Johann A Murray

Född:1740-01-29 – Tyska Sankta Gertruds församling, Stockholms län
Död:1791-05-22 – Tyskland (i Göttingen)

Botanist, Medicinare


Band 26 (1987-1989), sida 87.

Meriter

1 Murray, Johann Andreas, dp 29 jan 1740 i Sthlm, Ty, d 22 maj 1791 i Göttingen, Tyskland. Föräldrar: pastor primarius TD Andreas M o Johanna Christiana Golitz. Inskr vid UU 30 april 56, vid univ i Göttingen 20 aug 60, disp pro gradu o MD 20 aug 63, eo prof i medicin 21 april 64, tf förest för botan trädgården 64, prom fil mag 4 juli 68, prof vid fil fak 12 april 69, prof i medicin o botanik från 23 april 69, allt i Göttingen. - LVA 68, LWS 79, LFS 80.

G 15 april 1772 i Sthlm, Ty, m Eleonora Margaretha Conradi, dp 25 okt 1749 där, ibid, d 4 jan 1827 i Göttingen, dtr till kommerserådet Georg Henrik C (bd 8, s 778 f) o Elisabeth Groen samt senare omg m TD Johan Michael Fant (bd 15).

Biografi

Johann M var en period elev vid Tyska skolan, undervisades av sin far och hade som informator i närmare två år sin senare kollega i VA och i Göttingen A L Schlözer. Denne beskrev sin elev som ouppfostrad och besvärlig, medan andra karakteriserat honom som blyg, stillsam och ytterst flitig.

M hade tidigt föresatt sig att bli läkare och våren 1756 for han till Uppsala för att studera medicin. Sammanlagt vistades han där med avbrott endast drygt ett läsår men han fick varaktiga intryck av sina professorer S Auriviljius, N Rosén och framförallt Linné. De följande åren uppehöll sig M långa perioder i föräldrahemmet och tog väl vara på de möjligheter till naturvetenskaplig utbildning som gavs i Sthlm. Han tog del av R Martins (bd 25) undervisning i Theatrum anatomicum och apotekare F Ziervogels föreläsningar i kemi och var åskådare vid sekreteraren i VA J C Wilckes offentliga experiment i fysik.

1760 skrevs M in vid universitetet i Göttingen, där hans äldre halvbror Johann Philipp hade en aktad ställning som eo professor, översättare och publicist och där faderns ungdomsvän G Richter var professor vid medicinska fakulteten. M disputerade i aug 1763 på en avhandling om koppympningens historia i Sverige, men redan på våren s å hade han blivit akademisk lärare, då han på studenternas önskan förordnats att överta föreläsningarna i botanik. Följande år utnämndes han till eo professor i medicin och ställföreträdande föreståndare för universitetets botaniska trädgård. Studieåren hade han inte ensidigt ägnat åt medicinen utan dragit fördel av universitetets undervisning i dans, konversation, engelska och italienska.

I Göttingen hade den skoningslöse kritikern av Linnés läror A v Haller — professor där till 1753 — alltjämt ett mäktigt inflytande, men trots detta avancerade M snabbt. Han blev känd av allmänheten främst som botanist, men han var mest teoretiker och kammarbotanist och hans självständiga insatser inom botaniken är inte betydande. Som föreläsare höll M sig strikt till Linnés nomenklatur och åsikter. En samtida har vittnat om hans benhårda linneanska renlärighet och om att han i likhet med lärofadern var tämligen främmande inför gräs och kryptogamer (Medicus). Andra har däremot framhållit att M inte avvisade ändringar i Linnés system om dessa stod sig inför en strängt kritisk granskning (Schlichtegroll).

1772 anförtroddes M det krävande uppdraget att arbeta fram en ny upplaga av Linnés Systema naturæ (växtdelen). Han hade, då han med anledning av sin fars sjukdom och sitt eget giftermål uppehöll sig i Sverige, av Linné erhållit ett exemplar av Systema naturæ (12. uppl) interfolierat med senare rön och upptäckter. M utförde uppdraget till Linnés belåtenhet — måhända var en bidragande orsak härtill att M frikostigt överlät honoraret för arbetet till denne. Efter två år kom Systema vegetabilium i tryck.

Botaniska trädgården blev M:s skötebarn, han ryckte upp den ur förfall och utverkade medel till nyanläggningar och mot slutet av 1770-talet hade den utvecklats till en av Göttingens förnämsta sevärdheter.

M utövade i ringa grad läkarpraktik. I medicinen blev han känd främst genom Apparatus medicaminum, ett kompilatoriskt arbete i sex band i vilket han sammanställt allt som kunde hänföras till vegetabiliska läkemedel. M skrev åtskilligt om smittkoppor och vaccinering och behandlade i akademiska program och i Göttingens vetenskapssocietets handlingar andra områden av patologin. Genom sin översättningsverksamhet betydde M mycket för utlandets kännedom om sv vetenskaplig litteratur. Göttingen tjänade vid denna tid som den viktigaste förmedlaren av sv vetenskap och lärdom till kontinenten. M fullföljde Johann Philipps påbörjade översättning av Kalms amerikanska resa och senare följde medicinska arbeten av Rosén v Rosenstein, v Schulzenheim och af Acrel. M var en skicklig latinist och översatte till latin A J Retzius' Korrt begrep af grunderna till pharmacien.

M kallades till ledamot av VA och upptogs i akademin vid ett högtidligt sammanträde 1772, då han i Gustav III:s närvaro höll sitt inträdestal över det då och alltjämt omdiskuterade ämnet De på djur anstäldte röns och försöks opålitelighet vid tillämpningen på människans kropp. Redan från 1760-talets början hade M i Göttingen varit akademins ombud, distribuerat skrifter, kartor och glober och haft hand om förbindelserna med Göttingens vetenskapssocietet. Sv lärda arbeten recenserades av v Haller i den ansedda Göttingische Anzeigen von gelehrten Sachen. Linné och andra ledamöter av VA var ofta missbelåtna med dennes referat och omdömen, och sekreteraren Wargentin uppmanade M att överta recensionsverksamheten. M som trots sitt linnéanska nit lyckats bevara ett gott förhållande till v Haller gjorde dock detta först efter dennes död 1777.

Professorerna i Göttingen var omtalade för inbördes osämja och de har bedömt varandra strängt. M har utom för sin dogmatiska inställning till Linnés läror av några klandrats för att vara girig, flärdfull och ytterligt kantig i umgänget. Andra har framhållit att fattiga studentår vant honom vid sparsamhet och att han hade god smak och sinne för elegans i kläder och uppträdande och även omnämnt hans vänliga omhändertagande av sv studerande. Enighet tycks ha rått om att han i sin tyska omgivning främst kände sig som svensk och linnean och att han samvetsgrant uppfyllde sina plikter som professor. Utmärkande egenskaper hos M var att han hade en märklig förmåga att snabbt tillägna sig fakta och att han besatt en järnhård flit. Han hade stort anseende i Europas lärda värld, förde en omfattande vetenskaplig korrespondens och kallades till ledamot av ett stort antal lärda sällskap. Linné uppkallade ett ostindiskt träd efter honom, Murraya exotica.

Författare

Olle Franzén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev till M i M:ska släktarkivet i VA/StU o i UUB (bla från Linné). - Brev från M i KB, Kl, RA, UUB, VA (bl a 54 st till P Wargentin) o i M:ska släktarkivet.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Enumeratio vocabulorum quo-rundam quibus antiqui linguae Latinse auetores in re herbaria usi sunt. Holmiae 1756. 4:o. Ils.— Commentatio de Arbuto uva ursi exhibens descrip-tionem eius botanicam analysin chemicam eiusque in medicina et oeconomia varium usum. Gottingae 1765. 4:o. 65 s. [Sep ur program vid installationen som professor där 1764.] — Historia insitionis va-riolarum in Svecia ad novissimum tempus protrac-ta. [P 1-2.] Gottingae 1767. 182 s. [Utökad uppl av akad avh där 1763.] — De vermibus in lepra obviis iuncta leprosi historia et de lumbricorum setis observationes. Gottingae 1769. 76 s, Tab. I— II. — Von Schober's Nitraria (Hannoverisches Magazin, Jahrg 7, 1769, Hannover 17[69-]70, 4:o, sp 1025—40). — Prodromus designationis stirpium Gottingensium cum figuris aeneis. Gottingae 1770. (16), 252 s, 1 pl. — Beskrifning på en rar ört, Aletris capensis, insänd (VAH, vol. 31, 1770, Sthlm, s 226—235, Tab. V; övers i Der Königl. schwedi-schen Akademie der Wissenschaften Abhandlung- en, aus der Naturlehre ..., Bd 32. Auf das Jahr 1769 [!], Leipzig 1774, s 229-237, Tab. V). - Tal om de på djur anstäldte röns och försöks opålitelig-het vid tillämpningen på människans kropp; hållet ... för Kongl. vetenskaps academien, vid inträdet, den 4. Martii, år 1772. Sthlm 1772. 24 s. [Titelvinjett i 2 var.] — Enumeratio librorum praeci-puorum medici argumenti. Lipsiae 1773 [1772]. XXVIII, 100 s. [Av F W v Halem utökad uppl:] Aurich 1798. — Medicinisch-practische Bibliothek worin Nachrichten von den neuesten zur Ausii-bung der Heilkunde gehörigen Schriften und Vor-fällen geliefert werden. Bd 1—3. Göttingen [1774— 81]. 1. 17[74-]75. (14), 678, (38) s. 2. 17[75-]77. (10), 618, (38) s. 3. 1780[-81], (8), 667, (41) s. -Apparatus medicaminum tam simplicium quam praeparatorum et compositorum in praxeos adiu-mentum consideratus. Vol 1—6. Gottingae 1776— 1792. 1. 1776. (37), 627 s. 2. 1779. 465 s. 3. 1784. 572 s. 4. 1787. 665 s. 5. 1790. 604 s. 6. Post mortem auctoris edidit L C Althof. 1792. IV, 243, 25 s. 1-4: [omtr] Pavia 1787-88. 1-2: Editio 2., auctior, curante L C Althof. 1793-94. XXXVIII, 964 s; 628 s. Tysk övers Braunschweig 1782—92. — Opuscula in quibus commentationes varias tam medicas quam ad rem naturalem spectantes retrac-tavit emendavit auxit. Vol 1—2. Gottingae 1785— 86. XXII, 392 s, Tab I—II; VI, 500 s, Tab I—III. — Vindiciae nominum trivialium stirpibus a Linneo impertitorum (C Linnaeus, [Systema plantarum Europa, T 5 =] Pars philosophica, T 1. Funda-mentorum botanicorum pars prima ... Curante J E Gilibert, Colonia-AUobrogum 1786, s XLVII-LXXV; omtr av avh 1782). - Verbesserte Einrich-tung des botanischen Gartens in Upsal (Magazin fur die Botanik, hrsg v J J Römer und P Usteri, St 2, Ziirich 1787, s 3-8). - Abhandlung uber den gichtischen Tripper. Göttingen 1794. [Overs av program 1785.] — I Göttingen bl a akad avh 1763— 82 o ingående i akad program 1764—85 samt akad orationer 1779—90, av vilket vissa titlar framgår av J G Meusel, Lexikon der vom Jahr 1750 bis 1800 verstorbenen teutschen Schriftsteller, Bd 9, Leipzig 1809, s 464- 468, o Krok; bidrag i Göttingische Anzeigen von gelehrten Sachen 1762, 1768—85, 1788 samt Novi commentarii Societatis regiae sci-entiarum Gottingensis, Commentationes physicae et mathematicae, T 2-8, ad a. 1771 (-1777), Gottingae et Gotha 1772—78, o forts Commentationes Societatis vol 1-5, 1778-1782, 6-7, 1783/ 84-1785, 9, 1787/88, Gottingae 1779-89, 4:o, se M Arnim, Autorenverzeichnis zu den VeröfTentli-chungen der Gesellschaft der Wissenschaften zu Göttingen 1751-1927, Göttingen 1928, s 213-215, o Krok; recensioner även i R A Vogel, (Neue) Medicinische Bibliothek, Göttingen, Allgemeine deutsche Bibliothek, Berlin & Stettin, o Commentarii de rebus in scientia naturali et medicina gestis, Lipsiae.

Utgivit: C a Linné, Systema vegetabilium secun-dum classes, ordines, genera, species cum characte-ribus et differentiis. Editio 13. accessionibus et emendationibus novissimis manu perillustris auctoris scriptis adornata. Gottingae et Gothae 1774. (8), 844 s. [Omtr] Pavia 1779. Ed 14. praecedente longe auctior et correctior. 1784. XX, 987, (17) s. [Senare utg:] Ed 15. curante I Scannagatta. Ticini 1789. 165, (23), 72 s. [Utdrag.] Ed 15., ... procu-rata a C. H. Persoon. Gottingae 1797. XVI, 1026, (20) s. Ed 15., praecedente longe correctior. Parisiis 1798. (16), 821 s.

Översatt: P Kalm, Beschreibung der Reise die er nach dem nördlichen Amerika ... unternommen hat, T 3, Göttingen 1764, 648 s, 2 pl (föret [1-2 anon av J P Murray]); Sammlung neuer und merkwurdiger Reisen zu Wasser und zu Lande, T 11); N Rosén v Rosenstein, Anweisung zur Kennt-niss und Cur der Kinderkrankheiten ... mit An-merkungen erläutert, Gotha und Göttingen 1766, (16), 614, (11) s, 2. vermehrte und verbesserte Auflage 1768, (16), 541, (15) s, 3. d:o 1774, (56), 722, (14) s, 4. d:o Göttingen 1781, (58), 754, (17) s, 5. d:o 1785, 768, (16) s, Neueste Aufl Wien 1787, 652, (16) s, 6. Aufl mit Anmerkungen v J C Löder und v W H S Bucholz, Göttingen 1798, 808, (16) s; D Schultz [v Schulzenheim], Unterricht von der Einpfropfung der Pocken [1756], Göttingen und Gotha 1768?; A J Retzius, Primae lineae pharma-ciae, in usum praelectionum Suecico idiomate edi-tae, Goettingae 1771 [1770], P Bjerchén, Abhand-lung von den wahren Kennzeichen der Krebsschä-den ... [inträdestal i Collegium medicum 1771], Göttingen 1775; O [af] Acrel, Chirurgische Vorfäl-le in dem Königl. Lazaret und ausserhalb demsel-ben angemerkt, Bd 1-2, Göttingen 1777, (48), 479, (8), 472 s, Tab. 1-2; [N] Rosén v Rosenstein, Haus- und Reise-Apothek, Leipzig 1781, 164, (10) s (anon); här o ovan ofullst angivna arb ej återfunna.

Källor och litteratur

Källor o litt: Allgemeine deutsche Biographie, 23 (1970), s 80 f; W Blunt, Carl v Linné (1971); Bref o skrifvelser af o till Carl v Linné, 1:2 (1908), 1:6 (1912); Broomé; C Callmer, Sv studenter i Göttingen under 1700-talet (Lychnos 1956); G Eriksson, Botanikens hist i Sverige intill år 1800 (Lychnos-bibl, 17:3, 1969); T M Fries, Linné, 2 (1903); O Gertz, FS i Lund 1772-1940 (1940); A Grape, Ihreska handskriftssaml, 1—2 (1949); L Lindholm, Johan Hinric Liden, lärd o resenär (1978); S Lindroth, VA:s hist 1739-1818, 1-2 (1967); F C Medi-cus, Geschichte der Botanik unserer Zeit (1793); J G Meusel, Lexikon der vom Jahr 1750 bis 1800 verstorbenen teutschen Schriftsteller, 9 (1809), s 465 ff; R Murray, Andreas Murray 1695-1771. En personhist studie (1980); G A Pritzel, Thesaurus literaturae botanicae (1847—51); F Schlichtegroll, Nekrolog auf das Jahr 1792 (1794), s 322 ff; C v Schlözer, August Ludwig von Schlözers öffentli-ches und Privatleben, 1-2 (1828); SLH 1:3 (1824); K Sprengel, Geschichte der Botanik, 2 (1818); K Wein, F Ehrhart und J A M (SLSÅ 1931).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johann A Murray, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8580, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2018-12-12.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8580
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johann A Murray, urn:sbl:8580, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2018-12-12.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se