Meriter

9 Munthe, Gustaf Lorentz, sonsons sonson till M 1, f 3 juli 1896 i Sthlm, Hedv El, d 25 nov 1962 i Sthlm, Osc. Föräldrar: presidenten Gustaf Fredrik M o Selma Maria Augusta Munthe. Studentex vid Nya elementarskolan i Sthlm vt 15, inskr vid StH ht 15, FK där 30 maj 17, FL 15 dec 20, amanuens vid NM 21 — 24, lärare i konsthist vid Fören Handarbetets vänners seminarium 21 — 24, ordf i StH:s studentfören 23—24, sekr i Sthlms skönhetsråd 24, intendent o chef för Röhsska konstslöjdmuseet i Gbg 1 okt 24—46, led av styr för Sv mässan 28—51, ordf i fören Gbgs hantverkare 29—45, led av styr för Sv slöjdfören 31—43 o 44—46, av styr för Gbgs stadsteater 35—45, av styr för ab Gbgssystemet 38—45, ordf i Sv turistfören:s gbgsnämnd 38—43, i fören Konstfliten-Bohusslöjd 40-44, VD i Sv turisttrafikförb 44—51, ordf i fören Sv hemslöjd 45—47, led av styr för Sv hemslöjdsfören:s riksförb 45—50, av nämnden för Drottningholms teatermuseum från 45, av styr för bokförlaget Natur o kultur från 47, ordf i Sv orientsällsk från 50, i Sv-italienska sällsk från 51, i Konsthantverksgillet 52—58, disp vid StH 21 maj 57, FD där 28 maj 57. - LVVS 41.

G 1) 1 juni 1922(–45) i Sthlm, Engelbr, m Inger Dyberg, f 18 aug 1898 i Sala, dtr till justitierådet Vilhelm D o Malin Gunhild (Gulla) Åberg; 2) 30 sept 1945 i Sthlm, Osc, m Birgitta Agnete Christina Ribbing, f 26 juni 1914 i Jönköping, dtr till godsäg Peder Carl Ludvig R o Agnete Louise Marie Sporon samt tidigare g m JK Göran Johan Fock.

Biografi

I sin fil kand-examen hade Gustaf M som huvudämne litteraturhistoria jämte konsthistoria och nordisk och jämförande fornkunskap men sina vidare studier ägnade han konsthistorien.

Som amanuens vid NM:s konstslöjdsavdelning hade M flera förordnanden som intendent och var samtidigt lärare i konstens och konsthantverkets historia vid Föreningen Handarbetets vänners seminarium och yrkesskola. Han påbörjade nu också sitt omfattande konsthistoriska författarskap. Med sina kunskaper, sin stora arbetskapacitet och mångsidighet uppfattades han snart som en framtidsman inom den akademiska karriären. Denna avbröts dock då han som 28-årig amanuens kallades till intendent och chef för det Röhsska konstslöjdmuseet i Gbg.

Museet hade öppnats 1916 och M var med sin utåtriktade läggning som klippt och skuren att utveckla verksamheten vid museet som särskilt kom att inriktas på modernt konsthantverk. 1920-talet var en glansperiod för sv konsthantverk; nästa decennium som inleddes med Stockholmsutställningen 1930 kom att präglas av den moderna konstindustrin. På M:s initiativ tillkom under 1937 en utställningshall i anslutning till museet, där uppskattade och välbesökta utställningar under namnet Vår bostad upprepades från år till år med olika innehåll.

Föreläsningsverksamheten vid museet kom under M:s tid att uppvisa en imponerande rad föreläsare, bland dem M själv. Han var också flitig som författare av museets publikationer. Hans bok Sv konstslöjd under 1700-talet var den första i raden av åtskilliga arbeten av hans hand om 1700-talets kultur- och konsthistoria som kom att bli hans huvudområde.

Under andra världskriget kom M att i stor utsträckning ägna sig åt andra uppgifter än de museala. Hans handlingssätt är karakteristiskt för hans fallenhet för snabba beslut och omvittnade äventyrslust. När finska vinterkriget bröt ut lämnade M omedelbart sin tjänst på museet och reste tillsammans med ett par norska vänner till Amerika där han blev själen i en insamlingsaktion för Finlands sak. Till gruppen anslöt sig också en del andra skandinaver, bland dem Folke Bernadotte och Elsa Brändström. Efter inledande svårigheter lyckades man till sist förmå den amerikanska kongressen att bevilja ett lån på 30 milj dollar till Finland.

Dagen efter M:s återkomst till Sverige invaderades Danmark och Norge av tyska trupper. M ställde sig då genast till förfogande för att göra en insats inom det sv försvaret. Han genomgick officersutbildning och kom först i tjänst hos säkerhetspolisen och sedan inom det militära underrättelseväsendet där han kvarstod till krigsslutet. Boken Tennsoldaten, skriven ett par år före hans död, erbjuder en spännande och roande läsning om de delvis riskfyllda äventyr som han upplevde under denna tid. Även om de mera hemliga delarna av verksamheten är uteslutna av sekretesskäl ger boken ändå en personlig, livfull och intressant skildring av det legaliserade spioneri som han deltog i under kriget. M själv upplevde stor tillfredsställelse över sin aktiva insats vilken framför allt var inriktad på kontakterna med och biståndet till den norska motståndsrörelsen.

Hösten 1944 blev M anmodad att söka befattningen som VD i Sv turisttrafikförbundet som skulle återuppta sin verksamhet efter krigets slut. "Dumt nog nappade jag" skrev M femton år senare. "Genom kriget hade jag kommit bort en hel del från museiverksamheten!" (Tennsoldaten).

Med hänsyn till sina personliga egenskaper och sin bakgrund är det inte underligt att M fick anbudet. Ett av hans lidelsefulla intressen sedan ungdomen var att resa och han fick nu tillfälle att arbeta professionellt med uppgiften att utveckla Sverige som turistland. De som kände honom hade dock sina tvivel om hans möjligheter att trivas med att sköta en ansvarstyngd chefsbefattning under en månghövdad styrelse. Slitningarna mellan honom och förbundsstyrelsen ledde snart till öppen schism och 1951 lämnade han posten som VD i förbundet.

Vid 55 års ålder stod M utan någon fast befattning. Under de sista tio åren av sitt liv levde han som en fri och produktiv skriftställare, den tillvaro som han kanske trivdes bäst med. Vid sidan av det vetenskapliga författandet skrev M också fem romaner; den första var detektivromanen Torsdagsklubben, utgiven under pseudonym. Trots en något abstrakt konstruerad intrig hade boken en viss framgång, översattes till tyska och filmades. Hans andra roman, Den mörke Leijonfeldt, tillhörde samma genre men var betydligt bättre utarbetad med en välkonstruerad intrig. Därefter gick M över till den historiska äventyrsromanen.

M var en högt begåvad man. Han var intensivt verksam, men han splittrade sina insatser på många områden. Han hade en enorm arbetskapacitet, särskilt när uppgifterna roade honom, en stor litterär talang och en flyhänt penna. Han var en utomordentlig talare, kvick och rolig i den studentikosa stilen, en vältalare som få i allvarligare och högtidliga sammanhang. M hade också en artistisk begåvning. Under sin fritid målade han och en del av sina böcker illustrerade han med skickliga teckningar och karikatyrer.

Några av dem som kände M har framhållit hans expansiva väsen, hans rastlöshet och hans behov att ständigt ge sig in på nya områden. Detta drag har tolkats som ett uttryck för oro och disharmoni (Näsström). Det må ligga någon sanning häri men oron i hans väsen var dock snarast ett naturligt uttryck för ett aktivitetsbehov och en genuin äventyrslystnad som i så hög grad karakteriserade honom och bidrog till hans pojkaktiga charm.

M kunde också visa seghet och tåga, därom vittnar hans förmåga att under sitt sista årtionde bygga upp en tillvaro enbart som fri skriftställare. Han led dessutom mot slutet av sitt liv av en svår hjärtsjukdom som ändade hans liv. Desto mer beundransvärt är det både kvantitativt och kvalitativt betydande författarskap som han presterade under sina sista levnadsår.

Författare

Nils Erik Bæhrendtz

Arkivuppgifter

Brev från M i GUB, KB, RA o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Tre kinesiska gravreliefer (Festskrift vid Föreningen Nationalmusei vänners tioårsjubileum, Sthlm 1921, 4:o, s 153-160, 1 pl-bl). — Italienskt måleri under 1600- och 1700-talen (Tidskrift för konstvetenskap, årg 7, 1922, Lund, 4:o, s 106—113). — Kinesiska målningar (NMÅ, årg 4, 1922, Sthlm, 4:o, s 163-207, 2 pl). - Persiska miniatyrer (ibid, 5, 1923, s 55-75, 2 pl). -Inledning (Röhsska konstslöjdmuseet, Tillfällig utställning 56; även med senare påtr: ... Nordiska museet februari - mars 1925 [Tillfälliga utst 18]. Äldre svenska teckningar till rumsinredning och konstslöjd. Katalog med inl, Göteborg, dec. 1924 -jan. 1925, Gbg 1924 [omsl], s 5-18). - Östasiens konst. Sthlm 1925. 159 s. (Natur och kultur 40.) -Documents d'art chinois de la collection Osvald Siren, publiés ... sous la direction de H Riviére ... Paris et Bruxelles 1925. 4:o. XIII, 88 s, 1 färgpl, pl I-LX. (Medarb tills med S Elisséev o O Siren; Ärs Asiatica, 7.) — Simon Gate och Edward Hald (H8D, årg 27, 1925-26, Gbg, 4:o, s 50 f). - Svensk konstslöjd under 1700-talet. En översikt. Sthlm 1926. 134 s, 24 pl-bl. (Röhsska konstslöjdmuseet.) — Röhsska konstslöjdmuseet, Göteborg. Vägledn genom samlingarna. Gbg 1926. 146 s, 16 pl-bl. [Föret; tills med V Sylwan.] - Röhsska konstslöjdmuseet i Göteborg. [Rubr.] Sthlm 1926. 20 s. [Ur Studiekamraten s å.] — Från Leningrad till Al-hambra. Reseskisser om städer o konst. Sthlm 1926. 152 s, 17 pl. — Idrott och kroppskultur under antiken. Sthlm 1926. 93 s. (Stockholms högskolas studentförenings skrifter 1 [omsl].) — Christian Precht och hans mönsterritningar till porslin och silver (Svensk nyttokonst, publ utg av Konsthantverkarnas gille, årg 4, 1926, Sthlm, 4:o, s 77— 92). — Gamla möbler. Möbelkonst o möbelstilar genom tiderna. Sthlm 1927. 232 s. 2. uppl s å. 3. uppl 1929. 237 s. 4. utök uppl 1932. [Ny, utvidgad uppl:] Gamla möbler. 1950. 4:o. 262 s. Övers: Van-hoja huonekaluja, Porvoo 1928, 224 s. — Friherre Johannes Rudbecks bokbandsamling i Röhsska konstslöjdmuseet. [Rubr.] U o o å. 4:o. 11 s. [Ur Svenska slöjdföreningens tidskr 1927.] — Marcus Aurelius' ryttarstaty (Hjalmar Wijk den 10 mars 1927 av vänner vid Göteborgs museer, Gbg 1927, 4:o, s 31 — 34). — Krönika ... (Bonniers veckotidning, årg 4, 1927, Sthlm, 4:o, nr 3, s 13). - Orientaliskt. Reseskildringar från Turkiet, Syrien o Mesopotamien. Sthlm 1928. 192 s. — Sällskapet Gnistan 1918-1928. Berättelse av sekreteraren. Gbg 1928. 37 s. [Anon.] - Carl Malmsten. Heminredningar i miniatyr o slöjdsaker. Katalog. 18 febr - 18 mars 1928. Gbg 1928. 15 s. [Föret undert: G. M.] (Röhsska konstslöjdmuseet. Utställning, 87.) — Förord (Röhsska konstslöjdmuseet, Tillf utst 91. Orientaliska miniatyrer och handskrifter, katalog med konsthist inl nov-dec 1928, [Gbg] u å, s 3 f). - Islams konst. Sthlm 1929. 4:o. 349 s. (Bonniers allmänna konsthistoria.) — Direktör och fru Falk Simons hem i Göteborg. [Rubr.] Sthlm 1929. 4:o. 22 s. [Ur Svenska hem ...så.] — Lyxmöbler på Stockholmsutställningen 1930 (Svenska slöjdföreningens årsbok [omsl: tidskrift], 1930, Sthlm, 4:o, s 39—46). — Modern svensk keramik (Domus, tidskr för inredningskonst, konstindustri, måleri o skulptur, årg 1, 1930, Hfors, 4:o, s 83-91). -Gammalt silver. Sthlm 1931. 148 s, 56 pl-bl. (Tills med A Posse.) — Moderna möbler. Sthlm 1931. 65 s, 50 pl-bl. — Silverritningarna för Stockholms slott. Ett bidr till frågan om den gustavianska stilens förutsättningar (Gustavianskt. Studier kring den gustavianska tidens kulturhist tillägnade Sigurd Wallin ..., Sthlm 1932, s 282-300, 3 pl-bl). - ABC bok för en snäll gosse gemenligen kallad Cletus av G. M-e. Gbg 1933. (63) s. [Sign; till K P Humbla.] — Gamla möbler och heminredningar i Amerika. Gbg 1933. 52 s. [Ur Röhsska konstslöjd-museets årstryck s å.] — Torsdagsklubben. En detektivroman av Robert Gelm. Sthlm 1934. 191 s. [Pseud.] — Swedish arts and crafts on m/s Kungsholm. Publ by the Swedish American Line. Gbg 1934. 4:o. 34 s. — Möblernas funktion, form och typer (Hantverkets bok, [d 2.] Snickeri, Sthlm 1934, 4:o, s 387-434, 5 pl; 2., betydl utök uppl 1937, s 453-503, 5 pl; 3. utök o omarb uppl 1943, s 475-525, 5 pl; 4. uppl 1947). - Idrott och konst (Riksföreningens for gymnastikens främjande årsbok, 1936, [Sthlm, tr] Gbg 1935, s 221-236). -Monstransen ur Welfer-skatten. En dyrgrip på Röhsska museet (Hemkultur, månadsskrift för de sv hemmen, årg 1, 1935, Sthlm, 4:o, nr 1, s 2 C). — Några gamla bokband (ibid, nr 2, s 28-30). - Ett Haupt-bord (ibid, 2, 1936, nr 1, s 10 f)- - Lejonet och draken från Babylon i Röhsska museet (ibid, nr 2, s 25 f). - En kinesisk gudabild (ibid, nr 3, s 20 f). - Aspenäs villastad, 10 år. Gbg 1937. 41 s. [Föret.] - Falk Simons silversamling. Sthlm 1938. 4:o. 329 •s, 125 pl-bl. — Vägledning genom samlingarna. Röhsska konstslöjdmuseet, Göteborg. Gbg 1939. (71) s. [Anon.] — Göteborgs skulpturer (Konstrevy, 1939, Sthlm, 4:o, Specialnr om Göteborg, s 58 f). — Amerikanska barn (Barnens dagblad, 1940, Gbg, 4:o, s 11). — Keramik (Konsthantverk och hemslöjd i Sverige 1930-1940, Gbg (tr Upsala) 1941, 4:o, s 129-182). - Den mörke Leijonfeldt. En kriminalroman. Sthlm 1942. 241 s. Overs: Khvn 1943, 208 s; [Oslo] 1943, 191 s. - Museet för modern konst i New York (Paletten. Utg av Göteborgs konstnärsklubb, årg 3, 1942, Gbg, 4:o, n:r 3, s [14—16]). — Rokokon (Svenskt silversmide 1520-1850, d 2. C Hernmarck, Å Stavenow o G M, Senbarock, Fredrik I:s stil och rokoko, 1700— 1780, Sthlm 1942-43, 4:o, s 149-245). - Göteborg, staden vid älv o hav. En saml fårgfotogr ... med beskrivande text. Gbg 1943. 74 s. — Engelskt 1700-tal (Röhsska konstslöjdmuseet, [Tillf utst 245.] Engelskt 1700-tal, utställn anordnad under medv av The British Council. Göteborg jan—febr 1943, Gbg 1943, s 3-7). - Mot framtiden (Radikala landsföreningens skriftserie, n:r 1. G Hammar, M Steinwall, B Stålhane mfl, Varför önskar jag ett nytt demokratiskt parti?, Sthlm 1944, s 13-16; 2. uppl så). — Fajanser under 1700-talet (Julstäm- ning, [1944,] Sthlm, fol, s 33-36). - Tjäna - inte bara förtjäna, vårt motto efter kriget (Vecko-Jour-nalen, årg 35, 1944, Sthlm, 4:o, nr 7, s 18, 31 f). -Turisttrafiken och världens återuppbyggnad (SJ--nytt, årg 3, 1945, Sthlm, 4:o, nr 1, s 3 f). - Hundra år och sedan — [Svenska slöjdföreningens jubileumsutst på Liljevalchs] (Vi, årg 32, 1945, Sthlm, 4:o, nr 38, s 15). — En visa om Gamla stan. Utg av Hembygdsföreningen Gamla stan. [Rubr.] Sthlm 1946. (2) s. - Göteborg - hamnstaden. Utg av Veckotidningen Vi. Sthlm 1947. 4:o. (96) s. (Bild: K. W. Gullers.) Övers utg: Gothenburg, Sweden's gateway to the west, Sthlm 1948; Gotem-burgo, el puerto de Suecia hacia el oeste, Sthlm 1949. — Illerim och halvmånen. En äventyrsroman. Sthlm 1947. 331 s. 2.-3. uppl 1947, 1948. [Ny utg] 1957. 456 s. [FIB:s folkböcker, 150.] Övers: Sydämellä ja säilällä, Hfors 1948, 370 s. — Norska bildvävnader (Konstrevy, årg 23, 1947, Sthlm, 4:o, s 79—85). — Den lekande människan (Det glada Sverige ..., Sthlm 1947- 48, 4:o, s 1-40). - Gratisnöjen under 1800-talet (ibid, s 1603— 41 [i d 3, 1948]). - Sverige från luften. Sthlm 1948. Tv-8:o. (88) s. (Flygfoto: K. W. Gullers.) 2.-3. sv uppl 1949, 1952. Övers utg: Sweden from the air, Sthlm 1948; Suecia desde el aire, Sthlm 1949. -Mölnlycke väfveri aktiebolag 100 år. Gbg 1949. 4:o. 24, (135) s. (Foto: K. W. Gullers.) - Axel Munthe. Sthlm 1949. 171 s, 8 pl-bl. Övers: The story of Axel Munthe, London 1953, XVII, 217 s, 10 pl-bl (med några kapitel av G Uexkiill). — Tre grevar i Venedig. Äventyrsroman. Sthlm 1951. 286 s. 2. uppl så. — Trollköping. Barnens Dagsboken 1952. [Omsl.] Sthlm 1952 [omsl]. 4:o. (20) s. -The wonderful adventures of Stockholm. From Gustaf III to the present day. Sthlm 1953. 4:o. XXII, 97 s, 8 pl-bl. (Tills med R Hentzel o G Sahlberg.) — Jorden runt med Rasmus. Barnens Dagsboken 1953. Sthlm [1953]. 4:o. (20) s. (Bilder: K Jungstedt.) — Norrköping. Staden vid Strömmen. Sthlm & Norrköping (tr Sthlm) 1953. 4:o. 74 s. Engelsk utg: Norrköping, Sthlm ... 1953. — La bella Italia (Hur man reser i Europa, 2: Färdvägarna. En resehandbok ... Red av Alva o C. A. Strömberg, Sthlm 1953, s 163-224). - Gamla stan (G M o H Alm, Västerlånggatans affärsmän önskar Eder välkommen till Gamla stan [omsl: Västerlånggatans guide] ... Ansv utg: I. Warnholtz, Sthlm 1953, s 5—13). — Inredning och konst på "Kungsholm". U o 1953. Ils.- Italien. Sthlm 1954. 297 s, 1 karta. (Tills med T Tomba; Natur och kulturs resehandböcker.) 2., revid uppl 1955. 297 s, I karta, 4 lösa kartor. — Gustaf III på regatta i Venedig (Arte et marte, Svenska adelsförbundets tidskr, årg. 50, 1954, Sthlm, 4:o, s 32-36). - Konsthantverkaren Christian Precht. Ett bidr till den sv rokokons hist. Sthlm 1957. 357 s. [Även Akad avh.] — Stockholm - huvudstaden (Med kungen och folket, på eriksgata genom sv bygder, red av G M, d 1, Sthlm 1957, 4:o, s 21—83; även sep: ... [utg av] Barnens dag i Stockholm, 1958, 61 s). — Behöver vi konsthantverkare? (Statens hantverksinstituts årsbok, Hantverk och kultur, 1955-1956, Sthlm 1957, s 35—43). — När handelsflottan skulle hylla konung Adolf Fredrik (Sjöhistorisk årsbok 1955—56, Sthlm 1957, s 201-211). - Carl Michael. En ro- man om den unge Bellman. Sthlm (även Hfors, tr Sthlm) 1958. 362 s. — Pakistanin taide ja sen isla-milaiset perinteet. Hfors 1958. 23 s. (Suomi-Paki-stan yhdistys, julkaisut 4.) — Konsthistoria. Sthlm 1959. 271 s, pl 1-32. 2. uppl (även Hfors, tr Sthlm) 1962. 3. uppl 1963. [Ny tr] (d:o) 1964. 4. uppl 1966. — Femti vita stjärnor. Resekåserier från Amerika. Teckningar av förf. Sthlm 1960. 199 s, 8 pl-bl. — Tennsoldaten. Minnen från krigsåren. Sthlm 1960. 215 s, 1 pl-bl. - Stockholm - vår huvudstad (Nordiska polismästerskapen i fri idrott, femkamp, fotboll och skytte ..., Sthlm 1960, 4:o, s 13—21). — Silversmide. Konsthist o teknik. Sthlm 1962. 4:o. XI, 434 s, 8 pl-bl. (Tills med Bengt Bengtsson.) — Raketresan. Teckningar av förf. Sthlm 1962. 93 s. — Svenskt silver under ett halvsekel (Svenska hem och trädgårds tidningen, årg 50, 1962, Sthlm, s 163-165). - Bidrag i OoB 1922-26, 1930, Sthlm, Studiekamraten 1923-28, 1930, 1932- 35, 1939, 1944, 1948-49, 1952- 55, 1959, Sthlm, 4:o, Svenska slöjdföreningens tidskrift 1923, 1927, 1929, 1931, forts: Form, Svenska 1932- 33, 1936, 1939, 1943- 44, 1946-48, Sthlm, 4:o, Boet, månadsskr för hemkultur, hantverk o konstindustri, 1929, 1931, 1933, 1936, Gbg, 4:o, Svenska hem i ord o bilder 1929, 1940, 1942-44, 1948, 1952, Sthlm, 4:o, Röhsska konstslöjdmuseets årstryck 1931-33, 1936, 1941, 1943, 1958, Gbg, Jorden runt 1933, 1958-59, 1962, Sthlm, Samtid och framtid, tidskr för idépolitik o kultur, 1953, 1956, 1959, 1962, Sthlm, 4:o, samt bla SvD 14/8 o 27/12 1921,26/11 1922, 16/6 1923, 23/7, 31/7 o 13/ 10 1925, 7/6 1926, 1/10 1927, 8/2 1954, 7/12 1959, 24/4 1960, 26/1 1961, S-T 12/2 1953 o Dala--demokraten 20/3 1958 samt (om Andreas Lindblom) i Nord-Sverige 25/3, Värmlands folkblad 26/ 3, Ljusnan o Länstidningen Östersund 28/3, Smålands allehanda 1/4, Gotlands allehanda 5/4 o Norrbottens-kuriren 6/4 1960. Redigerat: Det glada Sverige. Våra fester o högtider genom tiderna. [Bd 1-3.] Sthlm 1947-48. 4:o. (Tills med G Berg, B Idestam-Almquist, B Beckman.) 1. 1947. VIII, 744 s, 12 pl-bl. 2. 1947. VIII s, s 745-1568, 10 pl-bl. 3. 1948. VIII s, s 1569-2416, 11 pl-bl. — Med kungen och folket. På eriksgata genom sv bygder ... utg av Barnens Dags fören i Stockholm. D 1-2. Sthlm 1957. 565, 522 s. — E Steenberg o B Simmingsköld, Glas. Sthlm 1958. IX, 434 s, 8 pl-bl. [Föret.] (Serien Konstslöjd.) — Nordiska polismästerskapen i fri idrott, femkamp, fotboll och skytte Stockholm 1960, 30 aug - 3 sept. [Minnesskrift.] Sthlm (tr Falun) 1960. 4:o. 24 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Muntl meddel av M:s änka, Birgitta M. K Asplund, G M död (SvD 26 nov 1962); O Byström, Konsthantverkaren Christian Precht (DN 2 juli 1957); dens, Carl Michael (DN 16 okt 1958); J Fraenkel, Sveriges värd - G M (Veckojournalen 1945, nr 23); V Johansson, G M (Minnestal hållna i VVS 1958-1964, ser från 1938, nr 5, 1965); C Nordenfalk, G M död (DN 26 nov 1962); G N[äsströ]m, G M död (S-T 26 nov 1962); B Tunander, Tennsoldaten (DN 1 juli 1960); I Wize-lius, Axel Munthe (DN 18 dec 1949).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf L Munthe, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8553, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nils Erik Bæhrendtz), hämtad 2024-11-10.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8553
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf L Munthe, urn:sbl:8553, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nils Erik Bæhrendtz), hämtad 2024-11-10.