Meriter

2 Marcus, Moritz, halvbror till M 1, f 24 okt 1877 i Sthlm, Mosaiska, d 18 mars 1956, där, Engelbr. Föräldrar: grosshandl Leopold Moritz M o Jenny Assur. Mogenhetsex vid Norra real i Sthlm vt 94, inskr vid UU vt 95–vt 97, tjänsteman vid Gbgs handelsbank 98–07, inskr vid GH 20 okt 04, FK där 14 sept 07, eo tjänsteman vid kommerskolhs statistiska avd 31 dec 07, tf aktuarie vid dess arbetsstatistiska avd 30 april 08, led av styr för Centralförb för socialt arbete 08–17, sekr där 08–09 o 10–13, red för Social tidskr 08-09, FL vid GH 10 okt 08, medarb i DN 09, ledare för tobaksutredn juli 09–juli 10, led av komm ang moderskapsförsäkr april 10–dec 11, tf förste aktuarie i kommerskolks sjukkassebyrå 11 nov 10, disp vid GH 16 sept 11, FD där 18 sept 11, sekr i trustkomm 19 febr 12, led där febr 13–juli 14, förste aktuarie i socialstyr 31 dec 12–17, sekr i riksdagens folkpensionsutsk 3 april 13, i statens livsmedelskommission aug 14–17, expert i livsmedelsfrågor vid han-delsavtalsförhandharna i England 16–17, led av komm ang fondbörshandel juni 16–mars 18, VD i ab Sv oceankompaniet maj 17–19, innehade olika befattn:ar i folkhushålln:kommissionen 18–19, ombudsman hos ab Vin- o spritcentralen 19–45, sekr i komm ang spannmålsregleringens avveckl febr–april19, ombudsman hos restauranternas arbetsgivarefören 20–45, sekr i komm ang tidn:papper juli 20–jan 21, rektor för Restaurangskolan 26–42, led av komm ang kaffemonopol jan–mars 33 o nov 34–febr 36, ordf i komm ang enhetsprisföretagen juni 34–nov 35, led av komm ang brännvinsmonopol dec 35–nov 36, ombudsman hos Systembolagens arbetsgivarefören 39–45, led av 1939 års sulfitspritsakk mars–dec 39, kassadir hos ab Vin- o spritcentralen från 41.

G 16 aug 1920 i Sthlm, Hedv El, m Ester Charlotta Wallén, f 3 febr 1892 i Kungs-Husby, Upps, d 28 febr 1978 i Sthlm, Engelbr, dtr till skomakaren Karl Viktor W o Emma Charlotta Wallin.

Biografi

I nästan tio år till 1907 var M banktjänsteman, bl a i Borås. Helst hade han velat ägna sig åt vetenskapligt arbete, enligt vad han 1907 uppger i ett brev till Knut Wicksell, professor i nationalekonomi vid LU. Det var också detta ämne som främst intresserade honom, vilket framgår av tidigt publicerade alster: en artikel i Ekonomisk tidskrift 1906 om sv privatbanker och en recension av Wicksells Föreläsningar i nationalekonomi i en facktidskrift 1907. Dessa var de första i en lång rad arbeten om ekonomi och samhällsfrågor som följde under femtio år. Hans allra först publicerade verk var dock en diktsamling, som han fick tryckt som 24-åring. Dikterna kan anses som konventionella och tidsbundna men verkar delvis djupt upplevda.

Någon tid att i lugn och ro ägna sig åt studier efter sin fil kand-examen 1907 fick M inte de närmast följande åren, men han disputerade 1911 vid GH på avhandlingen Den svenska tobaksindustrien år 1908, i stort sett identisk med kommerskollegiets utredning om den sv tobakshanteringen 1908. Arbetet är en välskriven empiriskt inriktad utredning. Själv var M först tveksam om den skulle duga som vetenskapligt specimen. Som nationalekonom stod han närmare den socialpolitiskt engagerade tyska historiska skolan, inriktad på empiriska undersökningar, än den nyklassiska teorin, som genom bl a Alfred Marshalls skrifter börjat introduceras i Sverige. Det är också betecknande att M:s lärare, professorn vid GH Gustaf Steffen, i sin vetenskapliga produktion står närmare den tyska historiska skolan, medan Wicksell var en nyklassisk teoretiker.

M blev 1907 ordinarie medarbetare i Social tidskrift, där han redigerade avdelningen för social lagstiftning. Därmed kom han in i den heterogena skaran av socialpolitiska aktivister i Centralförbundet för socialt arbete (CSA). Detta hade goda kontakter med de framväxande sociala ämbetsverken. Henning Elmquist (bd 13), chef för kommerskollegiets avdelning för arbetsstatistik och 1913 socialstyrelsens förste chef, var sålunda medlem av CSA:s styrelse 1905–18. Det förvånar därför inte att M lämnade sin bankanställning för att bli amanuens och därefter aktuarie vid kommerskollegiets arbetsstatistiska avdelning. Han kom där att tillhöra den krets av "framtidsmän inom svensk förvaltning och socialpolitik som Elmquist samlat omkring sig" (Anderson) och bland vilka märktes Gösta Bagge, Gunnar Huss, Erik Sjöstrand, Theofil Andersson och Otto Järte. M fortsatte under några år sin ämbetsmannakarriär vid avdelningen och följde med när denna 1913 överfördes till socialstyrelsen.

Samtidigt som M var anställd vid kommerskollegium, vikarierade han 1908–09 för G H von Koch (bd 21) som redaktör för Social tidskrift, där han även själv flitigt medverkade. Han blev 1908 styrelsemedlem i CSA, skrev på förbundets uppdrag artiklar i Social handbok och en broschyr i butiksstängningsfrågan. Under samma tid anlitades han även för offentliga uppdrag, dels att skriva om hemindustrin för yrkesfarekommitténs betänkande, dels att utarbeta ett förslag till lag i butiksstängningsfrågan. Från 1909 medverkade han även i DN med socialpolitiska artiklar, ofta på ledarplats. Det var arbetsamma år, och han beklagar sig också över att han är överlupen med arbete och inte får tid över "till något helt".

I den vid krigsutbrottet 1914 tillsatta livsmedelskommissionen bestående av bland andra Hugo Hamilton (ordf) och Elmquist var M sekreterare. Hamilton lovordar i sina dagböcker hans habilitet och stora arbetsförmåga och menar att han var kommissionens "nervus rerum". Så småningom, i slutet av 1916, är Hamilton mer negativ. Den egentliga anledningen härtill framgår inte klart. Möjligen kan M ha börjat handla alltför självständigt. Vid samma tidpunkt lämnade han kommissionen, när han som expert följde med den regeringsdelegation som i England förhandlade om de engelsk-svenska handelsförbindelserna.

Sommaren 1917 lämnade M livsmedelskommissionen för gott och blev VD i råvaru-importbolaget Sv oceankompaniet, nära knutet till Enskilda banken. Troligen fick han posten genom Marcus Wallenberg, som han lärt känna väl vid handelsförhandlingarna. Inte heller i Oceankompaniet stannade han länge. Han förefaller inte ha funnit sig tillrätta med verksamheten i ett enskilt företag. Till hans avgång bidrog uppmärksamheten kring vissa åtgärder han vidtog inför handelsförhandlingarna i England i slutet av 1917. Han kom i pressen att anklagas, kanske oriktigt, för att ha eftersträvat egen vinst i sina tilltänkta försök att få loss i England beslagtagna kaffepartier, när han med den sv handelsdelegationen återvänt dit. Med anledning av den offentliga diskussion som uppstod om hans roll avsade sig M expertuppdraget. Hur han hade avsett att handla kan inte avgöras. Uppmärksamheten kom att skada honom och kanske tom stoppa hans ämbetsmannakarriär. Uppdraget som ombudsman i Vin- o spritcentralen, vilket han antog 1919, kan måhända ses som en reträttpost.

Det är uppenbart att M under kriget 1914–18 genom sina arbetsuppgifter fick goda inblickar i det centrala statsmaskineriet och i det politiska livet – även om han som statens livsmedelskommissions sekreterare inte var ens andraplansaktör i det offentliga livet. I ett brev till Erik Palmstierna 1925 beklagar sig M över att han "alldeles förlorat kontakten med de kretsar av politiker och ämbetsmän, där jag fanns med, åtminstone som åhörare". I ett annat brev till denne 1924 anser han sig inte längre "känna några större händelsers vingslag". Detta kan vara djupt känt. Framfor honom låg likväl ett stort skriftställarskap, medverkan i ett halvt dussin offentliga utredningar samt verksamheten som ombudsman i bl a Vin- o spritcentralen och Restauranternas arbetsgivarförening.

M var en skicklig stilist, som efterlämnade en stor tryckt produktion. Att han var en kvalificerad sekreterare tycks ha varit en allmän uppfattning. Det har sagts om honom att han ägde "en snabb, lätt kylig intelligens". Breven till Steffen och Palmstierna ger prov på hans stilistiska förmåga men förmedlar framförallt en bild av en intelligent, varmhjärtad och humoristisk person.

M var inte partipolitiskt aktiv, men han kan sägas ha tillhört vänstern, i den betydelse ordet hade fram till 1920-talet. Han var nära vän till den socialdemokratiske sjöförsvars- och utrikesministern Palmstierna och tillhörde karakteristiskt nog Sällskapet Vi, även kallat palmstiernska klubben, en diskussionsklubb bestående av framförallt yngre intellektuella socialdemokrater och liberaler.

M inledde och avslutade sin bana i näringslivet. Under en period av drygt tio år däremellan var han socialpolitiskt aktiv och offentligt verksam som ämbetsman och utredare. I ett helhetsperspektiv får de tio åren sägas vara ett mellanspel för M. Samtidigt är de från allmän synpunkt den viktigaste och mest intressanta, en tid då han bidrog till att etablera socialpolitiken i Sverige.

Författare

Dan Ekdahl

Arkivuppgifter

Brev från M i GUB (till G Steffen), KB (till bl a H Elmquist), LUB (till K Wicksell) o RA (till E . Palms tierna).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Visor. Sthlm 1901. 58 s. - Några anteckningar rörande de svenska privatbankernas senaste utveckling (Ekonomisk tidskrift, årg 8, 1906, [Sthlm, tr] Upps, s 365–379). – Svensk arbetarlagstiftning. Sthlm 1907. 152 s. (Vår tids samhällsfrågor, 2.) – Boråstraktens hemarbete (G Meyerson, Svenska hemarbetsförhållanden, en un-dersökn utförd som grund lör Centralförbundets för socialt arbete hemarbetsutställning i Stockholm okt 1907 under fleras medv utarb, Sthlm 1907, s 66–72 o Tabeller s 78-103). – M G Schmidt, Geschichte des Welthandels ... 1906 [rec] (Ymer, årg 27, 1907, Sthlm 19[07–]08, s 197-199). – K Wicksell, Föreläsningar i nationalekonomi ... 1906 [rec] (Jahrbucher fur Nationalökonomie und Statistik, F 3, Bd 33, Jena 1907, s 397–405). – Butiks-stängningsfrågan på grundval af en af Centralförbundet lbr socialt arbete anordnad undersökning. Sthlm 1908. 82 s, 3 tab. ([Omsl:] Centralförbundets för socialt arbete skriftserie, n:o 16.) – Arbetarförsäkring / Arbetarlagstiftning, svensk (Social handbok, på uppdr av Centralförbundet ... under medv av flera förf utg av G.H. von Koch, Sthlm 1908, s 8–22). – Arbetstidens begränsning (ibid, s 60-66). – Hemarbete (ibid, s 160-168). – Anteckningar till frågan om hemarbetets eller hemindustriens reglering genom lag (Bihang till Riksdagens protokoll ... 1912, saml 2, afd 2, bd 3. Betänkande afgifvet den 9 dec 1909 afden ... 20jan 1905 tillsatta Kommittén för revision af lagarna ang skydd mot yrkesfara o ang minderårigas o kvinnors användande till arbete i industriellt yrke m. m., 2.] Bihang till Betänkande ..., Sthlm 1909, 4:o, s 313–411). – Olycksfallsersättningslagens revision (Ekonomisk tidskr, 11, 1909, Upps ..., s 289-308). -Vår arbetarskyddslagstiftnings revision (ibid, 12,

1910, s 48–65). – Den svenska tobakshandtering-en år 1908. Sthlm 1911. 4:o. VIII, 393 s. [Föret.] ([SOU 1911:11.] Betänkande och förslag angående reglering af tobaksbeskattningen, afgifna den 2 sept 1911 ..., d 2. Kungl. kommerskollegii utredning ang den sv tobakshandteringen år 1908.) [Härav s 6-250, 341-357, 365 f, 368-379 o 388-393 jämte ett nytt kapitel omtr:] Den svenska tobaksindustrien år 1908. Akad afh [Gbg]. Sthlm

1911. 4:o. V, 304 s. – Om Sveriges sockerindustri. Anteckningar rörande dess utveckling o nationalekon betydelse. Utg på föranstaltande af Svenska sockerfabriksaktiebolaget. Sthlm 1912. 82 s. [Anon.] – Moderskapsförsäkringen och kvinnorna (Svensk tidskrift, årg 2, 1912, Sthlm, s 248-255). – Schwedische Sozialpolitik im Jahre 1912. [Rubr.] Sthlm 1912. 12 s. (Schwedische Sektion der Internationalen Vereinigung für gesetzlichen Arbeiterschutz 3 [omsl].) – Vår livsmedelsfråga i krigstider. Föredrag, anordnat av Drottningens centralkommitté i Stockholm d 14 april 1915 (Förk stenogr referat). Sthlm 1915. 11 s. (Skrifter utg af Svenska sällskapet för nykterhet och folkuppfostran, det 1837 stiftade Sv nykterhetssällsk.) – En ny världshistoria [rec av G F Steffen, Världsåldrarna] (OoB 1921, s 652–656). – Drickspenningreformer. Utländska erfarenheter. Sthlm 1924. 64 s. – Det svenska tobaksmonopolet, en undersökning av dess verksamhet 1915-1922. Sthlm 1924. VI, 106 s. [Socialiseringsnämndens undersökningar, 4; även SOU 1924: 15, Finansdep.] – Statens järnvägar, kortfattad översikt av deras tillkomst, ekonomi o organisation. Sthlm 1924. VI, 149 s. [Ibid, 5; även SOU 1924:22, d:o.] – Le régime de 1'alcool en Suede. Discours å la 5e conférence de la Ligue internationale des adversaires des prohibitions. La Haye 1924. Sthlm 1924. 17 s. [Nya uppl:] ... Suede. 1929. 18 s. 1947. 21 s. 1951. 16 s. Övers: The Swedish alcohol system. Address at the fifth conférence of the International league against prohibition. The Hague, 1924. Sthlm 1925. 21 s. –Telegrafverket. Kort översikt av dess utveckling, ekonomi o organisation. Bearb. Sthlm 1925. 112 s. [Socialiseringsnämndens undersökningar, 12; även SOU 1925:39, Finansdep.] – Postverket. Kort översikt av dess historia, rörelse o organisation. Sthlm 1926. 68 s. ([Omsl:] SOU 1926:4, d:o.) – Svenska aktiebolags balansräkningar åren 1911–1925, undersökning utg av Socialiseringsnämnden. Sthlm 1929. 529 s. [Föret.] – Utredning och förslag angående importmonopol på kaffe avgivna den 15 mars 1933. Sthlm 1933. 50 s. [Föret; tills med F Hamrin.] (SOU 1933:15, Finansdep.) – Kommunal skatteutjämning. Översikt av skatteutjäm-ningsberedningens förslag (Sveriges landstings tidskrift, årg 20, 1933, Sthlm 19[33–]34, 4:o,s 1-16).

– Logen nr 41 Thomas Wildey, I. O. O. F. av Sverige 1909—1934. Minnesskrift vid logens 25-årsju-bileum den 15 april 1934. Sthlm 1934. 40 s. [Anon, tills med flera.] – Omfattningen av auktionsförsäljning av handelsvaror [Utredning genom Handelskammaren] (Meddelanden från Stockholms handelskammare, årg 18, 1934, Sthlm 19[34–]35, s 239–267; även sep, 29 s). – Automobilhantering och automobiltrafik i Sverige. Sthlm 1935. 125 s. [Anon.] – Statligt kaffemonopol. Utredning. Sthlm 1936. 192 s. [Föret; tills med A Löfberg.] (SOU 1936: 10, Finansdep.) – Aktiebolaget Stockholmssystemet 1913–1938. Sthlm 1938. 4:o. 356 s, 13 pl. [Föret; tills med A Peyron o S af Geijerstam.]

– Sara, Stockholmsdistriktets allmänna restaurang aktiebolag 1930–40 jämte återblick på åren 1915–40. Sthlm 1940. 4:o. 116 s. [Föret.] – Beskattningen av tobak och sprit i Sverige (Skandinaviska banken aktiebolag ..., kvartalsskrift utg av statistiska avdelningen, 1940, Sthlm, 4:o, s 65–72). – Stockholm som handels- och sjöfartsstad. Anteckningar till frågan om Stockholms kommersiella uppland. Sthlm 1942. 4:o. 184 s, 11 pl. – Aktiebolaget Vin- & spritcentralen 1917–1942. Sthlm 1942. 430 s, 33 pl. [Föret; i samråd med E Lyberg.]

– Arbetstidslagen for hotell, restauranger och kaféer. Sthlm 1944. 105 s. – Restaurangbolaget i Göteborg 1921–1946. Göteborgs restaurant aktiebolag 192.1 – 1938, Västsveriges allmänna restaurant aktiebolag 1938-1946. Gbg 1946. 145 s, 1 pl, 1 tab. [Föret.] – The liquor control system in Sweden. Sthlm 1946. 16 s. [Ny uppl] 1951. – Restauranternas arbetsgivareförening 1920–1945. En återblick (Tidskrift för systembolagen, årg 29,

1946, Sthlm [tr Norrtälje], 4:o, s 68–72, 97–103; även sep, Norrtälje 1946, 8:o, 34 s). – Göteborgssystemet 1865–1945. Gbg 1947. 4:o. VIII, 676 s, 18 pl, 3 faks-bl. (Tills med E J:son Thulin.) - Ett skepp kommer lastat. Från byteshandel till nutida grosshandel. Sthlm 1947. 87 s. [Föret.] — Restaurangbolaget i Östergötland 1922–1947. Norrköpings restaurantaktiebolag 1922–1938, Östra Sveriges allmänna restaurangaktiebolag 1938–1947. Norrköping 1947. 113 s, 8 pl, 1 tab, 1 löst kartbl. [Föret.] – Restaurangbolaget i Malmö 1922–1947. Aktiebolaget Malmörestauranger 1922–1938, Skånes allmänna restaurangaktiebolag 1938–1947. Malmö 1947. 88 s, 8 pl, 1 kartbl. [Föret.] – The Swedish spirits monopoly, Aktiebolaget Vin- & spritcentralen (The Swedish wines & spirits Co. Ltd) (Affarsekonomi, organ för kontorsorganisation, räkenskapsväsen, industriell organisation, försäljning o reklam, årg 20, 1947, Sthlm, 4:o, s 641 f, 644, 670, 672). – Arbetskraften och den fulla sysselsättningen. Anteckningar om arbetskraftsläget år 1951. Sthlm 1952. 54 s. (Stockholms handelskammare ...) – Organisationen av statskontrollerade affärsföretag i Sverige (SOU 1951:34, Inrikesdep. Betänkande angående omorganisation av apoteksväsendet i riket m. m. avgivet av 1946 års läkemedelsutredning, Sthlm 1951, s 609–651; även sep, 47 s). – Köpmän i samverkan, Sveriges köpmannaförbunds jubileumsskrift 1883–1958. Sthlm 1958. 4:o. 395 s. (Tills med E. Ryd-man.) – Bearbetat Gustaf F. Steffen, Normalarbetsdagen, 2. uppl, Sthlm 1907, 37 s (Studentföreningen Verdandis småskrifter, 33); bidrag i Social tidskrift 1906-11, Sthlm (anon medred 1908–09), o Tidskrift för systembolagen, Sthlm, 4:o, samt i DN från 1909; se vidare Förteckning över statliga utredningar 1904–1945, [Sthlm, tr] Norrköping 1953, s 332, 589, 617 f, 636, 738, 762, 993, 1080, 1095, 1104.

Utgivit: Lag om sjukkassor den 4juli 1910 med därtill hörande författningar jämte sakreg. Sthlm 1910. 122 s. – Författningar rörande arbetarskydd. Sthlm 1912. 175 s. (Tills med A. Molin.) – Lag om allmän pensionsförsäkring den 30 juni 1913 med anmärkningar, historik och sakreg. [Omsl: Folkpensioneringen.] Sthlm 1913. 97 s. (Tills med A Lindstedt.) 2.–3. uppl så, [2.–3. uppl, nya tr] 1914. [Ny uppl:] ... 1913 med däri till och med juni 1928 vidtagna ändringar m. m. 1928. 74 s.

Översatt: Internationella finanskonferensens i Bryssel rapport och resolutioner, Sthlm 1920, 42 s (föret).

Källor och litteratur

Källor o litt: Handl:ar rör Försvarets äldre avtalsorgans arkiv, RA. – I Anderson, Otto Järte – en man för sig (1965); Centralförb för socialt arbete 1903-1928, minnesskr (1928); T Gihl, Den sv utrikespolitikens hist, 4 (1951); H Hamilton, Dagböcker, 1–2 (1955–56); I Ljungquist, Kampen om läsarna (Ur DN:s hist, 2, 1953); Matr för systembolagen år 1939 (1939); E Palmstierna, Ett brytningsskede (1951); SMoK; S A Söderpalm, Storföretagarna o det demokratiska genombrottet (1969). – Nekr:er över M i DN 19 mars 1956, Restaura-tören 1956, nr 6, Sv Odd Fellow-tidn maj 1956, Vin- o spritcentralen 1956, nr 2.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Moritz Marcus, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9088, Svenskt biografiskt lexikon (art av Dan Ekdahl), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9088
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Moritz Marcus, urn:sbl:9088, Svenskt biografiskt lexikon (art av Dan Ekdahl), hämtad 2024-04-25.