C D Ludvig W W Munthe

Född:1849-06-07 – Långaryds församling, Hallands län
Död:1937-01-08 – Lidingö församling, Stockholms län

Arméofficer, General, Fortifikationsofficer


Band 26 (1987-1989), sida 42.

Meriter

3 Munthe, Carl David Ludvig Wilhelm W:son, sonsons son till M 1, f 7 juni 1849 i Långaryd, Jönk, d 8 jan 1937 i Lidingö. Föräldrar: majoren Ludvig Wilhelm M o Sofia (Sofi) Maria Theofila af Sandeberg. Elev vid Jönköpings h elementarlärov ht 57—febr 63, kadett vid krigsakad på Karlberg 2 mars 63, officersex där 8 dec 66, underlöjtn utan lön i Ingenjörkåren 28 dec 66, genomgick officers gradpassering vid Svea livg 18 mars—5 juni 67, ex i pedagogisk, militärisk o medicinsk gymnastik vid GCI april o maj 70, elev vid krigshögsk på Marieberg 3 maj 72—14 mars 76, löjtn vid fortifikationen 24 mars 76, ar-betsbefälh vid befästn:arbetena i Sthlms skärgård 1 april 76, fortifikationsbefälh vid befästningarna där 20 juli 78, generalkommissariens sekr vid världsutställn i Paris 1 jan— 15 maj 78, kapten vid fortifikationen 11 mars 81, lär i befästn:konst vid krigshögsk 29 maj (tilltr 1 aug) 84— 1 aug 90, fortifikationsbefälh på Gotland 22 april 85, major i fortifikationen 7 mars 90, chef för sappörbataljonen på Karlsborg 7 juli (tf 22 mars) 90-95, chef vid fästn:byggn:avd vid fortifikationens huvudstation 95, ordf i komm ang arméns deltagande i 1897 års allm konst- o industriutställn i Sthlm dec 95—april 96, led av komm ang granskn av förslag om en fästn vid Boden jan—dec 96, kommissarie för sv arméns deltagande i Sthlms-utställn 97, överstelöjtn vid fortifikationen 31 dec 97, led av kustförsvars-komm nov 99—okt 00, överste i armén 7 juni 01, överste vid fortifikationen 10 sept 03, chef för marinförvaltn:s fortifikationsavd 10 sept 03—21 jan 10, sakk vid unionsupplösn:for-handlrarna i Karlstad 05, led av komm ang arméförvaltn:s organisation febr 05—maj 06, av kustförsvarskommissionen dec 06—sept 08, av 1907 års försvarskomm för granskning av 1906 års försvarsplan sept 07—dec 10, chef för arméförvaltn:s fortifikationsdep:s militärbyrå 31 dec 07, generalmajor o chef för fortifikationen 14 jan 10, led av 1914 års generalkommission för yttrande över förslag till ny värnpliktslag o härordn april—maj 14, avsked från aktiv stat o generallöjtn i generalitetets reserv 10 april 15, ordf i statens krigsmateriel-kommission juli 15—dec 22. Krigs- o person-historisk förf. — Led av bl a Sv fornminnesfören 70, Konstfören i Sthlm 73, Entomolog fören i Sthlm 79, LKrVA 92, LSkS 98, Kor-respLÖS 02, HedLÖS 11, Iqml 12 storl 23.

G 20 okt 1881 i Växjö landsförs m Hedvig (Hedda) Charlotta af Klinteberg, f 7 dec 1862 på Skälsnäs, Tjureda, Kron, d 31 dec 1946 i Lidingö, dtr till överstelöjtn Magnus Henrik af K o Sofia Ulrika Catharina Aspelin.

Biografi

Ludvig M härstammade från en ämbetsmannasläkt. Fadern var officer och slutade som major. Efter det att M blivit underlöjtnant vid fortifikationen fick han vänta länge på fortsatt befordran. Detta var vanligt under 1870- och 1880-talen, då den sv krigsmakten var liten och befann sig i en svaghetsperiod. M visade tidigt tekniska anlag och specialiserade sig på de fortifikatoriska spörsmålen. Den sv fortifikationen hade en lång och glansfull historia och spelade framförallt en stor roll i försvaret av Sthlm, Gotland och flottans baser.

M verkade under en tid då den sv fortifikationen ställdes inför svåra prov. Genom krigsteknikens snabba utveckling hade stora delar av befästningsverken blivit föråldrade. Dessutom hade underhållet av sjöfästningarna släpat efter så kraftigt att de endast var delvis användbara. T o m försvaret av Karlskrona och Sthlm hade råkat i lägervall. Stora delar av artilleriet var föråldrade, fästningsverken uppfyllde inte moderna krav i fråga om t ex hållfasthet och dessutom behövdes kompletterande fästningsverk, skansar och försvarspunkter, utrustade med snabbskjutande vapen och modern materiel i övrigt, om en fientlig invasion skulle kunna mötas med utsikt till framgång.

M sökte tidigt tillgodogöra sig utländska erfarenheter inom sitt gebit och var under en stor del av 1880-talet lärare i befästningskonst vid krigshögskolan. Under denna tid fick han av generalstaben den svåra uppgiften att utarbeta en plan för Gotlands fasta försvar. Öns försvar hade länge varit svagt. Exempelvis motsvarade inte kustskyddet i Fårösund längre tidens krav. Tanken hade tom väckts att inte längre förklara Fårösund som krigshamn i händelse av ett europeiskt krigsutbrott.

M grep sig verket an med stor energi. Tillsammans med fortifikationsbefälhavaren i Skåne F O T Ewerlöf (bd 14, s 700) for M runt hela Gotland och kartlade försvarsmöjligheterna. I en diger slutrapport rekommenderade de två en uppbyggnad av den s k Tingstädeställningen som huvudförsvarsställning för landstridskrafterna. Allmänt sett var ön svårförsvarad därför att det fanns få naturliga försvarsställningar. Kustförsvaret föreslogs förstärkt inom ramen för de små resurser som fanns, bl a vid Fårösund och ostkusten. Men även om dessa s k yttre ställningar byggdes ut, kunde naturligtvis en invasion av en övermäktig fiende lyckas. Hjälp stod visserligen att få av flottan, men det var osäkert om denna skulle hinna fram i tid för att ge tillräcklig hjälp i form av eldunderstöd och manskap. Återstod således en avgörande försvarsstrid med de disponibla landstridskrafterna om högst ca 8000 man inklusive landstormen. Här ansåg M att Tingstädeträsk-ställningen kunde byggas ut med skansar och batteriplatser för haubitsar, kulsprutor och moderna gevär och karbiner. Med hjälp av det smala Lärbro-passet och i skydd av myrarna och skogarna i området borde fienden kunna bjudas spetsen under en längre tid. M:s plan för gotlandsförsvaret föll i god jord och kom senare att utgöra grunden i förstärkningen av öns försvar. Tingstäde-ställningen blev ett begrepp i försvarsplaneringen av Gotland. Genom försvarsbesluten 1892, 1901 och 1914 byggdes även kustförsvaret ut, vilket medförde att Gotlands försvar var starkt under det första världskriget jämfört med svaghetsperioden årtiondena före sekelskiftet. Även här torde M:s och Ewerlöfs rekognosceringar och planer ha spelat en roll.

Försvarsbeslutet 1901 innebar en kraftig satsning på rikets befästningar. I norr skulle "låset mot finska gränsen", dvs Bodens fästning, byggas ut. Under en följd av år satsade regering och riksdag stora summor på detta, och M var fullt sysselsatt med frågor rörande om- och tillbyggnader liksom förläggning av hela regementen till befästningarna (Boden, Karlsborg, Karlskrona och Vaxholm).

Härefter riktades uppmärksamheten mot kustförsvaret. 1907–10 var M bl a ledamot i kommittén för granskning av förslag till samfälld plan för rikets försvar i vilken han var experten på det fasta försvaret. Redan 1901 hade M arbetat fram en plan för sjöförsvaret kring Sundsvall. Denna var ett pionjärarbete och visade att M var framsynt i sitt tänkande i fråga om anläggningsarbeten, materiel, vapen och taktik. Hans plan omfattade en stor del av den nedre norrlandskusten, med koncentration på Gävle, Sundsvall och Härnösand. M ville främst skydda inloppen till dessa viktiga städer genom kustbatterier, minflankeringar, strålkastare, kulsprutor och utbyggda signalsystem i form av telegraf, elledningar och telefoner. Dessutom föreslog han att kronan skulle köpa in mark för att i god tid säkra möjligheterna att bygga ut försvaret. Denna fråga löstes inte förrän genom 1914 års försvarsbeslut, då det fasta kustförsvaret snabbt moderniserades och marinen byggde ut en marinbas vid mellersta Norrlands kust, dvs Hemö kustförsvar.

Genom M:s pionjärarbeten och senare uppföljningar av dessa fanns en handlingsberedskap när det europeiska storkriget bröt ut. Till följd av de kraftigt höjda försvarsanslagen 1914—15 fick M avsluta sin karriär med att förverkliga en del av sina gamla planer om kustförsvarets stärkande.

Vid unionsförhandlingarna i Karlstad 1905 medföljde M som sakkunnig den sv regeringens delegerade. Den militära huvudfrågan gällde gränsfästningarna, och M var den store experten, som kände till nästan varje kvadratmeter i fästningarna på båda sidor gränsen.

M var en modern och mycket mångsidig officer. Han var en erkänt duglig truppofficer och en god pedagog. Han var ett exempel på den officerstyp som genom sitt tekniska och organisatoriska kunnande fick framskjutna positioner under den för Sveriges försvar omvälvande perioden ca 1890—1915. Som truppofficer har han karaktäriserats som handlingskraftig och beslutsam och som en stor människokännare.

Personligen var M både vidsynt och bildad. Han hade intresse för historia och skrev fyra delar (sex band) av K fortifikationens historia under vasatiden och stormaktstiden. I dessa framtonar bilden av E Dahlbergh som internationellt banbrytande inom befästningskonsten. Med dessa arbeten skapade sig M en ställning som militärhistoriker av rang. M medverkade även regelbundet i Nordisk familjebok och hade ett stort personhistoriskt intresse.

Författare

Kent Zetterberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Större delen av M:s o hans hustrus arkiv (109 vol, E 7192-7300), innehållande bl a ett mycket stort antal brev, ms till Fortifikationens hist o 12 bd Levnadsminnen, i Muntheska släktarkivet, RA. En liten del av M:s arkiv (6 vol) i KrA. — Enstaka brev från M i KB, SSA o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Munthe-slägten från medlet af 1000-talet till närvarande tid. Hist och genealogiska anteckningar under medv af... Hartwig Munthe o ... Å W:son Munthe. Sthlm 1883. 312 s, 1 pl, 2 tab. — Kungl. fortifikationens historia. 1 — 3, 6. Sthlm 19[00]-19. [Bihang till Tidskrift i fortifikation resp år.] 1. Svenska fortifikationsväsendet från nyare tidens början till inrättandet af en särskild fortifikationsstat år 1641. 19[00-] 02. VIII, 643 s, pl 1-48. [1, h 1-2: ny tr] 1925, 1931. II, 192 s, 18 pl. 2. Fortifikationsstaten under OrnehufVudh och Wärnschiöldh 1641-1674. 19[03-]06. VII, 590 s, pl 49-89. 3 [:l-2]. Fortifikationsstaten under Dahlbergh, Stuart och Palmquist, 1674-1719. 19[06-]11. 1. Fortifikationsstaten under Dahlbergh 1674-1695. 19[06-]08. VII, 534 s, pl 90-118. 2. Fortifikationsstaten under Dahlbergh och Stuart, 1695-1703, under Stuart, 1703-1705, samt under Palmquist 1706-1719. 19[09-]11. VIII, 750 s, pl 119-158. [4, 1930-39, av andra förf (4:1, 1930, med stöd av M:s forskningar).] 6:1-2. Biografiska anteckningar. 19[13-]19. 1. 19[13-]16. VIII, 627 s, 20 pl. 2. 19[17-]19. VIII, 720 s, 35 s pl, 35 s faks. - Om några gamla handritade stockholmskartor i Fortifikationsarkivet (SSEÅ, 1913, Sthlm, s 87-92). - Karolinernas sista strider för vårt Östersjövälde. 1—4 (Stockholms dagblad 12/6, 3/7, 4/9 o 25/9 1919). -Stockholms befästningsfråga under nyare tiden (SSEÅ, 1920, s 89-145). - Släkten Munthe i Sverige. Professor Arnold Hansson Munthes ättlingar. Genealogiska o biogr anteckningar. Växjö 1931. 192 s, 1 tab. (Tills med Å W:son Munthe.) -Artiklar i SBL, bd 1-9, Sthlm 19[17]-31, 4:o, o Nordisk familjebok, [2.] o 3. ... uppl.

Källor och litteratur

Källor o litt: Muntheska släktarkivet E 7206 (bl a betyg o fullmakter för M; jfr ovan) samt komm nr 482 o 799 (första resp andra försvarsberedn 1911; jfr Förteckn över statl utredn:ar 1904-1945, 1953, nr 773-834), RA.

P Enger, nekr över M (TiS 1937); SMoK; E Virgin, nekr över M (KrVAH 1937).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C D Ludvig W W Munthe, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8562, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kent Zetterberg), hämtad 2019-10-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8562
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C D Ludvig W W Munthe, urn:sbl:8562, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kent Zetterberg), hämtad 2019-10-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se