Meriter

Meijer, Christoffer Bernhard Israel, f 10 dec 1848 i Malmö, S:t Petri, d 6 febr 1925 i Almesåkra, Jönk. Föräldrar: godsägaren o riksdagsmannen Christopher Bernhard Heinrich M o Maria Kristina Grönqvist. Elev vid Lunds h elementarlärov, inskr vid LU 16 sept 67, FK där 5 april 73, konststudier i Khvn ht 73, disp vid LU 22 maj 74, FD där 3 juni 74, korrespondent i Sthlm till SDS nov 75–sommaren 76, medarb i Ny ill tidn 80–83, chef för litt- o teateravd i Fria ordet dec 80–aug 81, red o utg av Jul-qvällen 81 (utg: bevis 15 dec 81)–86, teaterkritiker i Sthlms Dagbl febr–juni 83, medarb i AB jan 85–dec 86.

G 16 sept 1880 i Sthlm (enl vb för S:t Petri, Malmö) m Mathilda Carolina (Lilly) Anderson, f 12 sept 1861 i Malmö, S:t Petri, d 10 okt 1883 i Sthlm, Hedv El, dtr till kirurgiska instrumentmakaren Hans A o Mathilde Fredrikke Wilhelmine Röper.

Biografi

Under studietiden engagerade sig Bernhard M i den studentskandinavistiska rörelsen och utgav 1870 dikten Vid Danska sångföreningens besök i Lund d. 7 maj 1870, där han besjöng Nordens enhet. Doktorsavhandlingen fyra år senare i ämnet estetik omfattade 56 sidor och hade titeln Om den sköna konstens väsende. Med utgångspunkt i Kants och framför allt i Boströms filosofiska tänkande kom M fram till slutsatsen att skön konst är skicklighet i förnuftig estetisk verksamhet. Han ansåg att denna verksamhet kunde bedömas efter en absolut norm som medgav objektiv rangordning bland dess produkter. Den normen var Personligheten eller Det äkta livet. Av en biografi krävde han t ex inte bara sanning och skönhet i formen utan också att den skulle "sätta läsaren i tillfälle att i andanom se den skildrade personen livslevande". Denna äkta idealistiska produkt skilde sig i viss mån från hans senare litterära alster. Idealismen bevarade han emellertid som filosofisk grund hela livet.

Efter disputationen flyttade M till Sthlm och försökte etablera sig som tidningsman och intellektuell. Han tog entusiastiskt del i den radikala litterära 80-talismen. Det har diskuterats hur nära lierad M var med dess ledande författare. När dessa 1885 gav ut Revy i literära och sociala frågor som ett manifest för Det unga Sverige, inleddes häftet med en programmatisk artikel av M. I 1886 års Revy ... tog dock Gustaf af Geijerstam (bd 17) delvis avstånd från M:s artikel. Han sökte därvid förgäves fylla den roll M likaså utan framgång sökt åta sig, nämligen som samordnare av Det unga Sverige. Det var ett alltför svårskött pastorat. Geijerstams desavouering var dock till stor del en ren försvarsskrift. Sällskapet hade fått utstå angrepp för bl a kotteribildning. Försvaret var desto nödvändigare som M förklarat att det "snart nog skulle sätta socialismen på sitt program". Många av dess medlemmar, bl a M, Geijerstam, Oscar Levertin, Ola Hansson och Hellen Lindgren, var anställda i AB, som redigerades av den starkt socialistfientlige Gustaf Retzius. Efter M:s artikel började Retzius en rad omplaceringar och avskedanden. M själv flyttades från litteraturavdelningen till riksdagsreferatet; med 1886 års utgång lämnade han tidningen. Kotteriet i sin helhet var fördrivet ur AB 1887.

1888 gav M ut romanen Excelsior! En fantasts historia. Den är uppenbart självbiografisk. Huvudtemat är konflikten mellan gammalt och nytt, mellan ungdomlig idealistisk sanningslidelse och krass realism, mellan den nya litterära rörelsen och det etablerade samhället, allt fokuserat i motsättningen mellan M:s alter ego Ragnar Möller och dennes far. Excelsior nedgjordes i samtliga tidningar och den blev M:s enda roman. – Lika liten framgång hade M som skådespelsförfattare. 1913 och 1914 utgav han två kortpjässamlingar. Att döma av repertoarförteckningarna har de förblivit ospelade. De karaktäriseras – liksom Excelsior – av moraldiskussion och intellektualism snarare än av dramatik och liv.

Tre år före sin död publicerade M den 62-sidiga skriften Gud. En gammal fritänkares nya gudsbegrepp. Han sökte där förena tanken på en allsmäktig och god Gud med de påträngande iakttagelser av lidande i ofattbar skala som världskriget erbjöd. Han samlade darwinistisk utvecklingslära, haeckelsk monism och boströmiansk idealistisk filosofi till en syntes, där Gud, världens upphov, själv är underkastad de lagar som gäller för skapelsen.

För eftervärlden har M säkerligen haft störst betydelse som lexikograf. Han deltog i redaktionen för NF:s första upplaga och han var huvudredaktör för de första banden (A–C) av dess berömda andra upplaga. Sjukdom tvang honom dock att lämna detta verk. Ensam gav han ut Svensk-historiskt hand-lexikon (1882) och Svenskt literatur-lexikon (1886) med speciell tonvikt lagd på "vår allra yngsta literatur". Det senare arbetet hör således på sätt och vis till M:s 80-talistiska kotteriansträngningar.

Under ett tiotal år från 1875 var M fast medarbetare i flera tidningar. Dessutom lämnade han tillfälliga bidrag till olika publikationer. Han skrev bl a under signaturerna B. M., Bernardo, Br, och Fidelio.

Författare

Karl-Hugo Wirén

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Vid Danska sångföreningens besök i Lund d. 7 maj 1870. Lund 1870. (4) s. [Undert.] – Om den sköna konstens väsende. Akad afh. Lund 1874. 56 s. – De nordiska tärnornas skål från Lunds studenter. Lund 1875. (4) s. [Undert.] – Hälsning till Stockholm från Lunds studenter. Upsala 1875. (4) s. [Undert.] [Rubriktit: Studentmötet i Upsala 1875.] – Några ord om herr Strindberg och hans nya skådespel. En oförgriplig recension af Jonas Hägg, medlem af en blifvande recen-sentförening. [Sthlm, tr] Lund 1878. 23 s. [Pseud.] – Om den rätta betydelsen af ordet bildning. Ett samtal. [Rubr.] Sthlm 1879. 24 s. [Ur Förr och nu s å.] – Svensk-historiskt hand-lexikon. Sthlm 1882. 397 s. (Samling af fack-lexika under red av B Meijer, 1.) – Svenskt literatur-lexikon. Sthlm 18[84–]86. 500 s. [Ibid, 4.] – Vänner emellan. Betraktelser i bref (1885. Revy i literära o sociala frågor ... utg af G af Geijerstam, Sthlm 1885, s 1–21). – Excelsior! En fantasts historia, berättad. Bd 1–2. Sthlm 1888. 351, 290 s. – Dimman. Skådespel i fem uppträden av Fidelio. Sthlm 1913. 243 s. [Pseud.] [Svenska teatern 336.] – Dramatiska interiörer av Fidelio. Sthlm 1914. 143 s. [Pseud.] [Ibid 345.] – Gud. En gammal fritänkares nya gudsbegrepp, av Fidelio. Sthlm 1922. 62 s. [Pseud.] – Artiklar i Nordisk familjebok, bd 1–6, Sthlm 1876-83, o i Ny ... revid uppl, 1–5, 1904-06, samt i Gernandts konversationslex, se nedan; bidrag i Förr och nu, 1870-talet, Sthlm, i:o (även sign B. M.), Ny illustrerad tidning, 1880–83, Sthlm, fol, samt i SDS 1875–76 (korrespondenser), Fria ordet, 1880–81, Sthlm, Stockholms dagblad 1883 o Aftonbladet 1885-86.

Redigerat: Nordisk familjebok. Konversationslexikon o realencyklopedi ... Bd 1–3. Sthlm 1876-80. 1580, 1584, 1584 sp. [Anon medred.] Bd 14, 1890, sp 283–1584, o 15, 1891, sp 1–1270 [= bokstaven S]. (Red.) Ny revid o rikt illustr uppl. Bd 1–4, Sthlm 1904-05. (Huvudred.) 1. 1904. 1512 sp, 1 pl, 2 kartor. 2. 1904. 1512 sp, 4 pl, 6 kartor. 3. 19[04-]05. 1504 sp, XVI s, 21 pl, 2 faksimil, 1 karta. 4. 1905. 1504 sp, XVI s, 36 pl, 1 karta. Bd 5. 19[05-]06. [Red till sp 1036, forts av T Westrin.] – Jul-qvällen, en tidn för alla utg af Publicist-klubben. [Rubr.] Årg 1–6, 1881–86. Sthlm. Fol. [1886: anon. Även utg.] – Samling af fack-lexika. l–[5], Sthlm 1882–86. 1. B Meijer, Svensk-historiskt hand-lexikon. 1882. 397 s. 2. V Kôersner, Politiskt hand-lexikon ... 1883. 348 s. 3. P. T. Cleve, Kemiskt hand-lexikon. 1883[-84]. 402 s. [4.] B Meijer, Svenskt literatur-lexikon. 18[84–]86. 500 s. [5.] H. Juhlin-Dannfelt, Jordbrukarens hand-lexikon ... Sthlm (tr Norrköping) 18[85–]86. 473 s. – Gernandts konversationslexikon ... utarb på grundvalen af... Nordisk familjebok ... Bd 1–4. Sthlm 18[89]–94. 1432, 1448, 1470, 1802 sp. [Anon.] [Ny (titel)uppl] 18[94–]95. Supplementbd 18[95–]97. 614 sp.

Källor och litteratur

Källor o litt: A M Engel, Teater i Folkets park 1905–1980 (1982); Inbjudn till fil drsprom ... [LU] 3 juni 1874 (1874); S Lidman, Uppslagsboken (Den sv boken 500 år, ed H Järv, 1983); K-E Lundevall, Från åttital till nittital (1953); Lund-stedt; PK:s matr vid 20:de årh:s början (1901); P Rydén, En kritikers väg. Studier i O Levertins littrkritik 1883-1896 (Litt, teater, film, 7, 1974); SPG 16 (1897); Sv pressreg, 1–3 (1967–73); Tea-teri Sthlm 1910T1970, 3 (1982); P A Tjäder, "Det unga Sverige". Åttitalsrörelse o genombrottsepok (1982); K-H Wirén, Från skilda håll. AB:s textan-skaffn 1886-1887 (1979).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C Bernhard I Meijer, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9237, Svenskt biografiskt lexikon (art av Karl-Hugo Wirén), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9237
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C Bernhard I Meijer, urn:sbl:9237, Svenskt biografiskt lexikon (art av Karl-Hugo Wirén), hämtad 2024-04-19.