August Nachmanson

Född:1878-04-17 – Stockholms mosaiska församling, Stockholms län
Död:1946-11-03 – Oscars församling, Stockholms län

Industriidkare, Lantbrukslärare, Finansman, Godsägare


Band 26 (1987-1989), sida 368.

Meriter

3 Nachmanson, August, bror till N 1 o N 2, f 17 april 1878 i Sthlm, Mosaiska, d 3 nov 1946 där, Osc. Elev vid Sthlms norra latinlärov o Östermalms allm lärov 87–95, vid Marieborgs folkhögskola, Östra Eneby, Ög, 95–96, vid Klagstorps lantbruksskola, Norra Kyrketorp, Skar, 96–98, vid Ultuna lantbruksinst 98, utex där 00, lär vid Klagstorps lantbruksskola 00–01, skattmästare i Centrala nödhjälpskomm för avhjälpande av nöden i Norrland 01–02, innehade o brukade Trystorps säteri, Tångeråsa, Ör, 03–07, arrenderade Kåvö gård, Hovsta, Ör, 07–11, deläg i W Hjelmqvists jur byrå, Örebro, 08–11, led av styr för Nya Garphytte fabriksab 11–13, VD för Orkla Grube A/S, Norge, april 12–22, led av styr där 12–42, VD i ab Emissionsinst från 14 (14–23 tills med Emil Lundqvist, bd 24), ordf i styr för ab Garphytte bruk från 15, kassadir och led av styr för Sv slöjdfören 16–31, led av styr för ab Oskarshamns kopparverk 17–36, av styr för ab Nordströms linbanor 18, ordf där från 24, led av styr för ab Fiducia 21–28, av styr för ab Henriksborgs fabriker 21–37, av styr för Sv oljeslageri ab 21–42, v ordf i styr för ab Sv järnvägsverkstäderna från 32, led av styr för ab Oskarshamns varv (från mars 34 ab Varvintressenter) 32–37, ordf i styr för ab Elektrisk malmletning från 34, i styr för Sv diamantbergborrnings ab från 35, led av styr för Baltiska oljeab från 35, av styr för Tambo gruvab 38–40, ordf i styr för Mineral-Invest ab från 38.

G 19 nov 1903 i Halmstad m Elisabet Margareta Wallberg, f 21 dec 1881 där, d 8 febr 1968 i Danderyd, Sth, dtr till fabriksidkaren Johan Reinhold W o Tekla Elisabeth Beckeman.

Biografi

Efter lantbruksutbildning och en tioårsperiod som godsägare i Närke kom N att göra sin fortsatta karriär helt inom ramen för den av Sthlms enskilda bank dominerade delen av det sv näringslivet. N saknade formell högre ekonomisk eller juridisk utbildning. Sina tidigare erfarenheter av finansverksamhet förvärvade han som egen företagare och som delägare i en större advokatpraktik i Örebro. Redan 1906 medverkade han också i det konsortium, som bildade Garphytte fabriks ab för drift av mekanisk verkstad, tråddrageri och linslageri, ett engagemang som han behöll livet ut.

Kontakten med Sthlms enskilda bank torde ha förmedlats av brodern Joseph N (N 1). Hösten 1911 handplockades N av Marcus Wallenberg för att utreda de kommersiella och finansiella förhållandena i de norska svavelkisgruvorna i Orkla. Avsevärda tekniska och ekonomiska problem i Orkla Grube A/S hade orsakat — kanske i någon mån orsakats av — en kris i relationerna mellan de norska och sv intressenterna å ena sidan och de tyska å den andra. Genom sitt snabba och energiska agerande samt rekonstruktionsförslag — trots bristande erfarenhet av gruvdrift — tycks N ha tillvunnit sig Wallenbergs förtroende. I april 1912 erbjöds han posten som ny VD för gruvbolaget, sedan den tyska företagsledningen tvingats avgå. Under ett decennium i den verkställande ledningen avvecklade N efterhand förbindelserna med Tyskland till förmån för en västligare orientering vad gällde bolagets avsättning.

Wallenberg betraktade sig själv mer som industrialist än bankman. En ledande princip hos honom var att finna effektivast möjliga företagsledare — "först skepparen och sedan skutan" som han uttryckte sig i en tidningsartikel 1912 om behovet av en sv emissionsbank. När Sthlms enskilda bank och Skandinaviska kredit ab 1914 grundade ab Emissionsinstitutet, visserligen med ett relativt blygsamt aktiekapital, utsågs N till en av två direktörer. Den andre var Emil Lundqvist i Kopparbergs och Hofors sågverks ab. I praktiken kom N alltmer att dominera, även om han först 1924 formellt blev ensam i ledningen.

Institutets ursprungliga målsättning att stimulera nyföretagande uppfylldes till en början. Även utomlands, speciellt i USA och Ryssland, medverkade N genom institutet vid anläggande av företag i stål- och gruvbranschen. Efter de sena krigsårens spekulationsekonomi låg emellertid institutets investeringar väsentligen i de av efterkrigskrisen hårdast drabbade branscherna: verkstäder, järnbruk, gruvor, rederier. Speciellt engagemanget i Scania Vabis kom senare att väsentligt dra ner resultatet. Därtill kom de efter revolutionen värdelösa ryska intressena. Varken Wallenberg eller N förutsåg fullt ut den djupa ekonomiska svackan under tjugotalets första år, vilket i någon mån också fördröjde emissionsinstitutets sanering. När en slutlig lösning hade nåtts 1924, kvarstod N som VD. Verksamheten kom dock att reduceras avsevärt i omfattning. Kort dessförinnan hade han avvecklat sin verkställande funktion i Orkla gruvor.

N utnyttjades flitigt för styrelseuppdrag inom Wallenberggruppen liksom för grannlaga kontakt- och förhandlingsuppgifter. Som i första hand ansvarig för gruvfrågor medverkade han aktivt i kontakterna 1929—30 mellan Sthlms enskilda bank, Skandinaviska kredit ab, Guggenheim Brothers och Ivar Kreuger om Boliden. I förhandlingarna ingick även resultatlösa försök att till Boliden sälja en vid Orkla gruvor utvecklad smältprocess för svaveltillverkning. I Kreugerkraschens inledningsfas våren 1932 anlitades också N av de kreditgivande bankerna för en utredning av L M Ericssons likviditet. Under första världskrigets sista år användes N:s kapacitet i delegerade rörande varuutbytet mellan de skandinaviska länderna, ett organ som tillsatts vid det nordiska ministermötet i Sthlm i maj 1917. Även i den opinionsbildning på företagarhåll senhösten 1918, som syftade till att fa riksdagshögern att godta regeringen Edens rösträttsproposition, tog N verksam del. Han synes ha haft en roll i underhandskontakterna mellan näringslivet och socialdemokraterna i det särskilda utskottet för rösträttsfrågan. Någon reguljär politisk plattform tycks dock N inte ha eftersträvat.

Under en femtonårsperiod verkade N inom Sv slöjdföreningen som kassadirektör och ekonomiskt sakkunnig. Han ingick bl a i den kommitté, som hösten 1927 fick i uppdrag att förbereda vad som skulle bli 1930 års Stockholmsutställning. I den intensiva målsättningsdebatt i föreningen, som uppstod efter utställningen, intog N en medlande hållning mellan styrelsen och den s k oppositionen, som önskade ett effektivare stöd till konstindustrien avsättning. Privat var N aktiv konstsamlare.

N:s styrka som industri- och finansman torde ha legat i administrativ skicklighet, smidighet i förhandlingar och framför allt en förmåga att snabbt orientera sig på nya områden. Dessa egenskaper anses ibland ha förenats med en benägenhet för kortsiktiga och spekulativa affärer. — N var person- och lokalhistoriskt intresserad och utgav på senare år några industrimonografier.

Författare

Leif Gidlöf



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev till o från N o andra tjänstehandl i Sthlms ensk banks arkiv, SE-bankens centralarkiv, Sthlm. - Enstaka brev från N i KB, RA, SSA, UUB och VLA (till I Kreuger, Sv Tändsticksabrs arkiv).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Svenska diamantbergborrnings aktiebolaget 1886—1936. Historik över dess tillkomst, tekn o ekon utveckl med anl av dess femtioåriga tillvaro utarb. Upps 1936. 4:o. 287 s, 4 kartbl. (Tills med K Sundberg.) - Garphyttan. Ett gammalt bruks historia. Sthlm 1945. 4:o. 518 s, 29 pl-bl, 2 lösa kartor i pärmficka. (Tills med D Hanner-berg.)

Utgivit: Marcus Wallenberg 1864 5/3 1939 ... red: Robert Josephsson. Sthlm 1939. 4:o. 793 s, 2 kartor, 21 bl faksimil, 6 pl-bl. [Med Efterskrift s 775.]


Källor och litteratur

Källor o litt: Sv slöjdförems årsber 1916—31 (otr; SSA).

A Attman o U Olsson, Räddning, återuppbyggnad, världsföretag, 1932-1976 (LM Ericsson 100 år, 2, 1976); O Gasslander, Bank o industriellt genombrott, Sthlms ensk bank kring sekelskiftet 1900, 1-2 (1956—59); T Gihl, 1914-1919 (Den sv utrikespolitikens hist, 4, 1951); J Glete, Kreuger-koncernen o Boliden (1975); T Gårdlund, Marcus Wallenberg 1864-1943 (1976); H Lindgren, Bank, investmentbolag, bankirfirma, Sthlms ensk bank 1924-1945 (1987); L0kken Verk. En norsk grube gjennom 300 år (1954); Matr över stynmed-lemmar, lärare o elever vid Ultuna lantbruksinst 1848-1932 (1932); SA Söderpalm, Storföretagarna o det demokratiska genombrottet (1969).


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
August Nachmanson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8749, Svenskt biografiskt lexikon (art av Leif Gidlöf), hämtad 2019-09-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8749
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
August Nachmanson, urn:sbl:8749, Svenskt biografiskt lexikon (art av Leif Gidlöf), hämtad 2019-09-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se