Eberhard Z Munck af Rosenschöld

Född:1775-08-03 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län
Död:1840-05-17 – Danmark (i Köpenhamn) (Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län)

Läkare, Riksdagsledamot, Medicinteoretiker


Band 26 (1987-1989), sida 1.

Meriter

2 Munck af Rosenschöld, Eberhard Zacharias, före adl Munck, son till M 1 i hans andra g, f 3 aug 1775 i Lund, d 17 maj 1840 i Khvn (enl db för Lund). Inskr vid LU 22 jan 76, ex theologicum 89, ex stili pro gradu vt 91, ex philosophicum ht 91, allt vid LU, studier vid Det Kgl Frederiks hospital o vid univ i Khvn aug 92april 93, disp pro gradu vid LU 5 juni 93, mag 21 juni 93, ex medicum vt 94, disp under J H Engelharts (bd 13) presidium vt 94, MD 12 juni 94, adjunkt vid med fak 15 nov 94, allt vid LU, led av collegium medicum 21 mars 96, adl 16 nov 99, deltog i riksdagarna 00, 10 urt, 12 urt, 15 urt, 1718 urt, 23, 2830 o 3435 urt (led av KU 15 urt, 1718 urt o 23, av förstärkta statsutsk o förstärkta allm besvärs- o ekonomiutsk 15 urt, av första särsk utsk 1718 urt, av förstärkta statsutsk o förstärkta stats- o banko-utsk 2830), kir mag i Sthlm 17 maj 00, tf prof i prakt medicin vid LU vt o ht 02 (konstit 12 jan 02), prof i teor medicin vid LU från 19 sept 05 (tjänstl 2728 o från 7 nov 32), ord intendent vid Ramlösa brunn 16 aug 08, intendent o läkare vid alla bad- o brunnsinrättn:ar vid Helsingborg 10 sept 10, rektor vid LU juni 12juni 13 o juni 25—juni 26, biträdde sundhetskoll vid utarb av förslag ang ökad vaccination mot koppor 16.  LPS 01, PS:s medalj 01, HedL av collegium medicum 15 juli 12, K M:ts vaccinationsmedalj i guld 12 jan 14, LFS 15, LVA 17.  Ogift.

Biografi

Eberhard M, som hade stor läslust och ett mycket gott minne, undervisades som ung av Gustaf Sommelius, kom efter påverkan av morfadern, professorn i medicin Eberhard Rosén-Rosenblad, att ägna sig åt medicinska studier och fick även följa med i dennes praktik och föra journalerna vid Ramlösa brunn, där morfadern arbetade som intendent och läkare. Vid 15 års ålder kunde den som förlägen och närmast folkskygg betraktade M, som också skaffat sig betryggande kunskaper i både antika och moderna språk förutom i filosofi och teologi, framgångsrikt på latin försvara sin första medicinska avhandling De rheumatismo acuto. Han var mycket intresserad av att resa och företog studieresor förutom till Khvn också till England 1808-10, Tyskland 181112 och 1830 samt till Frankrike (Paris) 1828.

I maj 1801, då M hört att man i Khvn haft goda erfarenheter av den av Edward Jenner införda metoden ympning med kokoppor i kampen mot de fruktade smittkopporna, for han dit och övertygades om metodens värde. I okt så fick han tillgång till "säker ympnings-lymfa". M ansåg själv att smittkopporna överfördes genom kontaktinfektion, och som den förste i Sverige införde han kokoppympning. Den första vaccinationen uppges ha skett 23 okt 1801 på två barn till regementsfältskären, sedermera stadsfysikus i Malmö Gottfrid Beijer, vilka dock senare lär ha drabbats av allvarliga smittkoppor. Till Sthlm kom vaccinationen mot smittkoppor genom H Gahn (bd 16), som under sin engelska studieresa i London umgåtts med Jenner. Gahn hade fått lämplig lymfa från M och gjorde den första lyckade vaccinationen i Sthlm 17 dec 1801.

I dec 1802 hade M ympat 2 000 barn och äldre. Han hade också redan 1801 hunnit författa skriften Til allmänheten om kokoppor, et säkert förvaringsmedel emot menniskokoppor. Denna propagandaskrift lovade M gratis utdela till "var och en invånare i Skåne" som ville ha den. Året därpå utgav han en ny skrift för att stimulera till kokopp-ympning, Förslag till hämmande af den på flere orter nu härjande koppfarsoten ...

Metoden med kokoppympning spred sig och utövades i Sverige av såväl läkare som präster och klockare relativt allmänt från 1810. Den blev 1816 genom lag obligatorisk för alla barn under två års ålder.

M:s grundliga medicinska utbildning bidrog till att han ställde sig skeptisk till många av tidens gängse medicinska lärosystem. Det gällde John Browns i Edinburgh lära om steni och asteni (kroppens förmåga att med tillräcklig kraft reagera mot retningar och livets uppehållande genom ständig irritation av nervsystemet). Det gällde också fransmannen Broussais' uppfattning om gastroenterit (magtarmkatarr) som dominerande grundsjukdom och dennas behandling med åderlåtningar liksom den i Tyskland på basis av Schellings naturfilosofi utvecklade spekulativa medicin som i Sverige skulle få en hängiven representant i I Hwasser (bd 18). Vid en del nervsjukdomar kunde M däremot gå med på behandling med s k animal magnetism, för vilken han "icke saknade förtroende". Erfarenheterna från Ramlösa brunn, där han var verksam som läkare från 1803, gjorde troligen också, att han hade "mycken tillit till de naturliga mineralvattnens botande förmåga".

M, som gärna förlitade sig på egen erfarenhet och läkarintuition, ansågs som en mycket framstående diagnostiker. Vid sjukdomsbehandlingen synes han i sant hippokratisk anda ha varit försiktig och återhållsam, ehuru han någon gång kunnat ta till "hästkurer". Dietetiken ansåg M mycket betydelsefull, och han förfäktade kraftfullt åsikten, att det är lättare att söka bevara hälsan än att återställa den när den gått förlorad. Av sina patienter möttes M med ett utomordentligt fortroende och hade tidvis den största praktiken i södra Sverige. Det sades om honom, att han genom kraften av sin personlighet fick "ett oinskränkt herravälde" över sina patienter.

1799 blev M liksom sina syskon adlad, vilket medförde att han fick säte på riddarhuset, där han representerade oppositionspartiet. M:s politiska intresse var mycket stort och ansågs till och med menligt ha inverkat på "hans håg för vetenskaperna och läkekonsten". Han engagerade sig för ekonomiska frågor och problem kring ämbetsmännens utövning av sin verkställande makt. Han ivrade också för reformer beträffande folkundervisning och ungdomens fostran och tog upp allmänhygieniska frågor förutom vaccinationen. Han var en av föregångsmännen i kampen mot brännvinsmissbruket.

Efter påtryckningar deltog M i underhandlingar till förmån för Fredrik VI av Danmark i samband med tronföljarvalet efter Karl Augusts (bd 20) plötsliga bortgång 1810. När den danske kungen antagit de uppställda villkoren, reste M omedelbart till riksdagen i Örebro men anlände dit just som valet höll på att avgöras till förmån för den av M mycket beundrade Bernadotte.

Hörnstenarna i M:s sociala grundsyn säges ha varit "juridisk rätt, politisk frihet, meningstolerans och humanitet" (Biogr lex). Utan att vara parlamentariskt talangfull spelade han vid flera tillfällen en ingalunda oviktig roll. Med ett överdrivet rättssinne drevs emellertid M in i ett flertal rättegångar. Han stod i ett spänt förhållande till en del kolleger och hade periodvis ekonomiska svårigheter trots professorslön och betydande praktikinkomster.

M var en i många avseenden komplicerad personlighet. Ehuru temperamentsfull och intellektuellt rörlig förblev han till det yttre lugn och behärskad. "Hans allvarliga uppsyn och sträva baryton tycktes kräva mer undergivenhet än de tydde på välvilja". M hade en reslig gestalt och en genomträngande blick. Det låg något imperatoriskt över hans framträdande, vilket inte minst kom till uttryck när han som universitetsrektor deltog i processioner.

Som akademisk lärare har M karakteriserats som ojämn i fråga om undervisningen, vilken synes allt mindre ha intresserat honom, allteftersom han fick offentliga uppdrag och företog studieresor utomlands. "Hans egentliga vetenskapliga verksamhet har blivit olika uppskattad", säger försiktigt en minnestecknare, som dock också påpekar, att M särskilt i början av sin lärargärning var mycket flitig med att föreläsa och "försummade ingalunda sin vetenskap". M:s bristande uthållighet i sina olika verksamheter anses ha medverkat till att han ej nådde "det anseende och den ära", som kunnat tillkomma honom. Hans största insats var införandet i Sverige av vaccinationen mot smittkoppor. M avled plötsligt under ett besök i Khvn.

Författare

Wolfram Kock



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

M:s arkiv är splittrat. Ms, anteckn:ar o div brev till M i KB, LLA o LUB.  Brev från M i GUB, KB (bl a 50 st till L v Engeström), RA o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Då ryttmästaren ... Kiell Chris-topher Hagerman och ... Margaret Sophia Rosenblad ingingo ... äckta förbund d. 11 november 1785 ... af brudens systerson ... Lund [1785]. 4:o. (4) s. — Til allmänheten om kokoppor, et säkert förvaringsmedel emot menniskokoppor. [Omsl: Skyddskoppor eller Vaccinen.] Lund 1801. 28 s. [Föret.] 2. uppl: Till... Sthlm s å. 31 s. Övers: Die Kuhpocken, ein Mittel gegen naturliche Pocken, Leipzig 1801 (anon); Underretning om Vaccinationen eller Koekoppe-Indpodningen, Khvn 1802, 4:o (anon).  Förslag till hämmande af den på flere orter nu härjande koppfarsoten, herrar kyrkoherdar i Skåne och Blekinge tillegnadt. Lund 1802. 29 s.  Händelser af höftledssjukdomen. (Morbus coxarius.) (VA, Nya handl, T 23, 1802, Sthlm, s 5767; Ny uppl 1826, s 53-62).  Om den i Köpenhamn tilförordnade kokoppympnings-com-missionens utlåtande. [Rubr.] [Lund 1802.] (8) s. [Undert.] ([Lunds veckoskrift Nytt och gammalt, Flock 19, 1801-02,] Bihang til n:o 31.)  [Huruvida barn ympade med kokoppor sedan fått människokoppor] (ibid, 20, 1802-03, Lund, s 61-63 [i n:o 8]).  [Om danska kokoppympningskommis-sionens berättelse angående resultaten af sine undersökningar.] [Lund 1802.] (8) s. [Undert.] (Ibid, Bihang till n:o 29; omtr av art med nämnda titel i Stockholms posten, 1802, 10 febr.)  Om Pesta-lozzi's nya upfostrings-metod. [Rubr.] Lund 1803. (4) s. [Undert.] (Ibid, Bihang till n:o 34.) - Om mineralsura rökningar, såsom ett säkert förvaringsmedel emot gångbara elakartade febrar. Lund 1806. 16 s.  Engelska regeringssättet, till sin grund och utöfning. Af en i London vistande svensk. H 1*. Sthlm 1809. 47 s. [Anon.]  Yttrande till protocollet på Riddarhuset vid riksdagen i Norrköping år 1800, rörande en ny skjuts och gäst-gifvare ordning. Lund 1811. (8) s.  Tal, hållit inför höglofl. Ridderskapet och adeln d. 28 maj 1812, om vården af soldatens helsa i fält (Journal för litteraturen och theatern, 1813, Sthlm, 4:o, n:o 20).  Yttrande, uti höglofl. Ridderskapets och adelns plenum den 13 april 1815. Sthlm 1815. 4:o. 13 s. [Mot A G Mörners memorial om finanssystemet.] – Förslag till författningar för allmänna hälsovården, (med bifogade anmärkningar och till-lägg). H 1*. Lund 1817. 4:o. 28 s.  Relation om mina försök med vaccination, ifrån den 23 oct till d 24 dec 1801 [till Collegium medicum] (C Zetter-ström [preses], Initia historia vaccinationis in Sveda, p 1-18, Upsaliae [1816-19], s 45-58 [1817]).  Recension af Giornale di tutti gli atti discussioni e determinazioni della soprantendenza generale ... in occasione del morbo contagioso sviluppato nella cittå di Noja. Jemte anmärkningar (Svenska läkare-sällskapets handlingar, bd 4, Sthlm 1817, s 264336).  Yttrande inför ridderskapet och adeln d. 23 dec. 1817. [Rubr.] Sthlm 1818. 4:o. (10) s.  Muntligt anförande inför Ridderskapet och adeln d. 24 april 1815 (Allmänna journalen, 1818, Sthlm, 4:o, n:o 107108).  Berättelse om upploppen i Skåne 1811 (Portefeuille, utg af förf till Skildringar ur det inre af dagens historia [M J Crusen- stolpe], d 3, Sthlm 1842, s 215228).  Lund den 28 nov 1811 /... 19 dec.1811 [brev till L v Engeström] (Samlingar till Skånes historia, fornkunskap och beskrifning. Tidskr, utg af Föreningen för Skånes fornminnen o hist... genom M Weibull, 1871, Lund 1872, s 169-172 [i Bref från Skåne till ... L. v. Engeström år 1811]).  E Z Munck af Rosenschölds berättelser om sig själv, sin släkt och sina förhållanden till patienter m.m. (H [O] Schön-beck, Prelater, ur ... memoarer från 1800-talets senare hälft, utg av H SchönbeGk, Sthlm 1927, s 192-234).  [Galls lära ...] U o o å. 80* s. [Anon, avbrutet arb utan titelblad, ex skänkt till LU 1846.] - Ett av P G Ahnfelt i Biografiskt lexikon s 166 nämnt anon arb, Biografiska anekdoter om franska revolutionens män, ej identifierat; akad avh i Lund 1790 o 1793-94 samt 13 st som preses 17931819 se Marklin, 1:2, s 28 f o 153 resp 85 f; akad program 1812-13 o 1826 se P Sjöbeck, Program utg vid Lunds univ 16671867, Lund 191215, s 90, 98; mindre bidrag i Års-berättelse om Svenska läkare-sällskapets arbeten bl a 1816, Sthlm, s 2831, 38 f o 107 f; inlagor i Protokoll och handlingar uti den, vid Consistorium academicum minus i Lund, genom slagtaren Mehr emot medicine adjunkten doktor Munck af Rosenschöld anställde rättegång, rörande den ... utlofvade belöning ..., Lund 1894, 4:o, o d:o ... vid Consist acad majus i Lund, uti den genom .'.. emot adjunkten ... anställda rättegång, Lund 1804, 4:o.


Översatt: F Hildebrandt, Om sädens utgjutelser under sömnen, Lund 1795, 36 s (anon), 2. mycket tillökta uppl 1806, 54 s; C. W. Hufeland, Några skönhets-medel icke ifrån Paris ... [omsl: Skönhetsmedel] ... från tyskan af D. S. K., Lund 1798, 40 s (sign); dens, Hus- och rese-apothek, efter Hufeland, Sthlm 1800, 38 s (anon).

Källor och litteratur

Källor o litt: Allm verks skriv:er till K M:t, vol 525 (LU:s kansler till K M:t 1832); Collegium medicum till K M:t, vol 23 (1806-08); Sundhets-koll till K M:t, vol 28 (aug-dec 1813); Collegium medicums arkiv A 1 A:48 (prot 1796), A 3:1 (prot över kir examina 1798-1810) o B 1:19 (registr 181112); Kanslersämb:s för LU arkiv: Consistorii academici-bref för år 17941795 (förslag till med adjunkturen 30 okt 1794); allt i RA.

Biographiskt lexicon öfver namnkunnige sv män, 9 (1843); S Carlsson, Ståndssamhälle o ståndspersoner 17001865 (1973); O Gertz, FS i Lund 17721940 (1940); LUM 183447 (1978); G Petrén, Från kokoppsvaccinationens barndom i Sverige (Sv läkartidn 1945, s 2277-88); dens, Prof E Z M (ibid, s 3074-89), o där anf litt; H Schönbeck, Prelater (1927); P Sjöbeck, Program utgifna vid LU 16671867, (191215); SLH 1:1 (1822) o 1:5 (1853); SMoK; U Willers, E M Arndt o hans sv förbindelser (1945).  Nekr över M i VAH 1840 (1842), s 261-268.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Eberhard Z Munck af Rosenschöld, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8525, Svenskt biografiskt lexikon (art av Wolfram Kock), hämtad 2019-05-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8525
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Eberhard Z Munck af Rosenschöld, urn:sbl:8525, Svenskt biografiskt lexikon (art av Wolfram Kock), hämtad 2019-05-26.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se