Meriter

Mauzelius, Anders Robert Cecilianus, f 3 juni 1864 i Uppsala, Domk, d 9 nov 1921 i Sthlm, Joh. Föräldrar: privatläraren Anders M o Carolina Cecilia Eugenia Thelander. Mogenhetsex vid h a l i Uppsala vt 84, inskr vid UU ht 84, en av grundarna av fören Studenter o arbetare i Uppsala 86, FK vid UU 26 maj 87, amanuens vid laboratorierna för allm o analytisk kemi där ht 88–vt 89, assistent vid kemiska stationen i Gävle 91–92, FL vid UU 24 febr 94, mineralanalytiker i Uppsala o Sthlm 96–01, bibliotekarie i Fören för folkbibl o läsestugor i Sthlm mars 00–03, bitr laborator vid Sveriges geologiska undersökn (SGU) 01, geolog där från 19 april 07, byråförest för Folkbildn:förb:s bibl i Sthlm 03–04. – Fil hedersdr vid UU 31 okt 17.

G 4 maj 1902 i Sthlm, Hedv El, m Elin Adolfina Kindstrand, f 29 mars 1871 i Linköping, d 21 sept 1953 i Sthlm, Joh, dtr till skomakaren Carl August K o Lovisa Ulrika Hulterström.

Biografi

Som gymnasist i Uppsala h a l hade Robert M visat utpräglat intresse for kemi, och i fil kand:examen ingick ämnet med högsta betyg. De närmaste åren efter examen hade han förordnande som amanuens vid kemiska institutionen och dessutom anställning som medhjälpare åt kemiprofessorn P T Cleve (bd 8), som uppmärksammat M:s skicklighet och samvetsgrannhet vid kemisk analys. Närmare ett år hade han en assistenttjänst vid Gävle kemiska station, och dessa praktiska värv fördröjde i viss mån hans lic:examen i ämnesgruppen kemi, mineralogi och geologi.

1892 accepterade M ett anbud från dåvarande professorn i geologi H Sjögren att mot en månadslön av 120 kr biträda denne vid analys av från värmländska järn- och mangangruvor hämtade nyfunna okända mineral. När den ekonomiskt oberoende Sjögren begärt avsked från professuren, anskaffade han i Sthlm bostad och ett välutrustat laboratorium åt M, som flyttade dit 1896. I samarbete med Sjögren bestämde han de följande åren en serie nya mineral, främst arseniater som adelit, svaebit, tilarit och retzian. M:s analyser lämnade även viktiga bidrag till kännedomen om den kemiska sammansättningen av flera tidigare kända mineral och mineralgrupper som långbanit, manganvesuvian och safflorit. I några fall gav M:s utredningar anledning till ingående diskussioner om analysmaterialets kemiska konstitution, och speciellt uppmärksammades hans undersökningar av de i Nordmarksfjället anträffade humitmineralen. När fynden i Värmland mot slutet av 1890-talet blev sparsammare, fick M tid för mineral från andra fyndorter; bl a påvisade han inte mindre än sju nya mineralspecies vid bearbetning av material hemfört från Grönland av G Flink (bd 16).

När M 1901 anställdes i statstjänst, löste han in laboratorieutrustningen och fortsatte med egna undersökningar, och även i tjänsten som kemist vid SGU togs han vid sidan av rutinarbetet i anspråk för krävande vetenskapliga undersökningar. Han utförde svåra analyser av mineralen högbomit och törne-bomit, och då statsmakterna började intressera sig för en inhemsk skifferoljeindustri, anlitades M för att utarbeta metoder för bestämning av skiffrarnas oljehalt. Senare utförde han på IVA:s uppdrag jämförande bestämningar av oljehalten i nybruten skiffer och sådan som påverkats av väder och vind. Då M av ab Kolm ombads att bestämma radiumhalten i bolagets råvara vid framställning av radiumprodukter, gjorde han sig förtrogen med de radiometriska undersökningsmetoderna och blev en av landets främsta auktoriteter på detta område. När radiumterapin började tillämpas i Sverige, anlitades han av institutioner och läkare vid framställning av radiumpreparat för terapeutiska ändamål.

M hade ett lugnt temperament och var ytterligt tålmodig. Han kunde utföra fullständiga kvalitativa och kvantitativa analyser av komplicerade mineral även när han som analysmaterial endast disponerade bråkdelar av gram. Sjögren skriver om "en till virtuositet driven analytisk skicklighet". M ansågs som en av samtidens främsta mineralanalytiker. Han var idealistiskt lagd och varmt intresserad av den sociala utvecklingen och hörde i Uppsala till grundarna av föreningen Studenter och arbetare, som enligt stadgarna skulle verka för klassfördomarnas hävande och i deras ställe sätta ett sant och fullt broderskap.

M tillhörde under några år föreningen Verdandi, och senare i Sthlm fanns han bland organisatörerna av Föreningen för folkbibliotek och läsestugor, och när denna förening 1903 uppgick i Folkbildningsförbundet, blev M föreståndare för den nya sammanslutningens bibliotek. Han var en god representant för en studentgeneration vars folkbildningsintressen var djupa och stod sig livet ut. – M led av svår astma och levde tillbakadraget. UU promoverade honom till hedersdoktor vid reformationsfesten 1917, och Hj Sjögren har efter honom uppkallat mineralet mauzeliit.

Författare

Olle Franzén

Arkivuppgifter

Brev från M i UUB o VA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Försök öfver bestämning af kol-syrad kalk och kolsyrad magnesia i jord (Redogörelse för verksamheten vid Ultuna landtbruksinstitut, landtbruksskola och egendom år 1894, Upsala, s 62–71; tills med A Vesterberg). – On the determination of ferrous iron in rock analysis. Sthlm 1907. 11 s. (SGU, Ser. C. Afhandlingar och uppsatser, n:o 206 = Årsbok, 1, 1907, n:o 3.) – Till frågan om kolmens radiumhalt (TT, årg 44, 1914, Sthlm, 4:o, avd Kemi och bergsvetenskap, s 20–22; även sep, 8:o, 20 s). – Oljeskifferanalyser utförda ... å Sveriges geologiska undersökningslaboratorium (Utredning rörande möjligheterna för en inhemsk tillverkning av mineraloljor och svavel m. m. ur den i olika trakter av Sverige förekommande alunskiffern, Sthlm 1919, 4:o, s 321 f [= Bil. 3]). – Armangite, a new arsenite from Långbanshyttan (Geologiska föreningens förhandlingar, bd 42, 1920, Sthlm, s 301-309; tills med G. Aminoff; även med omsl: Meddelanden från Stockholms högskolas mineralogiska institut, n:o 15). — Bidrag i VA, Ofversigt af... förhandlingar, årg 44, 1887 [i n:o 10], 46, 1889 [i 3, 5, 9], 47, 1890 [i 8], utgörande Meddelanden från Upsala kemiska laboratorium 134, 157, 163, 171, 184, 185, Sthlm 1887–91; mineralanalyser publicerade i Geologiska föreningens förhandlingar, bd 13–15, 17, 19-20, 22–23, 27–28, 38-39, 41–42, 1891–1920, Sthlm 1891–1921, Bulletin of the Geological institution of the University of Upsala, vol. 1–2, 4–5, 12, 14–15, 18, Upsala 1893–1922, Meddelelser om Granland, H 24, Khvn 1901, SGU, Ser. C. n:o 199, 304, Sthlm 1906, 1921, VA, Arkiv för kemi, mineralogi och geologi, bd 3, 1908–10, 5, 1913–15, 6, 1916–17, Upps ...; se Sjögren, aa, s 524–526.

Källor och litteratur

Källor o litt: Jordbruksdep:s konseljakter 19 april 1907, nr 20, RA; E Erdmanns matr över SGU:s personal, SGU:s arkiv, Uppsala; R 480 (H Sjögrens anteckn:ar för minnesteckn över M), VA.

C Cederblad, Liberalismen, Verdandi o folkbildn:arbetet (Verdandi genom femtio år, 1932); Folkbildn:förb. Minnesskr ... (1928); Inbjudn till UU:s reformationsfest den 31 okt 1917 (1917); N Sahlbom, RM (TT, avd Kemi o bergs vetensk, h 12, 1921); H Sjögren, R M. Minnesteckn (Geol fören:s i Sthlm förhandl:ar 1922); Studentfören Verdandi 1882–1907 (1907). – Nekr:er över M i Sthlms dagbl 11 nov o UNT 12 nov 1921.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
A Robert C Mauzelius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9198, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9198
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
A Robert C Mauzelius, urn:sbl:9198, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-23.