Åke Axelsson (Natt och Dag)

Född:1594-04 – Stora Mellösa församling, Örebro län (i Göksholm)
Död:1655-02-01 – Ärla församling, Södermanlands län (i Rinkesta)

Riksråd, Riksmarskalk


Band 26 (1987-1989), sida 443.

Meriter

10 Åke Axelsson, sonsons sonson till N 8, f april 1594 på Göksholm, Stora Mellösa, Ör (Marks v Würtenberg), d 1 febr 1655 (E 1052) på Rinkesta, Ärla, Söd, begr i Stora Mellösa (Marks v W). Föräldrar: häradsh Axel Johansson o Ingel Bonde. Inskr vid univ i Helmstedt 15 mars 10, i Wittenberg 29 mars 10, kammarjunkare hos Gustav II Adolf 12, disp vid univ i Tübingen 6 april 14, hertig Karl Filips hovråd 17, lagman i Närke från något av åren 18–21, kammarråd 21, deltog i utskottsmötena 24, 31, febr 32, nov 32 (lantmarskalk 31–32) o i riksdagen 27, ståth på Kalmar 27–30, v president i Svea hovrätt 30–33, häradsh i Linde o Nora, Ör, Norra Vedbo, Jönk, o Södra Möre samt Ölands norra och södra mot, Kalm, 30—33, riksråd 4 febr 33, hovrättsråd i Svea hovrätt 33, kommissarie vid underhandl:arna m Polen 34–35, rikskammarråd 19 febr 36 (ej 39), riksmarskalk 17 maj 43–5 maj 51, häradsh på Gotland 15 jan 47, frih 20 april 52.

G 1) 9 juli 1616 i Sthlm, Nik, m frih Elsa Oxenstierna, d senast 14 dec 1651 (E 1052), dtr till riksrådet o guvernören, frih Gustaf Gabrielsson (Oxenstierna) o Barbro Axelsdtr Bielke; 2) 2 febr 1653 (morgongåvobrev 3 febr, Svea hovrätts huvudarkiv), på Sthlms slott (AOSB) m Anna Cruus, begr 7 dec 1673 i Sthlm, Ridd, dtr till landsh Jesper Andersson Crus (bd 21, s 646) o Ingeborg Ryning.

Biografi

Å hade en nära anknytning till den oxenstiernska familjekretsen, bla genom Axel Oxenstierna som var hans svåger och faderns kusin. Sedan A:s föräldrar avlidit 1604 administrerade Oxenstierna släktgodset Göksholm och sände som förmyndare Å och hans bror Ture på en utrikes studieresa.

Å uppges ha studerat i Uppsala (Anjou) innan han 1610 inledde peregrinationen, den för adelsynglingar vanliga studieresan på kontinenten. Oxenstierna utsåg Peter Simonsson Falck (bd 15) som handledare för A och brodern. Bröderna besökte flera tyska universitet och 1614 responderade A i Tübingen över ämnet De ecclesiastico majestatis iure (Om den världsliga maktens ställning till kyrkan). Avhandlingen, som är dedicerad till Gustav II Adolf, har sannolikt skrivits av juridikprofessorn Christoph Besold, en av de mest framträdande förespråkarna för en blandad styrelseform.

Å kom tidigt i tjänst hos olika medlemmar av kungafamiljen; redan 1612 var han kammarjunkare hos Gustav II Adolf och fem år senare blev han hovråd hos hertig Karl Filip. A:s ämbetsmannakarriär inleddes då han 1621 blev kammarråd. I kammaren fick han 1625 särskilt ansvar för den ordinarie staten med generalräntmästaren under sig. Som ståthållare i Kalmar mönstrade han bl a trupper på väg till fronten i Preussen sommaren 1627. Nästa steg i karriären tog Å då han blev vice president och senare hovrättsråd i Svea hovrätt. A ledde som lantmarskalk förhandlingarna i adelsståndet vid två utskottsmöten, innan han 1633 tog säte i riksrådet. Som riksråd tycks han (Smalze) ha ivrat för ett snabbt fredsslut och Oxenstiernas snara återvändande till Sverige. A deltog som kommissarie i de i Preussen förda förhandlingarna med Polen 1634-35, vilka ledde till stilleståndet i Stuhmsdorf. Han kritiserade därvid rikskanslerns politik o i förhandlingarna tillhörde han dem som strävade efter en uppgörelse, medan rikskanslern endast ville vinna tid för att kunna föra striden vidare. Sedan denne sänt ett brev med undervisande förmaningar till kommissarierna avbröt både A o Per Brahe (bd 5) förolämpade all korrespondens med kanslern, som därmed ställdes utanför förhandlingarnas slutskede. Även under riksrådets diskussion hösten 1643 om politiken gentemot Danmark förespråkade Å förhandlingar i polemik mot de riksråd som ivrade för en militär lösning.

Efter sin utnämning till rikskammarråd framhöll Å det dystra tillståndet i kammarstaten, vilket han ansåg krävde rikskanslerns personliga ingripande. I synnerhet klagade han över låg arbetstakt och liten initiativkraft i ämbetsverket. Han kritiserade även sina rådskollegers bristande arbetsinsatser. Inte heller Oxenstierna undgick Å:s kritik, som bl a gick ut på att kanslern inte tog hänsyn till rådets svårigheter att få fram pengar till kriget.

1642 hade Å haft till uppgift att hos drottning Kristina föra fram kurfursten Fredrik Wilhelms av Brandenburg planer på ett äktenskap med henne och året därpå erhöll han posten som riksmarskalk. 1651 avsattes Ä och ersattes av Magnus Gabriel De la Gardie (bd 10). Även om avskedsbrevet hänvisar till Å:s eget tal om sin "svaghet och kropps indisposition" är det ingen tvekan om att han bryskt avskedades av drottningen. Samtida uppgifter (Ekeblads brev) talar om att Å var ytterst missnöjd med avskedandet.

Å innehade länge lagmansämbetet i Närke och uppbar som lön under tiden som vice president i Svea hovrätt häradshövdingeräntorna från flera härader samt senare från Gotland. Han upphöjdes 1652 till friherre av Ijo i Österbotten.

Å spelade indirekt en roll i den kanske mest omtalade skandalen vid mitten av 1600-talet. På hans hustrus begravning 1652 råkade riksjägmästaren Gabriel Gabrielsson Oxenstierna och assessorn i bergskollegiet Clas Stiernsköld i slagsmål, en skandal som lämnade spår i riksrådsprotokollen många år därefter.

Å skrev sig på 1620-talet till fädernearvet Göksholm och senast 1631 till Göksholm och hans första hustrus arvegods Rinkesta i Ärla, Söd. Förutom dessa ägde han gods i flera andra landskap. 1625 erhöll han också av kungen en tomt på Riddarholmen i Sthlm, där han lät uppföra ett hus, och han ägde också hus i Staden mellan broarna i samma stad. Som friherreskap fick Å 147 1/3 mantal i Ijo socken i Österbotten. Å:s namn fortlever i namnet på säteriet Åkeshov i Bromma, Sth. Å tycks ha stått Axel Oxenstierna nära, såväl som dennes myndling som senare i livet. Banden dem emellan stärktes genom Å:s ingifte i släkten. Detta hindrade dock inte att de ofta hamnade på olika sidor i de politiska frågorna, främst i utrikespolitiken.

Författare

Lars Ericson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Handl från Å:s o hans brors omyndighetstid i E 4846, arvskifteshandl rör Å o hans hustru i amirali-tetskamrerare T Tomassons saml, E 5776 o i Årsta-saml E 6106, RA. Enstaka arkivfragment i bla Adeln o dess gods o Biographica, RA samt i X 278 ab, UUB. - Brev från Å i RA (bla till Johan Kasimir, tronföljaren Karl Gustav, åtskilliga till A Oxenstierna, o dennes hustru) o i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Oratio Acacii Axelii von Göxholm/ Sueci, contra Poloniam (Fr[iedrich] Achilles, [hertig av Wurttemberg,] Consultationis de principatu inter provincias Europae ed. 2.: priori emaculatior & auctior: opera et studio T Lansii, Tubingae 1620, 4:o, s 612-638; ed 3. 1626, 8:o, s 786-821, ed 4. 1635, s 672-702, ed novissima Amstelodami 1636, s 458-478, [ny tr] 1637.

Källor och litteratur

Källor o litt: Biographica, Kanslitjänstemäns konc o mott skriv:er, 19 (Petrus Abelis Smalzes dagboksanteckmar); Polonica vol 9 (kommissariernas i Preussen korresp 1634—35); Kammarkolks byteskontors arkiv F IV:34; Likv; Köpegodskonto-rets arkiv F VI:83:I-III; Red:koll:s arkiv F 1:30 1/ 2; Sv donationskontorets arkiv F I b:3; F I d:68 o 137 o F IV:3; Svea hovrätts huvudarkiv E Via 2aa:158; E 596 (P Falcks rapporter till A Oxenstierna om peregrinationen), E 1052 (brev till E Oxenstierna från Å 14/12 1651 o från Anna Cruus 11/7 1655), allt i RA. Marks v Würtenbergs geneal, Orig: geneal, RHA. X 240, UUB. Egerton vol 1234, nr 322 (Nicolaus O Scharensis stambok), British museum, London.

AdRP, 1 (2. uppl 1904); A guide to the materials for Swedish historical research in Great Britain (1958), s 147; H Ahnlund, Spångas bebyggelsehist (Spånga sockens hist, 1966); N Ahnlund, Till Axel Oxenstiernas ungdomshist (PHT 1913); dens, Drottning Kristinas tronavsägelse (PHT 1931); dens, Ståndsriksdagens utdaning 1592—1672 (Sveriges riksdag, 3, 1933), s 186 o 487; dens, Axel Oxenstierna intill Gustav Adolfs död (1940), s 74, 169, 545; Anjou; AOSB 1:1 (1888); G Axel-Nilsson, Storhetstidens portalskulptur i gamla Sthlm (SSEÅ 1935), s 20; N Belfrage, Erik Soop o Västgöta ryttare 1622-1631 (1934), s 49; F Boye, Riksdags-historien ifrån 1627 till o med 1823 ..., 1 (1825), s 21-23; B Broomé, Nils Stiernsköld (1950), s 287; E Brännman, Frälseköpen under Gustav II Adolfs regering (1950); L M Bååth, Handritade kartor öfver Sthlm från 1600-talet (SSEÅ 1909), s 84; C Callmer, Sv studenter i Tübingen under tre årh (Lychnos 1963/64); dens, Sv studenter i Witten-berg (1976); A Cronquist, Corteger vid kröningar o hovfester i Sthlm (SSEA 1931), s 122 o 126; N Eden, Den sv centralregeringens utveckl till kollegial organisation ... (1902), s 237 f; J Ekeblads bref, ed N Sjöberg,l-2 (1911-15); dens:s brev till ... Claes Ékeblad 1639-1655, ed S Allén (1965); Elgenstierna; Frälseg, 1-4:2 (1931-76); C C Gjörwell, Det sv biblioteket, 3 (1759), s 288-294; E Grill, Jacob De la Gardie, afFärsmannen o politikern 1608-1636 (1949), s 34, 133, 143 f, 147; B Hildebrand, Peter Simonsson Falck (SBL 15, 1953-56); E Hildebrand, Riddarholmen (Utredmar rörande statens mark o tomter i Sthlm, 1, 1910), s 12 o 80; R Josephson, Sthlmsgavelns huvudformer (SSEÅ 1915), s 50; dens, Borgarhus i gamla Sthlm (1916); Kammarkollegiets prot, 1-2, 1620-42 (1934-40); S Karling, Drottning Christinas triumfbåge i Sthlm (SSEÅ 1969), s 73; J Kleberg, Kammarkoll 1634-1718 (1957), s 40 f, 44; C A Klingspor o B Schlegel, Uplands herregårdar (1881); Lags o doms; T Leijonhufvud, Göksholm (Stora Mellösa socken, 1936), s 12; M Liljegren, Stormaktstidens gravkor (1947); A Losman, Carl Gustaf Wrangel o Europa (1980), s 23; G Löw, Stora Mällösa i äldre tider, 1:2 (1922), s 73-77; Mårten Pedersson Blixencrons almanacksan-teckmar i UUB, ed H J Heyman (PHT 1929); S I Olofsson, Carl X Gustaf, hertigen — tronföljaren (1961), s 97, 101; dens, Drottning Christinas tronavsägelse o trosförändring (1953), s 58, 89; dens, Efter westfaliska freden, Sveriges yttre politik 1650-1654 (1957), s 11; Peder Galts depescher 1622-1624, ed N Ahnlund (HH 26:1, 1920), s 123; N Runeby, Monarchia mixta, Maktfördelningsdebatt i Sverige under den tidigare stormaktstiden (1962), s 34 f, 272 f, 302, 306, 560; G Rålamb, Sthlms gamla slott (SSEÅ 1913), s 66; H Sallander, Nicolaus Olai Scarensis o hans stambok från åren 1604-1624 (HVUÅ 1965/66), s 54-79; Saml af instructioner rör den civila förvalta i Sverige o Finnland, 1, ed C G Styffe (1856), s 47; G Selling, Säterier o gamla gårdar i Sthlmstrakten (1928), s 38; S:t Nikolai kyrkas i Sthlm vigselbok, 1, ed F U Wrangel (1894), s 14; SMoK; P Sondén, Rikskanslern Axel Oxenstiernas brefväxl o öfriga i RA förvarade handhar förteckn (1907), s 152; SRP 1-16 (1878-1923); Stb från år 1592, 13-14 (1978-79); R Swedlund, Grev- o friherreskapen i Sverige o Finland (1936), s 91 o 296; G V Sylvander, Kalmar slotts o stads hist, 1:1 (1865), s 302; B G Söderberg, Uppland, 2 (Slott o herresäten i Sverige, 1967), s 296 f o 306; L Tandrup, Mod, triumf eller tragedie. En politisk-diplomatisk studie över forlabet af den dansk-svenske magtkamp 2 (1979), s 437; W Tham, Axel Oxenstierna, hans ungdom o verksamhet intill år 1612 (.1935), s 63, 72, 153 f, 211; B Waldén, Adliga gravar i Västra Vingåkers kyrka (PHT 1931); dens, Stora Mellösa (1952), s 87-90; C Wejle, Sveriges politik mot Polen 1630-1635 (1901), s 100 f, 109; E Wendt, Det sv licentväsendet i Preussen 1627-1635 (1933), s 22, 223; G Witt-rock, Karl XI:s förmyndares finanspolitik ... 1668-72 (1917),. s 356; F U Wrangel, Sthlmiana, 1-4 (1912): N Östman, Förteckn öfver sthlmsbil-der, 2 (SSEÅ 1914), s 78.

Gjorda rättelser och tillägg



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Åke Axelsson (Natt och Dag), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8794, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Ericson), hämtad 2019-11-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8794
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Åke Axelsson (Natt och Dag), urn:sbl:8794, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Ericson), hämtad 2019-11-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se