Sigurd M Möller

Född:1895-10-13 – Jakobs församling, Stockholms län
Död:1984-07-20 – Lidingö församling, Stockholms län

Bildkonstnär


Band 26 (1987-1989), sida 253.

Meriter

Möller, Sigurd Magnus, f 13 okt 1895 i Sthlm, Jak o Joh, d 20 juli 1984 i Lidingö. Föräldrar: prof Lars Magnus M o Anna Maria Pauli. Elev vid Lundsbergs internatskola, Lungsund, Värml, 10, vid Valands konstskola, Gbg, 16-18, studier i Khvn 19–20, prof vid Konsthögskolan 10 okt 38-1 febr 39. – Konstnär.

G 26 aug 1923 i Paris m Isabelle Jeanne Louise Ressot, f 30 sept 1899, d 15 mars 1964 i Lidingö, dtr till rådmannen Auguste R o Marie Fayet.

Biografi

Sigurd M växte upp i ett burget stockholmshem. Fadern var överläkare vid S:t Görans sjukhus, blev professor vid KI 1911 och drev även privatpraktik. Modern var halvsyster till konstnären Georg Pauli, vilket fick viss betydelse för M:s val av yrkesbana. Efter att ha gått i Brummerska skolan kom M 1910 till Lundsbergs internatskola i Värmland, som han dock lämnade utan att avlägga examen. Hans planer på att utbilda sig till konstnär uppmuntrades av morbrodern och det var sannolikt på dennes inrådan M sökte sig till Valands konstskola i Gbg, där Pauli på sin tid hade undervisat, Under studietiden på Valand hade M Birger Simonsson som lärare och dennes beundran för Bonnard och Cézanne smittade av sig på honom. Simonsson fann M mycket lovande och då konsthandlaren Gösta Olson var i Gbg 1918 rådde han denne att köpa några dukar av M. Olson förvärvade då sex för en tusenlapp (Olson 1965). 19198–20 studerade M i Khvn för att sistnämnda år fortsätta till Paris. Hösten 1922 deltog han i Falangens utställning på Liljevalens i Sthlm: "Ställde ut några tablåer med Falangen som voro djävligt dåliga, men jag upptäckte det sorgligt nog ej förrän de voro upphängda" (brev från M till P Lagerkvist 20 okt 1922).

Under de första parisåren umgicks M flitigt med den danske målaren Georg Jacobsen och tog enligt egen utsago starka intryck av den kompositions- och färglära som denne utarbetat i samråd med den mexikanske konstnären Diego Rivera (Rydbeck-Zuhr 1942). Jacobsen hyste stort intresse för de gamla italienska mästarnas tekniker och möjligen var det han som riktade M:s uppmärksamhet på 1400-talsmålaren Cennino Cenninis Il libro dell`Arte, som förelåg i fransk översättning med förord av Renoir. Det var denna översättning M överflyttade till sv under titeln Boken om målarkonsten (1947) och försåg med förord och insiktsfulla kommentarer.

I Paris träffade M sin blivande maka och efter ett par år där flyttade de till en villa i Cachan utanför staden. Bortsett från sporadiska besök i hemlandet och studieresor till Italien, Spanien, Grekland, Turkiet och Nordafrika förblev M bosatt i Frankrike till 1931 då han återvände till Sthlm för att 1937 flytta till Lidingö, där han lät uppföra den villa vid Norra stigen som blev hans hemvist livet ut. Ett av skälen till att han återvände hem torde ha varit att det kapital han ärvt efter föräldrarna började sina. 1932, 1934 och 1943 fick M av FrKA stipendier ur olika fonder och under en kort tid var han professor vid Konsthögskolan. 1957 blev han innehavare av ett av statens konstnärsarvoden.

M hade sin första separatutställning på Konstnärshuset i Sthlm 1933 och den blev välvilligt mottagen av kritiken. Efter att ha deltagit i Paris Expo 1937, med Independenterna på Liljevalchs 1938 samt en rad utställningar i grupp och separat samlade han sig till en retrospektiv utställning på FrKA 1950. Den fick i stort sett lovordande recensioner (bla av Gotthard Johansson i SvD 5 febr 1950) och en varmt uppskattande artikel i Konstrevy av M:s kollega Sixten Lundbohm (bd 24). M fortsatte att ställa ut relativt flitigt under 1950- och 60-talen i Sthlm och landsorten samt utomlands (Oslo, Hamburg, Bremen, Clermont-Ferrand). Sin sista separatutställning hade han på Färg och form vid 84 års ålder.

M följde i sitt konstnärskap en konsekvent linje och vidareutvecklade, obekymrad om konstens modeväxlingar, den naturalism i efterimpressionistisk fransk anda som han fängslats av redan i ungdomen. Bonnard och Vuillard stod väl hans hjärta närmast, men han imiterade inte och hans verk har i regel formalt en fastare uppbyggnad än deras och större precision i teckningen. Motivkretsen i hans stafflikonst omfattar landskap, stilleben och interiörer medan porträtt och religiösa framställningar är mindre frekventa. I verken från 1920-talet är färgen ofta dämpad som i det också formalt asketiska Självporträtt med palett från 1924 (Gbgs konstmus), för övrigt det veterligt enda självporträtt M gjort. Efter vistelsen i Nordafrika 1928—29 blev koloriten hetare. Det var då han tog upp den röda, orientaliskt varma färg han så ofta prisats för och som han förmådde ge en enastående nyansrikedom och lyskraft (Röd interiör och Solfjäder och solfläckar). Som den förnäme kolorist han var spände han emellertid över ett rikt register. Havsstrand, Öland är hållen i en gråstämd tonart medan han i Sädesfält i Skåne slår an ett gyllene färgackord. I vissa landskap förnims ett stråkdrag av melankoli som i Afton på fältet (Lidingö stadshus). Målningarna från Sydfrankrike har i regel en klassisk komposition med olivträd eller korkekar som sidokulisser och mellan stammarna utblick mot en blåskimrande fointain. I hans stilleben återkommer ofta samma föremål: t ex fajanser i blått och vitt, porslinsfiguriner, glasskålar och böcker, men han flyttar om dem så att de blir komponenter i nya bildbyggnader med varierande ljus- och färgeffekter. Ett vanligt motiv är interiörer med ett öppet fönster som återspeglar utsikten som t ex Blommor i fönster (1936, NM). Av ett brev framgår vem som givit honom uppslaget till motivet: "har nu framför mig ett urgammalt motiv ... Det föreställer en spegling i ett stort fönster med en säregen utsikt därborta på Rönnäng. Du minns kanske när du en gång föreslog mig motivet?" (brev från M till P Lagerkvist 14 aug 1967). I Rönnäng på Tjörn hade M och Lagerkvist bott grannar under flera somrar.

M prövade också sina krafter som monumentalmålare. Han deltog 1939 i tävlingen om utsmyckningen av Sveaplans flickläroverk med förslaget Blå våren, utställt på Liljevalchs s å, och med förslaget Elden då det gällde Bromma kommunala flickskola 1942. Skisserna till det sistnämnda (i Arkiv för dekorativ konst i Lund) prisbelöntes men uppdraget gick till Tage Hedqvist. M fick emellertid rned smärre ändringar realisera kompositionen i den stora temperamålning han sommaren 1943 utförde i Forums församlingssal i Hjortkvarn, Ör. Den tillkom på beställning av Hugo Hamilton, fideikommissarie på Boo i Närke. Målningen skildrar elden som naturkraft, skrämmande med ljungeldar, livgivande med solen och tagen i människans tjänst i smedjan och för hemmets härd. Idén till verket fick han även denna gång av Lagerkvist (enl uppg av dennes son Bengt). Mer lekfullt fabulerar M i den stora pannan Aladdins dröm för aulan i Viggbyholmsskolan, i dag matsalen i Drakskeppskolan, och i den praktfulla vävnaden Orientalisk fantasi i Lidingö stadshus. Den vävdes upp av Frans von Holmblad, lidingögranne till M, efter en målning från 1930-talet och återger i spirituella små scener glada minnesbilder från afrikavistelsen. Färgerna ligger här i klart avgränsade plan mot en sandfärgad bottenton.

1953–54 utförde M med hjälp av sonen Sven kormålningen Det stora gästabudet i Örnsköldsviks då nyrestaurerade kyrka. Den mångfiguriga kompositionen för i enskildheter tanken till Skovgaards målning med samma motiv i Viborgs domkyrka 1913.

Trots att M de sista åren hade starkt nedsatt syn fortsatte han att måla och färgen klingar ännu stark i de sena verken men formen tenderar att lösas upp.

M var en människa utan stora åthävor, försynt och finkänslig och med en stillsam humor. Efter hustruns död levde han tillbakadraget i relativ isolering. — Efter M:s död ordnades i febr 1986 en minnesutställning på Mälargalleriet i Sthlm som blev en publikframgång.

Författare

Brita Linde



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från M i KB (11 st till P Lagerkvist) o UUB (till H Martinson o Or,d o Bild).

Tryckta arbeten

Översatt: [En lärobok i målning från 1400-talet:] C Cennini, Utdrag ur Konstens bok (Konstrevy, årg 17, 1941, Sthlm, 4:o, s 27-30); dens, Boken om målarkonsten, Sthlm 1947, 336 s [nya tr] 1947, 1948, [ny tr] Gbg 1986, 334 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: NM:s klippsaml; prot 1938, FrKA; muntl uppg:er av sonen Sven M, Bengt Lagerkvist o Ingrid Rydbeck-Zuhr.

G Engvall, Stockholmskrönika (Konstrevy 1942); K Jungstedt, När livet är ungt (1954); G Lindgren, Möderne sv Monumentalmaleri (Kunst og Kultur 1948); S Lundbohm, S M (Konstrevy 1950); G Olson, Från Ling till Picasso (1965); I Rydbeck-Zuhr, S M (Konstrevy 1942); SKL o där anf litt; E Wallenqvist, Nio independenter i Liljevalchs konsthall (Konstrevy 1938); dens, Eva Bonniertävlingen på Liljevalchs (ibid 1939).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sigurd M Möller, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8676, Svenskt biografiskt lexikon (art av Brita Linde), hämtad 2020-06-06.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8676
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sigurd M Möller, urn:sbl:8676, Svenskt biografiskt lexikon (art av Brita Linde), hämtad 2020-06-06.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se