Johan Lorentz Munthe

Född:1729 – Karlshamns församling, Blekinge län
Död:1795-04-27 – Höreda församling, Jönköpings län (I Kvarnarp)

Riksdagsledamot, Borgmästare


Band 26 (1987-1989), sida 37.

Meriter

1 Munthe, Johan Lorentz, dp 15 april 1729 i Karlshamn, d 27 april 1795 på Kvarnarp, Höreda, Jönk (enl Post- o Inrikes tidn:ar). Föräldrar: tullskrivaren Martin M o Anne Mary Fuus. Inskr vid LU 14 okt 43, ex juridi-cum 16 dec 51, tjänstg vid Göta hovrätt, borgmästare i Eksjö 31 maj 56—86, deltog i riksdagarna 65-66, 71-72, 78-79 o 86 (led av SU 65-66 o 71-72, av lagutsk 65-66), lagmans titel 7 febr 79, brukare av Kvarnarp från 86. 

G 18 juni 1760 i Eksjö m Charlotta Rebecka Cassel, f 22 okt 1734 där, d 18 febr 1793 där, dtr till borgmästaren Samuel C o Anna Christina Tiburtzia.

Biografi

Efter avlagd juridisk examen tjänstgjorde M till en början i Göta hovrätt och utnämndes 1756 till borgmästare i Eksjö, där han snart intog en ledande ställning. 1764 valdes han till sin stads representant i borgarståndet och deltog sedan i samtliga riksdagar tom 1786 med undantag för 1769—70, då hans val underkändes av borgarståndet.

M anslöt sig från början till mösspartiet och invaldes 1765, ehuru nykomling, i SU. Redan under sin första riksdag framträdde han som en av partiets ledare. Han tillhörde dem, som krävde att G Kierman (bd 21) skulle arresteras. Som ledamot av stora deputationen och dess lagutskott deltog han i handläggningen av författningsfrågan. I tvisten om Fersens memorial angående bankhushållningen spelade han en viktig roll. När denne vägrade att delge utskottet sin till adeln ingivna skrift, kunde M framlämna en avskrift, som trots Fersens protester upplästes. Han hörde också till dem, som 24 febr 1766 krävde att Fersens handlingssätt skulle beivras. Med anledning av upprorsförsöket: i Västergötland vittnade M om det missnöje som rådde i landet, och han yrkade tillsammans med andra på att en ständernas kommission skulle tillsättas för att rannsaka om upprorsmannen Sven Hofmans (bd 19) förbindelser i Sthlm. Samtidigt uppträdde han ivrigt till tryckfrihetens försvar.

Efter tronskiftet framstod M vid frihetstidens sista riksdag som en av de ledande i sitt stånd. I talmansvalet ingrep han aktivt; själv invaldes han åter i SU och utsågs att deltaga i granskningen av de överklagade riksdagsmannavalen. Under överläggningarna om konungaförsäkran ifrågasatte han de adliga privilegiernas allmänna giltighet, och yrkade på privilegier också för de ofrälse stånden. M anslöt sig till den av prosten C Kröger (bd 21) föreslagna bestämmelsen om oavbruten regering och förbud mot nedläggande av ämbeten. Han verkade också med framgång för att endast skicklighet, erfarenhet och förtjänst skulle gälla vid tillsättning av ämbeten. Likväl anslöt han sig inte alltid till partiets radikala flygel. I riksrådsfrågan ville han begränsa licentieringen till tre av råden, och han varnade för att tillsätta en särskild deputation för att granska Nordencrantz' skrifter.

Närmast av kuriositetsintresse är M:s uppträdande 19 aug 1772, då han meddelade det församlade SU "en besynnerlig händelse, som sig på Kungliga slottet tilldragit", men hans ord vid detta tillfälle hörde till de sista som yttrades i den mäktiga församlingen. Om M hörde till dem, som arresterades efter statskuppen, är ovisst.

1778 och 1786 representerade M ånyo Eksjö i borgarståndet. Vid den förstnämnda riksdagen invaldes han i statsutskottet och vid den sistnämnda i bankoutskottet. Han räknades nu till Gustav III:s anhängare men utövade knappast längre något större inflytande. Han hörde dock till dem, som 1786 arbetade för att banken skulle ekonomiskt stödja inrättandet av spannmålsmagasin i alla rikets provinser. I juni 1786 angrep han tillsammans med några ståndsbröder källarmästaren M Kewenter (bd 21) för dennes memorial angående tidpunkten för riksdagens avslutning och gav därmed anledning till dennes lagförande och domen mot honom.

Efter avskedet från borgmästarämbetet 1786 ägande sig M åt skötseln av sin egendom Kvarnarp. Det bör slutligen framhållas att han påståtts vara identisk med barnvisans odödlige borgmästare Munthe (A Tegnér, Sjung med oss, mamma). Troligare är dock att borgmästaren ifråga är Carl Magnus M (1750-1809) i Karlshamn.

Författare

Olof Jägerskiöld



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från M i RA (bl a till T M af Nordin) o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Tankar angående landt-culturen i riket, framgifne under riksdagen år 1761. Sthlm u å. 4:o. 47 s. [Dedik."] — Til vällofl. borgare-ståndet ingifne memorial och tanckar, angående det svar, som dl ridderskapet, i anledning af dess til de öfrige respective stånden aflåme hemställande, rörande Svea konunga-lörsäkran, kommer at afgå. Sthlm 1771. 4:o. (8) s. — Svar uppå den, af Kongl. patriotiska sällskapets [!], upgifne fråga, angående de hinder, som ännu kunna ligga i vägen, hvarföre ej städeme vidtagit den för riket angelägna och för idkaren så förmånliga hampeplanteringen, oaktadt det ansenliga praemium m. m. som kongl. resol. af d. 18 Maji 1774 utfast til upmuntring m. m. (PSH, st 5, Sthlm 1777, afd 1, s 18-31). - Försök, til en bonde-practica, eller Afhandling til allmogens underrättelse i svenska åkerbruket; förf, i anl af K vetenskaps academlens, år 1783, därom framstälda fråga. Sthlm 1787. 262 s. [Samling af rön och af-handlingar rörande landtbruket, som til K. vetenskaps acad blifvit ingifne, T 5, st 1.]

Källor och litteratur

Källor o litt: R 1367-68 (Borgarståndets riks-dagsprot 1765-66), R 1409-10 (Borgarståndets riksdagsprot 1771-72), R 1425 (Borgarståndets riksdagsprot 1778), R 1428 (Borgarståndets riksdagsprot 1786), R 3562-63 o R 3272-74 (SU:s prot 1765-66 o 1771-72), R 3404 A (Stora depu-tationens prot 1765—66), R 3405 (Lagutsk:s prot 1765-66), allt i RA.

P-E Brolin, Hattar o mössor i borgarståndet 1760-1766 (1953); P J Edler, Om börd o befordran under frihetstiden (1915); F A v Fersen, Hist skrifter, 3-4 (1869); O Jägerskiöld, Hovet o för-fattn.frågan (1943); G Kjellin, Rikshistoriografen Anders Schönberg 1760-1809 (1952); E Kleberg, Borgarståndets inre organisation (1929); S Lindroth, VA:s hist, 1 — 2 (1967); L Linnarsson, Riksrådens licentiering (1943); Malmström 5 o 6 (1900-01); V Millqvist, Sv Riksdagens borgarstånd (1911); L W:son Munthe, M-slägten från medlet af 1000-talet till närvarande tid (1883); L o Å W.son Munthe, Släkten M i Sverige (1951); Odhner.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Lorentz Munthe, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8558, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olof Jägerskiöld), hämtad 2018-12-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8558
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Lorentz Munthe, urn:sbl:8558, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olof Jägerskiöld), hämtad 2018-12-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se