C G Hjalmar Mörner

Född:1794-05-07 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1837-09-14 – Frankrike (i Paris)

Målare, Grafiker, Tecknare


Band 26 (1987-1989), sida 335.

Meriter

13 Mörner, Carl Gustaf Hjalmar, son till M 9 i hans första g, f 7 maj 1794 i Sthlm, Hovf, d 14 sept 1837 i Paris (Post o Inr tidn). Fänrik vid Svea livgarde 13 maj 94, kadett vid krigsakad på Karlberg 1 maj 06–31 maj 10, kvartermästare vid Smålands kavallerireg 09, stabskornett där 15 maj 10, elev i teckn vid FrKA:s principskola 10, löjtn vid Smålands dragonreg 30 nov 20, ryttmästares nhov 23 mars 24. Tecknare, målare, grafiker. – Ogift.

Biografi

Hjalmar M fick sin militära utbildning vid Karlbergs krigsakademi. Han tjänstgjorde segrare vid general A F Skjöldebrands stab under fälttåget i Tyskland 181314 och deltog i slagen vid Grossbeeren, Leipzig och Bornhöft. Efter det sistnämnda erhöll han medalj för tapperhet i fält.


M:s teckningsanlag uppmärksammades tidigt och 1810 finns han antecknad bland dem som "uti Kongl akademiens principskoler ... njuta undervisning i tecknande" (FrKA:s närvarolistor). Efter kriget i Tyskland hade han besvär med sin hälsa och besökte olika brunnsorter. Han greps också tidvis av svår melankoli, något som återkom under hela hans liv. I slutet av 1816 reste M utomlands, dels av hälsoskäl, dels för att studera konst. Han färdades genom Tyskland, passerade Paris och anlände 1818 till Rom, där han genast blev omhändertagen av den sv skulptören Johan Niclas Byström (bd 7), som s å förvärvat Villa Malta vid Via Pinciana. Här uppstod en sv författar- och konstnärskoloni, där M blev en centralgestalt. Genom Byströms medverkan erhöll han ett resestipendium från FrKA; M blev kvar i Italien i tio år.

M:s första större verk efter ankomsten till Rom är den i 29 blad etsade serien Carnevale di Roma (tr Rom 1820). Den föregicks av en serie tuschteckningar på grovt karduspapper som efteråt fernissats och som hade formen av en sammanhängande fris. Byström lät först sätta upp den på Villa Malta; senare flyttade han den till sin nybyggda villa på Djurgården i Sthlm. Då prins Carl köpte villan 1908 hängde frisen fortfarande uppe men togs ned och skänktes till NM. Frisen är i sin stil ganska olik den etsade serien. M hade åtskilliga föregångare som avbildat romkarnevalen men han tycks ha varit den förste som framställde den som en fortlöpande fris. Även etsningarna är trots uppdelningen i 20 blad tänkta som en svit, vilken börjar vid Piazza del Popolo och slutar vid nuvarande Piazza Venezia. M handkolorerade f ö själv 20 ex, av vilka han skänkte den sv kungen "tre inbundna i rött band och uppklistrade på grått papper med en guldrand" (brev till B v Beskow). M ägnade sig också åt oljemåleri i den för tiden typiska vedutastilen och avbildade utsnitt från staden med antika ruiner eller pittoreska miljöer med inplacerade folkgrupper, t ex Italiensk skördefest vid Monte Testaccio utanför Rom (NM).

Förväntningarna på M ställdes höga i Sverige. I enlighet med tidens värderingar väntade man sig av honom bataljmålningar, speciellt från Karl Johans fältslag. Till FrKA:s utställningar skickade han också hem en del skisser till sådana målningar samt några italienska motiv, men det visade sig att de panegyriska, krigiska scenerna inte var M:s genre. Däremot strödde han gärna omkring sig skämtsamma teckningar från soldatlivet.

Bäst lyckades M med sina folklivsskildringar och han var en pionjär att utnyttja den nya tekniken stentryck (litografi). Särskilt under vistelser i Neapel var han mycket produktiv och utgav flera serier med motiv från stadens gatuliv. De mest kända är 24 blad tryckta i Neapel 1827 och 12 blad framställda i Paris 1828. M anknöt till en redan etablerad genre men införde en vardagligare, ofta humoristisk tolkning som skilde sig från de tidigare nyklassicistiska versionerna. I Neapel betraktas hans och landsmannen C J Lindströms (bd 23) arbeten som föregångare till de litograferade folklivsbilder som senare producerats där.

1829 återvände M till Sverige och fortsatte att arbeta med litografier. Han gav först ut Reseminnen från Frankrike Tyskland och Italien (1829), som bygger på teckningar gjorda i Italien. Därefter kom Stockholmska scener (1830) med folklivsskildringar i sv miljö. Kontrasten mot de livfulla neapelbilderna är stor; folklivet i Sthlm flyter betydligt lugnare och scenerna är ofta mer burleska. M:s stockholmsbilder har ofta återgivits i verk om 1800-talets huvudstad. Det fanns också planer på att M skulle illustrera Bellmans sånger, men de resulterade endast i några teckningar (NM). Under sitt uppehåll i Sthlm fick M uppdrag att utföra en fris på Rosendals slott med motiv ur den nordiska gudasagan. Genom vänner hade han blivit medlem i Götiska förbundet och han valde, inspirerad av P H Lings dikt Åsarna, ämnet Odens återkomst med sina asar. Frisen är målad på papper i grisaille på guldgrund och löper strax under taket runt hela den s k Röda salongen. Här saknas M:s annars kraftfulla karakterisering.

Redan 1830 lämnade M Sverige på nytt och kom till England, där han gav ut två litografiska samlingar: Miscellaneous Sketches of Contrasts (1831) och Humourous Sketches (1832). Påverkan från de engelska karikatyrtecknarna är påfallande. M:s hälsa försämrades emellertid undan för undan. Till slut ordnade hans kollega O Södermark så att M kunde komma till honom i Paris. Vännen uppmuntrade honom också att fullborda en oljeskiss till Kalabaliken i Bender som ställdes ut på FrKA och fick god kritik. I sept 1837 avled dock M i Paris; han ligger begraven på Père-Lachaisekyrkogården.

M kände sig hela sitt liv nedtryckt av att inte motsvara de ställda förväntningarna. Han har i vår konsthistoria tidigare räknats till "de målande militärerna" och har huvudsakligen blivit bedömd efter sina mediokra bataljmålningar. Senare har dock förutom Carnevale di Roma och hans litografier de många teckningar som han gav till släkt och vänner rönt större uppskattning. Han var lika träffsäker med den traditionella tuschpennan som med blyertspennan, vilken han lärt sig använda i Rom. M gjorde också en del fina porträtt i blyerts.

Författare

Margareta Winqvist



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Skissböcker o teckn:ar i bl a Gbgs mus, KB, Kulturen i Lund, NordM o UUB. — Brev från M i FrKA, KB, SA (åtskilliga till B v Beskow) o på Trolleholm.

Tryckta arbeten

Grafiska serier: Il carnevale di Roma, Roma (F Burlie) 1820, 20 bl etsningar (anon); Scene popola-ri napoletane [pärmtit], Napoli (Cuciniello e Bian-chi) [1827?], utökad: Nuova raccolta di scene po-polari e costumi di Napoli, Napoli (d:o) 1827, 32 bl; Scénes populaires de Naples, Paris (F Villain) 1828, 12 bl; Reseminnen från Frankrike Tyskland och Italien, Sthlm (Gjöthström & Magnusson) [1829,] 6X4 bl; Stockholmska scener, Sthlm (d:o) 1830, 4X4 bl; Miscellaneous sketches of contrasts, London (R Ackermann) 1831, 6 bl; Humourous sketches, London (Graf et Sorel) [1832,] 12 bl; H Mörners sista handteckningar, lithografierade af J Cardon, [Sthlm,] (Spong & Cardon) [1839] 10+10 bl; i allm litogr i tv-fol.

Källor och litteratur

Källor o litt: Närvarolistor 1810, FrKA.

W Bergström, Från gångna tider (1920); F Boye, Målarelexikon... (1833); G Doria, kommentarer (Vedute napoletane della raccolta Lemmerman, utställmkat, Neapel 1957); dens, förord (C J Lindström, Panorama delle scene popolari di Napoli, 1968); J B Hartmann, Pinelli e gli Scandinavi (1969); Hulthander; Material till släkterna Mör-ners hist (1985); T Nyman, Johan Niklas Byström (1939); Post o Inr tidn 1837, nr 231; SKL o där anf litt; M Winqvist, HM — kosmopolit, folklivsskildrare, litograf (1972); dens, Tre sv konstnärer i Neapel (1978).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C G Hjalmar Mörner, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8730, Svenskt biografiskt lexikon (art av Margareta Winqvist), hämtad 2018-11-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8730
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C G Hjalmar Mörner, urn:sbl:8730, Svenskt biografiskt lexikon (art av Margareta Winqvist), hämtad 2018-11-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se