J O Hugo Möller

Född:1883-08-28 – Klara församling, Stockholms län
Död:1965-02-19 – Adolf Fredriks församling, Stockholms län

Arméofficer, Gymnastiklärare, Scoutledare


Band 26 (1987-1989), sida 242.

Meriter

Möller, Johan Otto Hugo, f 28 aug 1883 i Sthlm, Klara, d 19 febr 1965 där, Ad Fredr. Föräldrar: grosshandl Otto Pettersson o Maria Möller. Elev vid h reallärov i Sthlm ht 98, mogenhetsex där 16 maj 02, elev vid GCI 13 juni 06, underlöjtn i fortifikationens reserv 14 dec 06, instruktörsex vid GCI 29 o 30 april 07, gymnastikdinex där 9 juni 09, gymnastik- o idrottsofficer vid fälttelegrafkåren periodvis 09–13 o 1520, verksam inom scoutrörelsen 1015, bla som v kårchef i Sthlm 14, löjtn i fortifikationens reserv 11 dec 10, medarb i Sthlms dagbl 1120, gymnastiklär vid olika lärov i Sthlm o vid Nyköpings allm lärov periodvis 1115, vid Katarina realskola 1546, kapten i fortifikationens reserv 21 aug 17, medred för Fysisk fostran 1823, led av styr för Förb för nationell fostran 1838, sekr i Sv livräddningssällsk 1852, led av styr för Sthlms gymnastikförb 2041, för Sv fören för folkbad 2146, för Sv flaggans dag 2444, för K motorbåtklubben 3135.


G 16 april 1927 i Linköping, Domk, m sjuksköterskan Carin Lovisa Billsten, f 14 sept 1895 där, ibid, d 21 okt 1981 i Gbg, Tynnered, dtr till bokförläggaren August B o Emma Carlberg.

Biografi

Hugo M rönte tidigt uppmärksamhet genom sina insatser i samband med scoutrörelsens införande i Sverige. Han har själv berättat att han som nyutexaminerad gymnastikdirektör fick de första impulserna hösten 1909 från Gustaf Hellström (bd 18), som då var DN:s korrespondent i London och i en serie artiklar skildrade rörelsens segertåg i England under Baden-Powells ledning. Kort därefter fick M en förfrågan av Alma Hedin (bd 18), vice-värdinna vid bostadsstiftelsen Govenii minne på Södermalm i Sthlm, om han var villig att försöka intressera kvarterets pojkar för scouting. M antog utmaningen och bildade inom kort Scoutklubben Govenii minne, som torde varit den första scoutsammanslutningen i stockholmstrakten.

M kom sedermera att tillsammans med bl a dr Robert Brandel och amanuensen Carl Edelstam ingå i den kommitté som interimistiskt konstituerade sig som ett slags centralstyrelse för hela scoutrörelsen i landet tills Sv scoutförbundet bildades. Han deltog också i jan 1911 aktivt i bildandet av Sthlms scoutkår, där han var chef för tredje kolonnen 1911–15 och v kårchef 1914. I början av första världskriget avsade sig M alla uppdrag inom rörelsen bl a på grund av den ökade militära tjänstgöringen under kriget.

M:s insatser inom scoutrörelsen daterade sig huvudsakligen till dess inledande skede och låg främst på det praktiska planet. Trots att han aldrig anförtroddes någon av de högsta posterna, tog han initiativet till ett flertal scoutklubbar i Sthlm med omnejd; bl a anses han ha inspirerat till bildandet av flickscoutkåren vid Wallinska skolan, som brukar betraktas som flickscoutrörelsens vagga. M blev under scoutrörelsens genombrottsår genom sin utbildning som reservofficer och gymnastikdirektör, sina gedigna teoretiska och praktiska kunskaper och sin smittande entusiasm snabbt Sthlms mest uppburna och anlitade instruktör och lägerledare.

Scoutrörelsen fick ett kallsinnigt mottagande av arbetarrörelsen som främst vände sig mot de "militaristiska och klerikala" inslagen. M gick i svaromål i artiklar i bl a SvD, där han menade att rörelsen knappast kunde betraktas som "militaristisk" enbart därför att den i lägerlivet utnyttjade militära erfarenheter. M ville också utesluta inslag som hänförde sig till specifikt brittiska förhållanden för att i stället tillvarata det allmängiltiga i rörelsen och finna en lämplig nationell anknytning. M önskade vidare motverka att verksamheten fick överklassprägel. Han ansåg att scoutrörelsen hade sin största mission i underprivilegierade miljöer, där den kunde ge ungdomen en stimulerande och meningsfull sysselsättning.

Trots M:s betydande insatser för scoutrörelsen är hans namn i första hand knutet till Sv livräddningssällskapet och kampen mot drunkningsolyckorna.Redan 1910 genomgick han en av sällskapet anordnad kurs i simning och livräddning för officerare. Vid fälttelegrafkåren introducerade han med kårchefen Adolf Murrays goda minne torrsimning som ett led i den förberedande simträningen. Utifrån egna erfarenheter påtalade han den dåliga simkunnigheten bland scouterna: "Våra sprakfålar till pojkar i 12—15 årsåldern äro ännu i gemen praktiskt taget icke simkunniga" (Livräddn:sällsk:s årsb 1913). Han reste också frågan om skolmyndigheternas ansvar. Som vikarierande gymnastiklärare i Norra latinläroverket i Sthlm visade han själv vägen genom att instifta ett särskilt simkunnighetsdiplom. I juli 1915 ingick M till läroverks-och folkskoleöverstyrelserna med förslag till åtgärder för att öka simkunnigheten bland landets skolungdom. Framställningen resulterade bl a i föreskrifter om torrsimningsövningar i anslutning till gymnastikundervisningen. Följande år utgav M Simundervisningens metodik, som distribuerades i 15 000 ex till landets samtliga skolor. 1916 invaldes M i Sv livräddningssällskapets styrelse, och han var sekreterare där i 35 år. Tillsammans med ordföranden Murray utvecklade han ett närmast legendariskt ledarskap under en epok som allmänt betraktas som livräddningsrörelsens stora genombrott.

M:s verksamhet i livräddningssällskapet utmärktes av beslutsamhet och planmässighet. Under parollen Simkunnighet en medborgarrätt – en medborgarplikt tog han 1920 initiativet till Simundervisningens dag, en stort upplagd propagandaaktion med adress i första hand till myndigheterna. Krav restes på statlig simlärarutbildning, kommunala simbad, anslag till sim- och livräddningsövningar samt årliga simkunnighetsprov i skolorna.

Propagandan inriktades särskilt på bad-och siminstruktörsfrågorna. M menade att rationell simundervisning inte var möjlig utan ändamålsenliga övningsanläggningar. Under hans ledning utarbetades normalritningar för friluftsbad, vilka kom att fylla en viktig uppgift som vägledning vid kommande kommunala badutredningar. Senare följde en motsvarande serie för simhallsanläggningar. På livräddningssällskapets framställning tog GCI 1922 upp simlärarutbildning som ordinarie ämne i kursplanen. Denna hade gjorts upp av M, som f ö själv ledde undervisningen det första året. Vidare utfärdade skolöverstyrelsen 1924 direktiv om årliga simkunnighetsprov vid landets läroverk.

Efter hand restes allt bestämdare kravet på obligatorisk simundervisning i samtliga skolor. I slutet av 40-talet togs frågan åter upp och det definitiva genombrottet kom 1948 genom skolöverstyrelsens direktiv att simkunnigheten hos eleverna skulle redovisas på terminsbetygen. För M innebar beslutet den slutgiltiga segern efter drygt 30 års kamp.

Även de militära myndigheterna uppvaktades flitigt med framställningar om obligatorisk simundervisning. När övningstiden förlängdes under andra världskriget, infördes simundervisning för de värnpliktiga, och tusentals ungdomar fick på detta sätt sin första kontakt med en ordnad simutbildning. "En simmande krigsmakt" var en av de slogans varmed M framgångsrikt stimulerade de militära myndigheterna. M lyckades också intressera Radiotjänst för sina syften, vilket ledde till ett mycket värdefullt samarbete.

M var den förste som på allvar fäste uppmärksamheten på de många isolyckorna. Redan i början av 20-talet propagerade han starkt för ökad kunskap om våra isar. Han lät utarbeta handledningar i islivräddning och gjorde ritningar till ispikar och isdubbar, vilka f ö infördes som arbetsobjekt i skolornas slöjdundervisning. M tog vidare initiativ till rationell mätning av sjöisarnas tjocklek och bärighet, och resultaten förmedlades via dagspress och facktidskrifter. Ett spektakulärt inslag i kampen mot isolyckorna var det samarbete M etablerade med S-T och Simhopparklubben i Sthlm i början av 40-talet för att ordna uppvisningar i bl a islivräddning och simhopp i isvakar. Dessa sk isvakor – begreppet myntades av sportjournalisten Gustaf Söderlund "Glokar Well" - blev utomordentligt populära inslag i livräddningspropagandan under hela decenniet.

M anses även ha varit den egentliga initiativtagaren till den nordiska livräddningskonferens som ägde rum i Saltsjöbaden i aug 1938 och som syftade till ett närmare utbyte av erfarenheter mellan de nordiska ländernas livräddningsorganisationer. Andra världskriget korsade emellertid planerna på en uppföljning, men kort efter krigsslutet inbjöd den sv organisationen till en ny sammankomst i Sthlm, varvid Nordens livräddningsförbund bildades.

M har fått epitet som "folkhälsans apostel", "hela svenska folkets simlärare" och "livräddaren nr 1". På sina specialområden förblir han en av de stora föregångsmännen. Som administratör förenade han på ett sällsynt sätt sin idealitet med öppen blick för det möjliga och praktiska. M hade en flitig penna och var en god om än något allvarlig och tung stilist.

Författare

Arvid Cronenberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

M:s klippsaml i KB. Brev från M i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Scouterna och simidrotten (Svenska livräddningssällskapets årsskrift, 1913, Sthlm, s 26—30). — Simundervisningens metodik. För Sveriges skolor utarb. Sthlm 1916. 51 s. 2. uppl 1917. — Stridsdomaren har ordet (Scouten, årg 5, 1916, Sthlm, 4:o, s 305). — Efter torrsimningen - -kommunala simbad (Folkskolans vän, årg 37, 1921, Gbg, 4:o, s 417 f). — Kommunala simbad -en skolfråga för dagen (Folkskollärarnas tidning, årg 2, 1921, Sthlm, 4:o, s 485-488). - Kommunala simbad - ett beaktansvärt skolans intresse (Svensk läraretidning, årg 40, 1921, Sthlm, 4:o, s 601 f; även Småskolan, årg 11, 1921, Sthlm, fol, s 241 f). — Kommunala bad - kommunal simundervisning (ibid, 41, 1922, s 657-659; även Folkskollärarnas tidn, 3, 1922, s 558-560). - Varje kommun sitt eget friluftsbad! (Vecko-journalen, årg 13, 1922, Sthlm, fol, s 837). - Friluftsbad i Sverige, kommunala och enskilda. Hur badproblemet löses i onda tider och goda. En översikt. [Rubr.] Sthlm 1923. 47 s. [Ur Svenska livräddningssällskapets årsbok s å.] — Lifräddningssta-tioner / Lifräddningsväsende (NF, Ny ... uppl, bd 37, Sthlm 1925, sp 176-178). - Svenska lifrädd-ningssällskapet (ibid, 38, 1926, sp 649 f; även 3. ... uppl, 18, 1933, sp 919). — Simkunnighet en medborgarrätt, självförsvar en medborgarplikt (All boxning, årg 4, 1926, Sthlm, [nr 52:] Svenskt bad-och sommarliv 1926, 4:o, s 3). — Min första bekantskap med scoutrörelsen (Scouten, 16, 1927, s 156 f). — Livräddning (NF, 3.... uppl, 18, 1933, sp 55—58; tills med N St[enströ]m). — Räddning av drunknande. Övningar i livräddning och skenbart drunknades behandling. Kursplan för simkandi-dat- och simmagistervärdigheterna. [Rubr.] Sthlm 1932. 28 s. [Ur Sv livräddningssällskapets årsb 1932.] - Iskunnighet åt alla. [Rubr; omsl:] Livräddning på is - i gymnastiksalen. Sthlm 1933. 28 s. — Isarnas trafiksäkerhet under kontroll. Isrekognoscering och israpporter. Sthlm 1935. 34 s. — Kan du rädda en drunkande? (Sol, sommar, semester. En handbok för semestern och sommarnöjet... [utg:] Svenska livräddningssällsk, Sthlm 1935, s 5-12). - Vattnet är livsfarligt ... [enkät] (Svenska journalen, årg 13, 1937, Sthlm, 4:o, nr 27, s 8 f). - Militära simskolor. Sthlm 1941. 23 s. [Ur Sv livräddningssällskapets årsb s å.] — En simmande krigsmakt. Sthlm 1942. 40 s.  — Kampen mot drunkningsolyckorna (Friskt folk, tidskr för folkhälsa, [årg 1,] 1942, Sthlm, 4:o, nr 7, s 14—18). — Livräddningssällskapet, Svenska (Nordisk familjeboks sportlexikon, bd 5, Sthlm 1943, sp 141; sign H. M-r). — Isens bärighet / Isarnas trafiksäkerhet / Vaklivräddning kan inläras i skolan (Handbok i livräddning [omsl: Livräddningsboken]. Utg av Svenska livräddningssällsk och Riksföreningen för simningens främjande. Red av E Bergvall, [Sthlm, tr] Karlshamn 1946, s 218-228). — Bidrag i: Svenska livräddningssällskapets årsbok 1916, 1919-52, 1955, 1958, Sthlm: Fysisk fostran, veckotidn / månadsskrift för gymnastik, idrott ..., årg 1-11, 1914-1924, Sthlm, [1914-16:] 4:o, SvD 28/2 1910, 27/6 1916, 18/6 1921, 24/5 o 19/6 1923, 1/8 1924, 29/7 o 1/11 1925, Stockholms dagblad 27/1 1910, 23/6 o 30/10, 11, 14 o 24/11 samt 9, 20 o 22/12 1911,5/1, 4 o 18/3 samt 12/5 1912, 10 o 26/3, 12/4 samt 25/10 1913, 2/3, 18/5, 1/6 o 20/7 1914, 15/8 1916, 19/7 1924, 29/7 1925 o 25/3 1929 samt enstaka i många andra dagstidningar; se ovan anf klippsamlTU 134, KB.

Redigerat: Svenska livräddningssällskapets årsbok. 1924-32, 1946-50. Sthlm. (Även ansv utg.) — Riksföreningen för fiskpropaganda. Årsbok. 1929-30. Gbg 1930-31. 137, 87 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Sv fören:s för folkbad o Sv liv-räddn:sällsk:s arkiv, RA; Fortifikationens arkiv, chefsexp, E 10 k (kårchefernas övn: rapporter 1910-20), KrA.

Allhems sportlex, 3 (1951); art:ar o intervjuer med anledn av M:s årsdagar i AB 28 aug 1923, DN 27 aug 1933, 24 aug 1943 o 23 aug 1953, GHT 27 aug 1943, Helsingborgs dagbl 28 aug 1943, NDA 28 aug 1933 o 1 sept 1943, (Morgontidn) Soc-Dem 28 aug 1933 o 27 aug 1943, S-T 28 aug 1923, 27 aug 1933 q. 27 aug 1943, SvD 27 aug 1923 o 27 aug 1933, Ostgöta Correspondenten 27 aug 1943 o i Sv livräddn:sällsk:s årsb 1943, s 19ff; I Backlund, Till en avgående sekr (Sv livräddn:sällsk:s årsb 1952), s 7 f; Kapten H M, hela sv folkets simlärare (NDA 2 juli 1940); Kända stockholmare, ed I Goldman (1936), s 561; NF:s sportlex, 5 (1943); SMoK;[G] Wijk[mark], Livräddaren nr 1 (SvD 27 aug 1953); Väd 1953; Väv Stor-Sthlm (1962). – Nekner över M i DN 21 febr, S-T 22 o 24 febr o SvD 21 o 23 febr 1965 samt i Sv livräddn:sällsk:s årsb 1966, s 9.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J O Hugo Möller, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8667, Svenskt biografiskt lexikon (art av Arvid Cronenberg), hämtad 2020-10-29.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8667
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J O Hugo Möller, urn:sbl:8667, Svenskt biografiskt lexikon (art av Arvid Cronenberg), hämtad 2020-10-29.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se