl Gustaf Emanuel [1929], Kyrkoarkiv [1930], Pergamentbrev, av Ehd [E Hildebrand], omarb [1934], o Vatikanen ... Arkivet / Biblioteket [1934], Sthlm (sign E. Ngn); Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid: Biskopslängder, Breve, Bulla, Cronica regni Gothorum, Dictamen, Diplomatarium, [D0deb0-ger,] Sverige, Förpliktning, Gröna boken, Huvudbrev, Khvn ... (tr Malmö) 1956-62; 2. oplag ...: Kulturhistorisk leksikon for nord mid-delalder, [Khvn] 1981; bidr i NTBB 1919, 1927, 1938, 1949, Upps ..., 4:o, o HT 1929-30, 1946, 1951, 1954, 1961, Sthlm.

Utgivit (redigerat): L Borgström, Berättelse öfver en resa i Vermland sommaren 1845 ... försedd med biogr inl o reg (Värmland förr och nu 13, 1915, s I-XV, 1-163; även sep: Äldre Värmlandsbeskrivningar 1). – E Hofstens Beskrifning öfver Wermeland. 1*. Till 200-års-minnet av författarens död (ibid, 15, 1917, s I–XXIX, 1-135, 1 pl; även sep: d:o 2). - Medeltidshandlingar rörande Bjärka-Säby i monografier, H Rosman, Bjärka-Säby och dess ägare ..., bd 1, Sthlm (tr Upps & Malmö) 1923, 4:o, s 351–364 = Bilaga B). – Privilegier resolutioner och förordningar för Sveriges städer. D 2 (1523–1560). Sthlm 1932. XXXII, 755 s. – Självbiografiska anteckningar av Johannes Angelus Arcimboldus (KÅ, 38, 1938, tr 1939, s 205–225). – Äldre handlingar om Våxnäs (Värmland förr o nu ...,39, 1941,tr 1942,S93–110; även sep, 18s). – Liber privilegiorum Monasterii Vadstenensis e codice Archivi Reg. Holm. A 19 (olim A 23), Suecice et Britannice praefatus. Hafniae 1950. Fol. Inledning / Introduktion LV s, 376 s faksimil. (Corpus codicum Suecicorum Medii aevi..., vol. XI.) – Supplement 1348-1355 [omsl] (Diplomatarium Svecanum / Svenskt diplomatarium, utg av Riksarkivet genom E Hildebrand f, S Tunberg f, E N, vol/bd 6. 1348-1355, Sthlm 1878–1959, 4:o, s 585-882, 1 bl faksimil [h 5, 1946]; Inledning o Orientering om de i band VI intagna Vatikantexterna samt Rättelser och tillägg si – LVI resp 1143–61 [ih 6:2, 1959]). – 1361–1362 (ibid, 8. 1361–1365, 1953–76, s 1–272 [h 1, 1953, red av J Liedgren under ledn o medv av EN]; föret). – Diplomatarium Svecanum ... 7, h 1-3. 1976-82. 4:o. (Utarb tills medj Liedgren, [2–3:] B Fritz, H Gunneng o B Westlund.) 1–2. 1356, 1357. 1976-79. XII, 130 s, s 131-261. 3. 1358. 1982. 147 s. – Diarium Vadstenense ("Vadstena klosters minnesbok") e codice membr. Bibi. Univ. Upsal. C 89, Suecice et Britannice praefatus. Hafniae 1963. 4:o. Inledning ... LVII s, 254 s faksimil [s 233-254: Cod. Ups. C. 92]. (Corpus codicum Suecicorum ..., XVI.)

Källor och litteratur

Källor o UU: ED:s konseljakter 25 nov 1921, nr 92, 14 juni 1928, nr 13, 22 sept 1933, nr 27, 7 nov 1947, nr 72; VHAA:s diplomatariekoram:s arkiv; RA.

I Andersson, nekr över N (VHAAÅ 1969); S Bolin, Om Nordens äldsta hist:forskn (LUÅ 1931), s 224 o 334; J Liedgren, nekr över N (HT 1968 o Nordisk arkivnytt 1968); dens, Inledning (DS, bd 7, h 1, 1976); E Lönnroth, Minnesord över bortgångna led:er i SkS 1967–1980 (1985); G Paulsson, Annales Suecici medii aevi (1974), s 235 f; RA:sårsber 1916–66 (MRAför 1916–66, tr 1918–68); UU:s årsber 1913–19 (1914–19); E Wessén, Sv medeltidshandskrrer (VHAAÅ 1968).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ernst L Nygren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8468, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Liedgren), hämtad 2022-08-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8468
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ernst L Nygren, urn:sbl:8468, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Liedgren), hämtad 2022-08-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se