Frans Malmros

Född:1836-03-17 – Trelleborgs stadsförsamling, Skåne län
Död:1904-11-20 – Trelleborgs stadsförsamling, Skåne län

Affärsman, Kommunalpolitiker, Skeppsredare


Band 25 (1985-1987), sida 2.

Meriter

1 Malmros, Frans, f 17 mars 1836 i Trelleborg, d 20 nov 1904 där. Föräldrar: handl Jacob M o Sofia Catharina Bergh. Sjöman våren 53, anställd hos industriidkaren Mathias Elsner i Malmö hösten 55, övertog o innehade faderns andel i Handelsbolaget Malmros & Möller i Trelleborg april 5767, ordf i kommunalnämnden i Trelleborg maj 64, chef o ordf i styr för Skånes ensk banks lokalkontor 64, drev egen grosshandelsrörelse i Trelleborg 6797, led av stadsfullm frånjuli 67, v ordf 7989, ordf där 8997, led av drätselkammaren aug 67, v ordf där 6773 o 7486, led av hamndir från 68, ordf 7578 o 8488, v ordf där från 01, en av stiftarna av Trelleborgs stads sparbank jan 68, v ordf 6882, ordf där från 82, en av stiftarna av Sydsveriges assuransfören 68, korrespondentredare o led av styr för Trelleborgs ångfartygs ab juli 7002, för Trelleborgs ångfartygs nya ab från mars 72, led av styr för järnvägen TrelleborgLund från 73, allt i Trelleborg, korrespondentredare för Lastångare-ab Aegir i Malmö 7695, arrenderade Gislövs gård, Malm, från 88, led av styr för Nordisk Skipsrederforen 89, en av stiftarna av Sjöförsäkringsab Öresund, Malmö, 90, en av grundarna av o deläg i Trelleborgs stenkolsbolag 6 juni 94, grundade Trelleborgs ångqvarns ab maj 96, dir o ordf i styr där från 96, startade Trelleborgs tegelbruksab 98, ordf i styr för rederiab Mercurius i Trelleborg mars 0102.

G 1) 2 sept 1861 i Gylle, Malm, m Eva Gustava Wieselquist, f 20 mars 1840 i Malmö, S:t Petri, d 18 nov 1890 i Trelleborg, dtr till prosten Samuel W o Fredrika Amalia Gustafsson; 2) 3 sept 1891 i Surteby-Kattunga, Malm, m första hustruns systerdtr Amalia Sofia Augusta Nilsson, f 7 okt 1864 i Gylle, d 2 jan 1949 i Vara, Skar (enl db för S:t Göran, Sthlm), dtr till arrendatorn John N o Augusta Emilia Wilhelmina Wieselquist.

Biografi

Valet av dopnamn kan sägas ha varit av symbolisk betydelse med tanke på M:s senare bana. Namnet Frans fick han av fadern, som var en stor beundrare av affärs- och industrimannen i Malmö Frans Suell.

Kort efter skoltidens slut gick M vid 17 års ålder till sjöss men lämnade snart av hälsoskäl sjömansyrket för att ta anställning hos industriidkaren Mathias Elsner i Malmö, där han även fick inblick i rederinäringens villkor. 1857 efterträdde han sin far som bolagsman i handelsbolaget Malmros & Möller, ett bolag som främst var inriktat på export av havre. Redan 1862 hade de två bolagsmännen, A Möller och M, eftersom de var av helt olika läggning, delat upp affärerna, och fem år senare tycks bolaget ha upplösts.

Från 1867 och 30 år framåt kom M ensam att driva en grosshandelsfirma i Trelleborg. Han handlade med spannmål och timmer. Mot bakgrund av det skånska jordbrukets ökade produktion möjliggjordes export av havre. M:s omsättning av spannmål var, i varje fall tidvis, den största både i Trelleborg och på hela Söderslätt. Flera filialer upprättades, bl a i Ystad. Som andra av Trelleborgs köpmän ägnade sig M även åt brännvinshandel. I samband med det skånska lantbrukets ökade animalieproduktion övergick M så småningom i sin grosshandelsverksamhet från export till import av spannmål. Redan 1888 planerade han en storkvarn. Men det var inte utan mycket besvär som M:s största industriföretag, Trelleborgs ångkvarn, 1897 med M som ensam ägare kunde börja sin verksamhet. Länge var anläggningen stadens största industri och utbyggdes 1904.

Import av stenkol hade sedan länge ingått i M:s och andra trelleborgsköpmäns verksamhet. M ansåg att denna arbetsintensiva del av firman var hindrande för rörelsen och anslöt sig till J Kocks förslag om att gå samman. 1894 bildades Trelleborgs stenkolsbolag. I slutet av 1890-talet tillkom också Trelleborgs tegelbruksab där M, Kock och Olof Andersson var ägare.

M var övertygad om att en köpman med utlandsaffärer själv borde skaffa sig fartyg för transport av de varor, med vilka han handlade. Det var också inom sjöfarten han skulle göra sin största insats. Det första fartygsförvärvet hade M gjort 1868 med den lilla jakten Nora men blev med tiden sydkustens störste ångbåtsredare. 1870 bildades Trelleborgs ångfartygs ab, där M blev korrespondentredare och ledamot av styrelsen. Övriga ledamöter var bl a köpmännen J Kock och C Smith. 1872 bildades Trelleborgs ångfartygs nya ab med samma styrelse och redare som i det första. Man kan se ett klart samband mellan jordbruk och kommunikationer genom det sätt varpå finaniseringen av bolaget skedde. Lånen bestods nämligen av Trelleborgs sparbank, som M varit med om att starta. Dess kunder utgjordes till största delen av jordbrukare. Ängfartygsbolagen var under 1870-talet mycket lönsamma och fraktade t ex spannmål från Balticum till Nederländerna eller stenkol från Hull till Trelleborg med korn som returvara. I början av 1880-talet var konjunkturerna nedåtgående, och bolagen övergick från trampfart till linjefart.

M engagerades också i nordiska skeppsredarsammanhang. Speditionsfirman Olson & Wright i Sthlm sammankallade 1888 de nordiska skeppsredarna för att bilda Nordisk Skipsrederforening. Denna konstituerades i Khvn 1889, och M ingick i dess styrelse.

I och med att stadsrättigheter 1867 tilldelades Trelleborg, kom M in i den första uppsättningen av stadsfullmäktige, blev vice ordförande i drätselkammaren och senare ordförande i stadsfullmäktige. M var en av de verksammaste främjarna av järnvägsförbindelse för Trelleborg. Tillsammans med Kock och Smith drog han upp riktlinjerna för arbetet med en järnvägssträckning TrelleborgSvedalaLund. Kommunala anslag utverkades, aktier tecknades och lån upptogs. 1875 invigdes järnvägen.

M var i sitt umgänge med alla grupper av människor okonventionell och rättfram, som den kraftkarl han var. Han hade ett rörligt intellekt och var helt främmande för småaktighet. Dessa egenskaper gjorde det möjligt för honom att på ett lyckligt sätt ingripa i utvecklingen. Han hade mycket stor betydelse för Trelleborgs omvandling till ett affärs- och kommunikationscentrum för ett stort och bördigt uppland.

Författare

Mats Thunander



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: F Malmros, Malmros rederi-ab — några intressanta data (1962; maskinskr), s 2.

F Carlsson, Min barndoms stad, Minnen o intryck från 70- o 80-talens Trelleborg (2. uppl 1928), s 7982; dens, Den gamla goda tiden (1929), s 39 f, 67, 72; K Enghoff, Trelleborg i forn tid o ny tid (1917), s 167, 195 f, 207 fT, 223 f, 300; dens, Trelleborgs stads sparbank 18681918 (1918), s 7 f, 35, 5057; K Englund, Försäkring o fusioner ... (1982); Första fartyget lyckad satsning (Trelleborgs alleh 27 dec 1979); S T Kjellberg, Ett rederibolag under 75 år, Trelleborgs ångfartygs ab 18701945 (1945), s 18 f, 24, 27 f, 32-35, 38 f, 50, 61, 83 f, 90 f, 194 f; S Kristofersson, Trelleborg från första världskriget till tio år efter kommunsammanslagningen (1977), s 9 f, 234, 369; H Lindal, Vår stad ... Trälleborg ... (1929), s 55, 72 f; dens, Kring Jacob Malmros' köpmansgård (1957); Malmros rederi ab 1870-1970 (1970); T Rinman, Handelsflotta o sjöfart, Sverige på världshaven (1956), s 92; Satsning på reguljärtrafik vår enda chans att överleva (Trelleborgs alleh 31 dec 1979); E Sommarin, Trelleborgs stads sparbank 18681943 (1943), s 29, 38, 43, 57, 60, 62, 78, 93, 96, 315; Trelleborgs stads minnesskr 1942, ed H Lindal (1942). — Nekr:er över M i SDS o Trelleborgs tidn 21 nov, i SvD o Trelleborgs alleh 22 nov 1904.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Frans Malmros, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8977, Svenskt biografiskt lexikon (art av Mats Thunander), hämtad 2020-04-04.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8977
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Frans Malmros, urn:sbl:8977, Svenskt biografiskt lexikon (art av Mats Thunander), hämtad 2020-04-04.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se