N Heribert Nilsson

Född:1883-05-26 – Skivarps församling, Skåne län
Död:1955-08-02 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län

Ärftlighetsforskare, Systematisk botanist


Band 26 (1987-1989), sida 716.

Meriter

Nilsson, Nils Heribert (skrev sig 1912–27 Nils Heribert-Nilsson), f 26 maj 1883 i Skivarp, Malm, d 2 aug 1955 i Lund, Domk. Föräldrar: lantbrukaren Nils N o Sissa Nilsdtr. Mogenhetsex vid Ystads hal 9 juni 04, inskr vid LU 21 sept 04, eo amanuens vid botan institutionens fysiolog avd där 1 jan 0731 aug 08, amanuens där 1 sept 081 sept 12, timlär i botanik vid Hvilans folkhögsk, Åkarp, Malm, vinterkurserna 09/10-11/12, FKvidLU31 jan 10, förädlingsledare vid Weibullsholms växtförädlingsanstalt, Landskrona, 1127, FL vid LU 14 sept 14, disp 21 maj 15, FD 31 maj 15, doc i botanik 14 juni 15, i ärftlighetslära o artbildn:teori 18 juni 20, allt vid LU, prof:s namn 19 febr 26, tf prof i botanik o zoologi vid Alnarps lantbruks- o mejeriinst, Åkarp, 2 dec 2732, ordf i Lunds botan fören 3132, prof i systematisk botanik o ärftlighetslära vid lantbrukshögsk i Ultuna 30 sept 3234, i botanik, särsk systematik, morfologi o växtgeografi, vid LU 23 febr 34-30 juni 48.  LLA 24, LFS 25, LVA 43.


G 20 dec 1912 i Malmö, S:t Joh, m Hulda Theodora Rabe, f 6 dec 1891 i Norra Nöbbelöv, Malm, d 16 sept 1982 i Lund, Domk, dtr till spårvägsföraren Olof Nilsson R o Sigrid Margareta Magnusson.

Biografi

Heribert N:s intresse för växter grundlades under skoltiden i Ystad. Hans lärare i botanik var L M Neuman (s 566), som 1901 gav ut Sveriges flora, det i sitt slag dominerande arbetet under seklets första decennier. Som student i Lund slöt sig N till kretsen kring Bengt Lidforss (bd 22), vars intresse för artbildningsteori och experimentell botanik blev avgörande för hans fortsatta forskning. N har betecknats som Lidforss' främste lärjunge.

Två nya teorier präglade botaniken under seklets första decennium. 1900 hade forskarna börjat uppmärksamma Gregor Mendels sedan 1860-talet bortglömda upptäckter att anlagen till vissa egenskaper, t ex blomfärg, går i arv enligt matematiska regler. N blev jämte den tio år äldre Herman Nilsson-Ehle (bd 27) en av banbrytarna i Syerige för "mendelismen", som lade grunden till den moderna ärftlighetsläran. Under seklets första år hade Hugo de Vries framställt sin mutationsteori. Han påvisade att vissa växter av olika orsaker kan alstra en avkomma med ärftliga förändringar, mutationer. Begreppet mutation blev snabbt accepterat bland forskarna, bl a av Lidforss. N ställde sig emellertid helt avvisande. Redan i ett arbete från 1910 om tre arter av kardborresläktet, som sägs uppvisa "egendomliga hybridformer eller starkt avvikande varieteter", menade han att deras mångformiga variation berodde på korsningar i naturen, där resultaten kan förklaras med hjälp av Mendels lagar. Denna grundsyn kom att prägla hela hans fortsatta forskning.

För sitt doktorsarbete valde N släktet Oenothera (nattljus), som innehåller flera ganska allmänt odlade prydnadsväxter. Stora delar av de Vries' mutationsteori hade utformats efter detta material. Särskilt intressant var Oenothera Lamarckiana, en variabel "art", i vars avkomma ofta påträffades avvikande "mutationer". N angrep problemet genom att korsa de olika typerna med varandra och studera hybriderna. De "klyvningstal" som han fann i dessa förklarade han med hjälp av Mendels lagar. "Mutationerna" ansåg han vara omkombinationer av anlag som sammanförts från olika förfäder. Hans avhandling, Die Spaltungs-erscheinungen der Oenothera Lamarckiana (1915), grundades på ett mycket stort material, över 10000 plantor. Den mottogs välvilligt och tilldelades högsta betyg.

Det stod emellertid snart klart att N inte löst Oenothera-problemet definitivt. Han vägrade, liksom i följande arbeten, att ta hänsyn till de cytologiska förhållandena. En rad undersökningar, främst av Otto Renner och Ralph E Cleland, klarlade att kromosomerna hos Oenothera beter sig egendomligt, vilket förklarar varför Oenothera Lamarckiana fungerar som en "konstant hybrid". Vid problemets lösning framstår N:s arbeten som ett originellt sidospår.

N:s mest betydande insatser kom att falla inom släktet Salix, pil- och videarter. Redan i ett tidigt arbete om Vinterknopparna hos släktet Salix och deras betydelse för artbestämningen (Botan notiser 1908) meddelade han att han odlade mellan tre och fyra hundra exemplar av "artificiella bastarder" mellan sydsv arter. I flororna behandlades ett stort antal arter och ännu flera hybrider. Det var känt att hybriderna ofta var lika vanliga som föräldrarna och att deras variation kunde göra det svårt att dra skarpa gränser mellan föräldraarterna. N sökte lösa problemen experimentellt. Han korsade "typiska" exemplar av arterna och undersökte avkomman noga. Var den fertil lät han den alstra en ny generation eller också återkorsade han hybriderna med de ursprungliga föräldraarterna. Den variation som påvisades i olika korsningar lät sig ofta förklaras enligt Mendels lagar. Märkligare var att det ibland hos avkomman uppträdde helt nya egenskaper som inte förekom hos föräldrarna. Sålunda erhöll han i andra generationen efter en korsning mellan två vilda arter en variant som visade sig identisk med Salix laurina, en art som tidigare ansetts förekomma enbart som odlad. I två stora arbeten (1918 och 1930) utvecklade N sina resultat. I korsningarna ingick ofta flera än två arter. Salix polygena (beskriven 1937) sades innehålla åtta. Den var fertil men med en ganska variabel avkomma och jämfördes med en linneansk art. I sitt sista Salixarbete (1954) skildrade N en korsning där fjorton olika arter skulle ingå. Kritiker betvivlade emellertid att dessa högkomplexa hybrider kunde innehålla arvsanlag från alla föräldraarterna.

N fick snart ett gott anseende som ärftlighetsforskare. Hans teoretiska skarpsinne uteslöt inte begåvning för praktisk växtförädling. Vid Weibullsholm framställde han flera sorter av havre, råg och potatis, som fick betydande spridning; bl a fick han fram en viktig potatissort som var resistent mot bladrullsjuka. Till professuren i systematisk botanik och ärftlighetslära vid lantbrukshögskolan i Ultuna sattes han enhälligt i främsta rummet (1932). När det gällde universitetsprofessurer i botanik hade han däremot haft svårigheter. I Lund (1920) och i Uppsala (1929) ansåg flera sakkunniga att han var mera genetiker än botanist. Detta upprepades när han sökte professuren i systematisk botanik i Lund 1931. En sakkunnig satte honom med tvekan främst, en placerade honom i tredje rummet och två förklarade honom inkompetent. Han vann emellertid omröstningen i konsistoriet och blev utnämnd. Under professorstiden påbörjade N ett stort arbete där han beskrev sin bild av arternas uppkomst. Det utkom 1953 med titeln Synthetische Artbildung, två digra volymer på över 1 300 sidor. N vänder sig där mot Darwins lära att växter och djur utvecklats under hundratals miljoner år från lägre till högre former. Hans kritik riktas dels mot rådande idéer inom ärftlighetsforskningen, dels mot paleontologin, läran om utdöda växter och djur. N menar istället att jorden under tidernas lopp hemsökts av en rad stora naturkatastrofer, som nästan helt utplånat den flora och fauna som fanns från början. Katastroferna förklaras med att månen vid några tillfällen kommit nära jorden med jättelika tidvattensfenomen och översvämningar som följd. Detta skulle ha skett åtminstone fyra gånger under den tid levande organismer funnits på jorden. Varje gång förintades en fullt utvecklad växt-och djurvärld utom könscellerna som snabbt återbildade eller nybildade en ny världsflora och världsfauna med alla växt-och djurarter. Dessa processer sker under loppet av en halvtimme. Därefter är artbildningen avslutad för denna gång. Kritiska synpunkter på N:s teorier inställde sig snabbt. N antydde själv en del problem men lämnade dem utan svar. Boken blev föga uppmärksammad, och den lämnar inga väsentliga bidrag till belysning av utvecklingsläran. En recensent framhöll dock efter grundlig kritik att "den är en stimulerande läsning fylld av sprängladdat idéstoff, lärdom och skapande fantasi" (Tedin).

Som professor i Lund betraktades N i början med viss misstro av en del botanister. Hans skepsis mot åtskilliga vedertagna uppfattningar var känd. Det sades att han i mycket motsvarade den klassiska definitionen på en professor: en person med en annan åsikt. Han visade sig emellertid vara en stimulerande lärare, och hans fjorton år som professor blev en blomstringstid för den systematiska botaniken i Lund. Även om N egentligen menade att all systematik borde vara experimentell, var han tolerant mot botanister som gick andra vägar. De många doktorsavhandlingar som fullbordades under hans tid rörde så skiftande områden som klassisk systematik, växtgeografi, ekologi och kryptogamer. N:s kritik var oftast konstruktiv, och diskussioner med honom kunde Vara fruktbara även på områden som låg långt från hans egna forskningsfält. Hans beläsenhet var vittomfattande, och han delade frikostigt med sig av sitt vetande.

N:s föreläsningar, som ofta behandlade kontroversiella ämnen, t ex Kritiska växtsläkten, lockade många studenter. I tal och skrift använde han gärna drastiska eller underfundiga formuleringar. I sällskap där han trivdes kunde han vara en oförskräckt debattör och en glad skämtare.

Författare

Ove Almborn



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 N:s herbarium på LU:s botan museum, övriga saml (anteckmar, konc, ms o brev) i LUB. — Brev från N i LUB (bla till G Turesson) o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Die Variabilität der Oenothera Låmarckiana und das Problem der Mutation (Zeitschrift fur induktive Abstammungs- und Vererbungslehre, Bd 8, Leipzig 1912, s 89-231). — Oenothera-problemet (Svensk botanisk tidskrift, bd 7, 1913, Sthlm, s 1-16). - Die Spalt-ungserscheinungen der Oenothera Låmarckiana. Lund & Leipzig (tr Lund) 1915. 4:o. 131 s. (LUÅ, N. F., avd. 2 [Medicin samt matematiska o na-turvetensk ämnen], bd 12 ( = FSH, N. F., bd 27), 1916, nr 1.) — Löksorternas värde och förädlingsmöjligheterna för lök i vårt land (Trädgården, årg 15, 1916, Sthlm, 4:o, s 92 f). - Eine mendelsche Erklärung der Verlustmutanten (Be-richte der Deutschen botanischen Gesellschaft, Bd 34, 1916, Berlin, s 870-880). - Populations-analysen und Erblichkeitsversuche iiber die Selbststerilität, Selbstfertilität und Sterilität bei dem Roggen (Zeitschrift fur Pflanzenzuchtung, Bd 4, 1916, Berlin, s 1-44). - Rågförädlingens metodik. Landskrona 1917. S8 —13. (Tr som manuskr.) — Versuche uber den Vizinismus des Roggens mit einem pflanzlichen Indikator (Zeitschrift fur Pflanzenzuchtung, 5, 1917, s 89 — 114). — Naturens ändamålsenlighet och olika art-bildningsteoriers ställning till denna fråga. Sthlm 1917. 48 s. ([Omsl:] Populärvetenskapliga avhandlingar, 43.) — Giv akt på bladrullsjuka hos potatisen (Svenskt land, årg 1, 1917, Sthlm, 4:o, s 91—93). — Experimentelie Studien iiber Variabilität, Spaltung, Artbildung und Evolution in der Gattung Salix. Lund... 1918. 145 s. (LUÅ, 2:14 (FSH 29), 1918 [Festskrift utg av Lunds univ vid dess tvåhundrafemtioårsjubileum 1918], 28.) — Genetics in Sweden (The Swedish nation in word and picture... a jubilee book given out... by H. Lundborg & J. Runnström, [Upps, tr] Sthlm 1921, 4:o, s 101-104, 1 pl). - Bengt Lidforss, artbildningsproblemet och Rubusforskningen (Bengt Lidforss, en minnesskrift..., red av E Sjövall, Malmö 1923, 4:o, s 46-52). - Undersökningar över rågens inavelsförhållanden och förmåga av självbefruktning för utvinnande av en praktisk förädlingsmetod. [Rubr.] Landskrona 1926. 12 s. — Orsaken till Ekohavrens motståndskraft mot nematoder. Landskrona [1926]. (4) s. (Meddelanden från Weibullsholms växtföräd- lingsanstalt, n:o 2.) — Finns det skillnader med avseende på våra havresorters motståndskraft mot nematodangrepp? (Sveriges allmänna jordbrukstidskrift, årg [8], 1926, Malmö, s 179-183). — Ekohavrens resistens mot nematoder. Malmö 1927. 7 s. — Sind die Prämissen des Morganismus stichhaltig? (Zeitschrift fur induktive Abstam-mungs- und Vererbungslehre, Supplementbd 1 — 2. Verhandlungen des 5. internationalen Kon-gresses fur Vererbungswissenschaft Berlin 1927, Leipzig 1928, s 845-856). - Salix laurina. Die Entwicklung und die Lösung einer mehr als hun-dertjährigen phylogenetischen Streitfrage. Lund... 1928. 4:o. 88 s, 8 pl. (LUÅ, 2:24 (FSH 39), 1928, 6.) — Non possumus som argument vid bedömande av kompetens och vetenskaplig skicklighet. Några orienterande fakta till belysning av ett sakkunnigeutlåtande rörande tillsättandet av professuren i botanik o praktisk ekonomi vid Uppsala univ. [Åkarp, tr] Lund 1929. 21 s. — Synthetische Bastardierungsversuche in der Gattung Salix. Lund... 1930. 4:o. 96 s, 18 pl-bl. (LUÅ, 2, 27 (FSH 42), 1931, 4.) - Linné, Darwin, Mendel. Trenne biogr skisser. Sthlm 1930. 83 s, 3 pl. (Bonniers små handböcker i vetenskapliga ämnen, 30.) — Hur kan man minska risken för angrepp av vetemyggan? (Skånsk jordbrukstidskrift, årg 13, 1931, Malmö, s 587-589). -Sic et non. En inkompetensförklaring och ett nej. [Upps, tr] Lund 1933. 24 s. - Kritik och replik. En analys av inlägg och yttranden angående botanikprofessuren i Lund. [Upps, tr] Lund 1933. 15 s. — Några iakttagelser angående vetemyggan under härjningsåren 1930-1932. [Rubr.] [Malmö 1933.] 19 s. (Årsskrift för Lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp 1932 [omsl], Uppsatser [1].) — Förteckning angivande fordringarna i artkännedom av trädgårdsväxter för fil. ämbets- och fil. kand.-examen. Lund 1938. 39 s. [Ny uppl:]... kand.-examen vid Lunds universitet. 1947. (Tills med A Hässler.) — Till matematisk-naturveten-skapliga sektionens dekanus, Uppsala. [Rubr.] [Upps 1938.] Fol [duplic]. 44 bl. [Om tillsättandet av professuren i botanik, särskilt systematik o morfologi.] — Der Entwicklungsgedanke und die möderne Biologie. Leipzig 1941. 22 s. (Bios, Ab-handlungen zur theoretischen Biologie und ihrer Geschichte..., Bd 13.) — Kortstråighet hos råg (Algot Holmbergs årsbok [omsl], 1944, [Norrköping, tr] Sthlm, 4:o, s 10). — Några synpunkter på frågan om rågens strålängd (ibid, 1945, s 8 f). — Algot Holmbergs Bråvalla potatis. Norrkföping] 1949. 4:o. (3) s. — Synthetische Artbildung. Grundlinien einer exakten Biologie. [1] —2. Lund 1953. 4:o. 1303 s, 1 pl-bl. - Uber die Entstehung der Selbstfertilität beim Roggen (Hereditas, bd 39, 1953, h 1 /2: Till professor Arne Muntzing på hans 50-årsdag..., Lund 1953, s 65-74). - Bidrag i: Botaniska notiser, 1908-13, 1915, 1928, 1930, 1932, 1939, 1941, Lund; W. Weibulls illustrerade årsbok (för rotfruktsodlare / för växtförädling och växtodling), 1912-14, 1916, 1920-23, 1926-27, Landskrona (o i Weibulls priskatalog härur); Tidskrift för landtmän, 1912, 1914, Lund, uppgick i Landtmannen, Tidskr för landtmän, 1919, 1928, forts: Landtmannen - Svenskt land, 1937, Sthlm, 4:o; Nordisk Jordbrugsforsk-ning, 1919, 1921, 1926, Khvn (därtill referat ibid); Hereditas, genetiskt arkiv, utgav Mendelska sällskapet i Lund, bd 1-2, 1920-1921, 4-6, 1923-25, 9, 1927, 14-16, 1930-1932, 20, 1935, 22, 1936-37, 24-25, 1938-39, 27, 1941, 39-40, 1953-54, Lund (i redaktionskomm 1920 — 55); Algot Holmbergs utsädesförädling, Sortförteckning för hösten 1942, 1943, 1944, Prislista för hösten 1942, 1943, 1944, 1946, allt Norrköping; Kungl. fysiografiska sällskapets i Lund förhandlingar, bd 16 — 17, 1946-47,19, 1949, Lund; titlar se LUM, 1949-50, Lund 1951, s 375-377; referat i Zeitschrift fur induktive Abstammungs- und Vererbungsleh-re; artiklar o rec i GHT, SDS, UNT o Lunds dagblad.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 23 febr 1934, nr 31, o 4 juni 1948, nr 6, RA.

O Almborn, Three centuries of botany at the University of Lund (Botan notiser, vol 133,1980); dens, N:s kamp mot Darwin (SDS 28 maj 1983); G E Du Rietz, Besvär över Större akademiska konsistoriets i Lund förslag till den lediga professuren i botanik... (1933); Handhar rör tillsättandet av lediga prof:ämb i botanik vid LU 1920 (1920); Handhar ang professuren i botanik o praktisk ekonomi vid UU (1929); H Hjelmqvist, Botan forskn i Lund under ett sekel (Botan notiser, vol 111, 1958); A Håkansson, rec av N:s Synthetische Artbildung (Botan notiser, vol 108, 1955); dens, Chromosome numbers and meiosis in certain Sa-lices (Hereditas, vol 41, 1955); Krok; H Kylin, Sanning eller smicker i sakkunnigutlåtanden (1929); LUM 1949-50 (1951); G Regnéll, Utvecklingsläran under debatt (rec; SDS 17 maj 1954); O Renner, rec av N:s Synthetische Artbildung (Zeitschrift fur Botanik, vol 43, 1955); O Tedin, Är utvecklingsläran ett biologiskt misstag? (rec; SDS 4 maj 1954); dens, In memoriam, NHN (Botan notiser, vol 108, 1955); G Turesson, Bemötande av några punkter i prof N H N:s "Sic et non" (1933); A Törje, De botan instit:erna vid LU (LU:s hist, 3, 1968); H Weimarck, NHN, minnesteckn (FS:s förhandhar, bd 26, 1956).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
N Heribert Nilsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8951, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ove Almborn), hämtad 2018-11-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8951
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
N Heribert Nilsson, urn:sbl:8951, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ove Almborn), hämtad 2018-11-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se