Nicolaus Olai Bothniensis

Död:1600-05-18 – Stockholms domkyrkoförsamling, Stockholms län

Präst, Teolog, Ärkebiskop, Orientalist


Band 26 (1987-1989), sida 612.

Meriter

Nicolaus Olai Bothniensis, d 18 maj 1600 i Sthlm (Bureus, Peringskiöld). Son till komministern Olaus i Piteå. Inskr vid univ i Rostock juli 1578, mag där 20 sept 82, disp april 84, prof i Gamla testamentet o hebreiska vid Johan III:s högsk på Gråmunkeholmen i Sthlm 86–92, ordf vid Uppsala möte 2 mars 93, tf ärkebiskop 20 mars 93, prof i Gamla testamentet o hebreiska samt domprost i Uppsala 1 aug 93, vald till ärkebiskop 25 juli 99.

G m Elisabeth Grubb, f 1568, d 1615 (Marks v Würtenberg), dtr till prosten mag Andreas Petri G o Christina Samuelsdtr samt omg m domprosten, prof Claudius Opsopæus.

Biografi

N blev genom sina studier i Rostock starkt påverkad av den strängt lutherska Rostockortodoxin, vars främste företrädare var professorn David Chytraeus. N disputerade 1584 på teserna De sacra scriptura (Om den heliga skrift), som vad gäller både innehåll och formuleringar går tillbaka på den ledande teologen Martin Chemnitz' arbete Examen Concilii Tridentini. Teserna kom att få stor betydelse för utformningen av Uppsala mötes beslut.

1586 tillträdde N en professur vid den av Johan III grundade högskolan på Gråmunkeholmen i Sthlm. Högskolan hade sedan 1583 omorganiserats i strängt luthersk anda efter att tidigare ha letts av jesuiten Laurentius Nicolai (Klosterlasse; bd 22). N medverkade tillsammans med de övriga professorerna, främst Ericus Jacobi Skinnerus och Petrus Kenicius (bd 21), till att den ramistiska filosofin introducerades i Sverige. Han utgav 1588 den viktiga dogmatiska skriften De libero et servo hominis arbitrio (Om människans fria och bundna vilja). Enligt en äldre tradition blev N och övriga professorer 1589 fängslade på grund av sin vägran att anta Johan III:s liturgi. Senare forskning har dock visat att något fängslande troligen inte skett. Högskolans verksamhet upphörde omkr 1592, varefter N och övriga professorer flyttade till Uppsala.

På Uppsala möte, som sammankallades i mars 1593, utgjorde stockholmsprofessorerna en ledande grupp. 2 mars valdes N med stor röstmajoritet till mötets ordförande. Han spelade därefter en framträdande roll under förhandlingarna. I teser som hämtats från De sacra scriptura framhöll han bibeln som högsta auktoritet och de tre gammalkyrkliga bekännelserna som en sammanfattning av kyrkans lära. Mötets beslut kom att nära följa N:s framställning i trosfrågan. Den augsburgska bekännelsen antogs 5 mars enhälligt som kyrkans bekännelseurkund. Vid detta tillfälle lär N enligt en omstridd källa ha utropat den kända frasen "Nu är Sverige blivet en man och alla hava vi en Herre och en Gud".

Under de fortsatta förhandlingarna lämnade N 18 mars sin ordförandepost i vredesmod över några ortodoxt sinnades krav att mötet uttryckligen skulle fördöma zwinglianer och kalvinister. Kravet riktade sig mot hertig Karl som misstänktes vara kalvinist. Sedan hertigen följande dag gått med på fördömandet, återtog N ordförandeplatsen. I mötesbeslutet intogs också en förkastelsedom över de zwinglianska och kalvinistiska lärorna.

När Uppsala universitet under 1593 återupprättades som en följd av mötets beslut, utsågs N till professor i Gamla testamentet och hebreiska. Under de följande åren höll han föreläsningar i både Nya testamentets och Gamla testamentets exegetik. Anteckningar från hans föreläsningar har bevarats. N utgav även en nu förlorad grammatik i hebreiska.

Vid sidan av professuren var N sedan 1593 domprost. Han tjänstgjorde s å även som tillförordnad ärkebiskop i avvaktan på att den landsflyktige Abraham Angermannus, som valts till ärkebiskop på Uppsala möte, skulle tillträda sitt ämbete. Denne anlände till Sverige sannolikt i juni och erhöll 1 sept hertigens och rådets fullmakt på tjänsten.

I striden mellan hertig Karl och Sigismund uppträdde N som ivrig anhängare till hertigen. Han omtalas som en av ledarna för det sk korvtåget, en episod under Sigismunds försök att med militära medel återta makten. I juli 1598 landsteg en finsk styrka under en av kungens anhängare, Arvid Eriksson (Stålarm), vid Gröneborg norr om Sthlm. Tillsammans med en professorskollega, Jacobus Erici, ledde N en skara upplandsbönder och borgare från Uppsala mot finnarna. Den finska hären gav sig iväg efter några dagar inför hotet från hertig Karls flotta. Episoden har fatt sitt namn efter innehållet i böndernas matsäckar.

Då Angermannus inledde förbindelser med Sigismunds parti och motarbetade hertigen, uppstod stora motsättningar mellan N och ärkebiskopen. Angermannus fängslades, ställdes inför rätta och avsattes 1599. I det därpå följande valet vid riksdagen i Sthlm valdes N, otvivelaktigt på hertigens förslag, till ny ärkebiskop. Han hann dock inte tillträda ämbetet före sin död.

Författare

Jan Brunius



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Auspice Christo: De Sacra Srip-tura theses ad disputandum propositae. Rostochii 1584. (21) s. — [Dikt på hebreiska] (Propempticon doctrina, pietate et virtute ornatissimo viro m. Christiano Bartholdi ... in patriam discendenti Rostochii 1584, 4:o, s [3]). — Auspice Christo: De libero et servo hominis arbitrio. Theses in regia schola quae Stockholmiae est, ad disputandum propositae. Stockholmiae [1588]. (24) s. [Preses.] -Analysis in apocalypsin beati Iohannis theologi, cum analogia fidei interpretatione ... proposita et tandem ... in qualemcunque synopsin redacta ab Engelberto Petri Angerm. Holmiae 1620. Fol. (60) s. — Utdrag af... Annotations-bok [text] (Småsaker til nöje och tidsfördrif, [utg av B Bergius,] bd 1, Sthlm 17[55-]57, s 116-120; ur Palmskiöldska saml; även: A M Magnusson, Nicolaus Olai Bot-niensis, Upps 1898, s 182-186).

Källor och litteratur

Källor o litt: N W Marks v Wiirtenbergs genealogier: Wallenstjerna, RHA.

N Ahnlund, "Nu är Sverige blivet en man" (Tradition o historia, 1956); C Annerstedt, UU:s hist, 1 (1877); G Bolin, Johan III:s högskola å Gråmunkeholmen, 2 (SSEÅ 1918); JTA Bureus, Anteckmar, ed G E Klemming (Samlaren 1883), s 17; H Cnattingius, N:s teser om Skriften 1584 o Uppsala mötes beslut (KÅ 1937); dens, D-källan till Uppsala möte (KÅ 1944); dens, Författarskapet till Uppsala mötes D-källa (KÅ 1948); H Herme-rén, Uppsala möte (1944); K Hildebrand, Under-sökmar till Uppsala mötes hist (HT 1893); H Holmquist, Reformationstidevarvet 1521 — 1611 (Sv kyrkans hist, 3:1-2, 1933); S Kjöllerström, Stigtomtaprästen o den sk D-källan till Uppsala möte (Sc 1946); S Lindroth, Sv lärdomshist, Medeltiden, Reformationstiden (1975); H Lundström, N:s föreläsmar vid UU åren 1595—98 (dens, Undersökn:ar o aktstycken, 1898); dens, Handhar ang Karl IX:s räfst med prof:erna i Uppsala med anledn av deras bref till konung Sigismund år 1598 mm (KÅ 1909); A M Magnusson, N (1898); R Ohlsson, Abraham Angermannus (1946); Olaus Andrae Helsingius, Förklaring öffuer S Johannis Apostoli, evangelistae o theologi, uppenbarelse (1621 );J Peringskiöld, Monumenta Ullerakerensia ... (1719), s 178; H Pleijel, Odensjöhandskriften om Uppsala möte [Efterskr till Uppsala möte o den lutherska bekännelsen] (Ny kyrklig tidskr 1943); H Sandblad, De eskatologiska föreställn:arna i Sverige under reformationen o motrefbrmationen (Lych-nos-bibl, 5, 1942); SRA 2-4 (1899-1938); G Westin, N o den sk D-källan till Uppsala mötes handhar (KÅ 1943).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nicolaus Olai Bothniensis, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8881, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Brunius), hämtad 2019-05-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8881
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nicolaus Olai Bothniensis, urn:sbl:8881, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Brunius), hämtad 2019-05-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se