Joseph Nachmanson

Född:1876-01-12 – Stockholms mosaiska församling, Stockholms län
Död:1927-06-13 – Saltsjöbadens församling (Engelbrekts församling, Stockholms län)

Företagsledare, Bankdirektör


Band 26 (1987-1989), sida 362.

Meriter

1 Nachmanson, Joseph, f 12 jan 1876 i Sthlm, Mosaiska, d 13 juni 1927 i Saltsjöbaden (enl db för Engelbr, Sthlm). Föräldrar: grosshandlaren Herrman N o Rosa Davidson. Grosshandlare i manufakturbranschen 01–10, led av styr för Tidn:ab Sverige 02–04, av styr för Sthlms köpmannafören 05–10, fullm i Sthlms handelskammare 06–11, led av styr for Sthlms handelshögskoleforen från 06, av Sthlms hamnstyr 09–12, av dir för Sthlms handelshögskola från 09, av styr för Sthlms ensk bank från 09, kassadir 10, v VD 10–20, VD där från 20, led av styr för Nordiska manufakturab från 10, för ab Diligentia från 11, för Järnvägsab Sthlm–Saltsjön från 13, för ab Investor 16–våren 27, för ab A Wiklunds maskin- o velocipedfabrik o Sthlms rederiab Svea från 16, för Sthlm–Västerås-Bergslagens nya järnvägsab 17–27, för ab Atlas Diesel från 17, led av 1918 års penningvärdeskomm juni–juli 18, av styr för ab Järnförädling 18–21, för Sv kronkreditab (från maj 23 Sv obligationskreditab) 18–26, för Kopparbergs o Hofors sågverksab o Storviks sulfitab från 18, för Wifsta varfs ab från 19, för ab Kreditkassan av år 1922 22–26, för ab Lånekassan av 1914 23–27, innehade även styr:uppdrag i Sv bankfören, Sv sällsk för med forskn o Sv cancerfören:s sthlmsavd.

G 3 maj 1898 i Sthlm, Hedv El, med Tyra Anna Emilia Börjeson, f 15 juli 1877 i Gbg, Domk, d 27 nov 1965 i Ångarn, Sth, dtr till konsul Sven B o Emilia (Mimmi) Aline Lundström.

Biografi

Vid faderns död 1901 övertog N familjeföretaget i manufakturbranschen. Via en position i handelskammaren inträdde han emellertid 1909 i Sthlms enskilda banks styrelse, där han snart engagerades i den verkställande ledningen som kassadirektör. Vid Carl Frisks (bd 16) övergång till Sthlms handelsbank 1911 blev N ensam v VD. 1920 efterträdde han Marcus Wallenberg som VD.

N:s finansiella begåvning och blixtkarriär i banken blev inledningen till en period av tydlig maktkoncentration till Wallenberg och N på bekostnad av bankens ledande tjänstemän i övrigt. På N:s lott föll bl a samarbetet med börsmäklarna. Vidare utvecklades ytterligare systemet med banken närstående förvaltningsbolag — bl a det delägda ab Investor, grundat 1916 — som en smidig form för aktieaffärer i bankens intresse. N:s säkerhet och omdöme i fråga om aktieaffärer kom snabbt banken tillgodo, bla i saneringarna av Kopparbergs o Hofors sågverks ab och Wifsta varfs ab 1911 — 12. N tog även verksam del i förhandlingarna med bankvärlden om kapitalanskaffningen inför bildandet av det statliga Tobaksmonopolet 1915. Perioden från slutet av 1916 till början av 1918 kännetecknades av en starkt uppskruvad vinstkonjunktur och talrika företagsombildningar och fusioner. Framför allt två större företagsaffärer under denna tid kom att bära N:s signatur, Sthlms enskilda banks maktövertagande i Stora Kopparberg i samarbete med Skandinaviska kreditab samt sammanslagningen av verkstadsföretagen Nya ab Atlas och ab Diesels motorer till ab Atlas Diesel. Som en av tre representanter för bankväsendet ingick N också i 1918 års penningvärdeskommitté. I denna företrädde han klart bankväsendets räntesänkningslinje i motsättning till nationalekonomernas krav på en uppstramad kreditpolitik.

För att ge stöd åt krisdrabbade kreditanstalter bildades Kreditkassan av år 1922. Som ledamot av dess styrelse medverkade N 1922–25 bla vid rekonstruktionerna av Wermlands enskilda bank, Sv lantmännens bank, Sv handelsbanken och Nordiska handelsbanken. Tillsammans med Oscar Rydbeck i Skandinaviska kreditab svarade N likaså för de utredningar som ledde fram till ränteavtalen 1922 och 1925. Det gemensamma arbetet i Kreditkassan tycks ha förbättrat de tidigare stundtals ansträngda relationerna mellan de båda stora konkurrentbankerna.

Genom ekonomiska intressen samt svågerskap med huvudredaktören Helmer Key (bd 21) uppehöll N en kontakt med kretsen kring SvD. Som medlem i det konsortium, som 1903 fick huvudinflytandet i tidningen, anses N aktivt ha bidragit till en modernisering av dennas administration. Hans senare kontakter med Key speglar väl den ententevänliga attityd — troligen främst beroende på handelspolitiska överväganden — som under kriget präglade Sthlms enskilda banks styrelse och en stor del av de ledande i det sv näringslivet i konflikt med mer traditionella högerintressen.

Inom handelskammaren fick N tillfälle att arbeta för tillkomsten 1909 av handelshögskolan i Sthlm. Tillsammans med den i stadens företagarkretsar välkände industrimannen Olof Söderberg, för övrigt styrelseledamot i Sthlms enskilda bank, startade han 1906 den första insamlingen för ändamålet. Han verkade senare ända till sin död inom handelshögskoleföreningen och högskolans ledning. Som ledamot av Sthlms hamnstyrelse deltog han 1909 i kommittén for utarbetande av stadens första hamntaxa, också det ett starkt önskemål från stadens näringsliv.

Samarbetet mellan N och Marcus Wallenberg tycks ha flutit friktionsfritt, även om N — "den sv aktiemarknadens överstepräst" (Jacob Wallenberg; Gasslander, s 335) — otvivelaktigt hade ett något äventyrligare och mer spekulativt drag. Wallenbergs tillbakaträdande från VD-posten i familjebanken 1920 hängde samman med hans alltmer krävande internationella uppdrag, vilka speglas väl i brevväxlingen mellan de båda. Särskilt tycks Wallenberg hos N ha värdesatt föreningen av intuition och snabbhet med ogrumlat omdöme i värderingsfrågor. Kombinationen av de båda bankmännens försiktigare respektive djärvare hållning förde banken och dess företag, t ex ab Investor, förhållandevis oskadda ur de efterkrigsproblem som drabbade bankväsendet.

N:s hälsa, som redan under kriget periodvis varit vacklande, försämrades allvarligt hösten 1925. Fastän han därefter endast var begränsat arbetsför, lämnade han VD-posten först i mars 1927. 

Författare

Leif Gidlöf



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev till och från N o andra tjänstehandkar i Sthlms ensk banks arkiv, SE-bankens centralarkiv, Sthlm. – Enstaka brev från N i KB, RA o SSA.

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: I Anderson, 1884-1940 (SvD:s hist, 1, 1960); R Andersson, SvD o det politiska livet 1897-1918 (1952); T Andersson, Sthlms köpman-nafören 1858-1908 (1908); Atlas Copco 1873-1973 (1973); O Gasslander, Bank o industriellt genombrott, Sthlms ensk bank kring sekelskiftet \900, 2 (1959); T Gårdlund, Knut Wicksell (1956); dens, Marcus Wallenberg 1864-1943 (1976); Handelshögskolan i Sthlm 1909-1959 (1959); J Hellner, Minnen o dagböcker (1960); K-G Hildebrand, I omvandlingens tjänst, Sv handelsbanken 1871-1955 (1971); K Kilbom, I hemligt uppdrag (1954); H Lindgren, Bank, Investmentbolag, Bankirfirma, Sthlms ensk bank 1924-1945 (1987); W Gordon Stiernstedt, Ett halvsekel, Sthlms handelskammare 1902-1952 (1952); I Ström-Billing, Sthlms hamn 1909-1939 (1984); E Söderlund, Skandinaviska banken i det sv bankväsendets hist 1914-1939 (1978).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Joseph Nachmanson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8751, Svenskt biografiskt lexikon (art av Leif Gidlöf), hämtad 2019-09-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8751
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Joseph Nachmanson, urn:sbl:8751, Svenskt biografiskt lexikon (art av Leif Gidlöf), hämtad 2019-09-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se