N Theodor Mannheimer

Född:1833-11-03 – Danmark (i Köpenhamn)
Död:1900-03-06 – Göteborgs mosaiska församling, Västra Götalands län

Kommunalpolitiker, Företagsledare, Bankdirektör


Band 25 (1985-1987), sida 103.

Meriter

1 Mannheimer, Noa Theodor, f 3 nov 1833 i Khvn, Mosaiska, d 6 mars 1900 i Gbg, Mosaiska. Föräldrar: silkes- o klädeshandlanden Heiman M o Adelheid Bing. Anställd i firma Smidt & Le Maire i Khvn, handelsbokhållare hos köpman AL Pineus i Gbg sommaren 5559, sv medborgare 4 jan 59, burskap som handlande i Gbg 15 juli 59, deläg i firma Pineus, Mannheimer & Co 5964, VD o led av styr för Skandinaviska kreditab från 64, led av stadsfullm i Gbg 20 dec 7076 o 20 dec 8194, av styr för Bergslagernas järnvägs ab från 72, v ordf där från 96, led av styr för Nora-Karlskoga järnvägsab från 74, ordf där från 90, led av bankkomm nov 81dec 83, av styr för Grängesbergs gruvab 8496, ordf i styr för Gbg-Hallands järnvägs ab från 85, led av styr för Gbg-Borås järnvägsab från 91, för Trafikab Grängesberg-Oxelösund från 96, för Örebro-Köpings järnvägsab från 97, för BoråsAlvesta järnvägs ab från 98.

G 30 maj 1858 i Khvn (enl vb för Mosaiska, Gbg) m Hanne Meyer, f 22 okt 1835 där, Mosaiska, d 18 jan 1918 i Gbg, Mosaiska, dtr till grosshandlanden Alfred Jacob M o Sophie Melchior.

Biografi

Theodor M:s namn är nära förknippat med Skandinaviska kreditab som ursprungligen var tänkt att bli ett skandinaviskt-internationellt kreditinstitut, vilket genom aktieemissioner i utlandet skulle förmedla billigt kapital till skandinaviskt näringsliv. På grund av sviktande internationell konjunktur försvårades emellertid aktietecknandet, och projektet förändrades till att gälla en göteborgsk bank. Oscar Ekman (bd 13) blev ordf i styrelsen för denna Sveriges första icke sedelutgivande aktiebank, och M erhöll posten som VD. M hade visserligen ingen tidigare erfarenhet av att leda en bank eller av bankverksamhet i vidare mening. Han hade dock som delägare i den havreexporterande firman Pineus, Mannheimer & Co sysslat med trasseringar på utlandet, varit Skånes enskilda banks kommissionär i Gbg och anlitats av privatbanken i Khvn. Med Ekmans stöd kunde M från 1864 bygga upp en central position åt sig och prägla Kreditab:s utveckling.

Som bankledare använde sig M redan under 1860-talet av för sv bankhistoria helt nya principer i avsikt att skapa en så välkonsoliderad bankrörelse som möjligt. Han blev pionjär på att etablera ett finmaskigt nät av förbindelser med utländska banker och bankirer. Skandinaviska kreditab blev därigenom den sv bank som under 1800-talet hade de mest omfattande valutaaffärerna, utländsk växeldiskontering och lönsam arbitragerörelse innovationer som underlättade den snabba utvecklingen av Sveriges utrikeshandel.

De goda utländska kontakterna gav M möjlighet att framgångsrikt ägna sig åt emissionsaffärer i sv utlandslån. Han blev den förste som organiserade ett utländskt konsortium för övertagande av ett statslån 1864 års amorteringslån. Ett kontinuerligt rättesnöre för M som bankman blev att delta i emissionsaffärer, eftersom dessa gav provisioner och del av förräntningsmedel som de stora låntagarna stat, järnvägsbolag, kommuner behövde placera, innan de användes. Därigenom kunde banken öka sin utlåning utöver den nivå som begränsades av eget kapital och inlåning.

Etableringen av kontor i enbart de tre ledande handels- och industristäderna Gbg, Sthlm (1865) och Norrköping (1868) blev en karaktäristisk profil för Kreditab. Kontorskoncentrationen, en av M:s maximer, medförde låga administrationskostnader. Tack vare en daglig korrespondens, från 1890-talets mitt förutbeställda telefonsamtal, mellan M och Henrik Davidson (bd 10) i Sthlm fungerade kontoren som om de varit ett. M var emellertid som göteborgskontorets chef i sista hand ansvarig för bankens likviditet, trots att stockholmsavdelningens rörelse var större än göteborgskontorets.

I Sthlm fick Skandinaviska kreditab tillgång till en inlåningsmarknad som kännetecknades av större tillgång på insättningsmedel än efterfrågan på krediter. Dessutom verkade M för att stockholmskontoret skulle bli landsortsbankernas clearingbank. Genom förmånligare kreditiv- och förräntningsvillkor övertog Kreditab successivt under 1860- och 1870-talen Sthlms ensk banks tidigare roll som en bankernas bank. Därigenom erhöll M en utomordentligt stark ställning inom det sv bankväsendet. Han kunde utan tyngande kontorsrepresentation förfoga över bankförbindelser i hela landet, fick tillgång till landsortsbankernas inlåningsöverskott för kredit-givning och erhöll möjligheter att genom dem också emittera obligationer och ombesörja deras utlandstransaktioner, vilket gav goda provisioner och gjorde Kreditab till landets ledande emissionsbank och den med de mest omfattande utlandsförbindelserna.

De nydanande åtgärderna i M:s verksamhet som bankledare stärkte Skandinaviska kreditab:s rörelseresultat, likviditet och soliditet. Den senare var så god att banken passerade genom 187879 års kris utan förluster och förbättrade ytterligare sin ställning under 1880-talet, ett decennium som för sv bankväsen i stort präglades av stagnation.

M inriktade sin kreditgivning på stora, säkra, korta och vinstgivande lån. Hans utlåning kännetecknades av ett minimum av risktagande och förutsatte en förmåga att säga nej och vägra låna ut goda pengar med risk att därigenom få dåliga tillbaka. "Men försiktigheten och kostnadsmedvetenheten kompletterades av andra inslag i företagsledningen: stor uppslagsrikedom och anpassningsförmåga, intensiv energi och uthållighet och ett nästan glädjefyllt intresse för att göra affärer" (Söderlund, s 177). Hårdhet mot kunder som visade tendenser att förvandla sina krediter till stående lån var ett utmärkande drag i M:s kreditpolitik, men detta hindrade honom inte från att bistå "sådana företagare som utan egen förskyllan hade råkat i ekonomiska svårigheter" (Söderlund, s 207).

M utvecklade Skandinaviska kreditab till en industribank med markant inriktning på storföretag. Vid göteborgskontoret beviljade M under 1860- och 1870-talen lån till de lokala handelshusen, vilka i sin tur var förläggare eller ägare till industrier. Med en sådan indirekt kreditgivning löpte banken mindre risk att tvingas överta svårrealiserbara säkerheter under konjunktursvackor. Under 1880-och 1890-talen övergavs denna extrema försiktighet, och M beviljade lån till framfor allt textilindustrin och verkstadsindustrin inom Gbg samt till järnbruk, sågverk och massaindustrier i Bergslagen och Värmland, vilka ägdes av göteborgsföretag. M:s kreditgivning var som regel modest i förhållande till företagens storlek och ägarnas förmögenhet. Han tog emellertid också företagsskapande initiativ, som antingen fick stor regional betydelse eller ledde till bärkraftiga och utvecklingsdugliga företag. Organiserandet avjärnvägar och deltagandet i Grängesbergsbolagets uppbyggnad var exempel på dessa båda handlingslinjer.

M deltog aktivt i emitterandet av flera järnvägslån i början av 1870-talet: Nora-Karlskoga, Oxelösund-Flen-Västmanlands och inte minst Bergslagernas järnvägs ab mellan Gbg och Falun, som krävde 50 milj i anläggningskapital. När konjunkturen försämrades efter 1878 och under hela 1880-talet, blev det M:s uppgift att få dessa järnvägar lönsamma genom att sanera deras finanser. Genom konvertering av äldre lån till lägre räntesats blev bolagen i stånd att betala räntor och amorteringar på de nya obligationslånen. Successivt lyckades M med rekonstruktionerna, även om hans insatser aldrig fick samma gloria som den prestige sanering av exportföretag gav andra bankledare. För Gbgs del var vidare stödet från M av stor betydelse för att järnvägar skulle kunna öppnas till Varberg (1888) och Borås (1894).

När Trafikab Grängesberg-Oxelösund (TGO) grundades 1896 med Sveriges då största aktiekapital, var det den största framgången i Kreditab:s historia. M:s insats låg i att han dels lyckades nå en uppgörelse med innehavarna av de tre järnvägarnas obligationslån, som med hjälp av ett lån från Kreditab löstes in till 65 %, varefter bolagen slogs samman, dels bidrog till att den tidigare engelska aktiemajoriteten övergick i sv ägande; TGO:s aktiekapital blev över 21 milj.

M hade i 35 år ansvaret för utvecklingen av Skandinaviska kreditab, som 1900 expanderat till Sveriges näst största bank. Som bankman fick han dessutom stor betydelse för den göteborgska industrins finansiering, gjorde viktiga insatser för järnvägsnätets utbyggnad i göteborgsregionen och tog aktiv del i grundandet av Grängesbergsbolaget.

Författare

Ingemar Nygren



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Arkivalier efter M (främst korrespondens) i Skandinaviska ensk bankens arkiv i Gbg o Sthlm.

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: Justitiedep:s konseljakter 4 jan 1859, nr 3, RA.

A Attman, Gbg 18631913 (Gbgs stadsfullm 1863-1962, 1:1, 1963); BachCl; O Gasslander, Bank o industriellt genombrott. Sthlms ensk bank kring sekelskiftet 1900, 1 (1956); Gbgs stadsfullm; C V Jacobowsky, Gbgs mosaiska förs 1780—1955 (1955); dens, Judiska insatser i Gbgs samhällsutveckling (Gbgs mosaiska förs 17801980, 1980), s 37, 51 f, 55; L Mannheimer, Det judiska inflytandet på musiklivet i Gbg (ibid), s 108; N Meinander, Gränges. En krönika om sv järnmalm (1968); I Nygren, Sv kreditmarknad 1820-1875 (1981); G Nyländer, A O Wallenberg o tillkomsten av Skandinaviska kreditab (HT 1967); Sveriges bankmatr 1891 (1891); E Söderlund, Skandinaviska banken i det sv bankväsendets hist 18641914 (1964); H Valentin, Judarna i Sverige (1964).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
N Theodor Mannheimer, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9072, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ingemar Nygren), hämtad 2019-10-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9072
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
N Theodor Mannheimer, urn:sbl:9072, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ingemar Nygren), hämtad 2019-10-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se