Carl Jonas Meijerberg

Född:1816-10-07 – Lockne församling, Jämtlands län
Död:1903-12-08 – Jakobs församling, Stockholms län

Riksdagsledamot, Folkskoleinspektör


Band 25 (1985-1987), sida 329.

Meriter

Meijerberg, Carl Jonas, f 7 okt 1816 i Lockne, Jämtl, d 8 dec 1903 i Sthlm, Jak o Joh. Föräldrar: kommissionslantmätaren Clas Joachim M o Anna Carolina Berg. Inskr vid UU ht 36–vt 37, informator hos fam Gahn på Kåfalla bruk, Fellingsbro, Ör, lär vid en privatskola i Fagerred, Hall, 40–42, en av grundarna av Gbgs realgymn 42, styresman där 42–45, grundade M:ska skolan i Gbg 45, förest där 45–63, en av grundarna av Slöjd-förena skola i Gbg 50, led av Gbgs folkskolestyr 58–61, en av grundarna av Gbgs mus 61, folkskoleinsp i Gbgs o Bohus län 15 juni 61–62, i Sthlm 7 jan 63–30 jun 88, led av styr för Allm inst för dövstumma o blinda i Sthlm 26 juni 63–89, insp för undervisn där 73-89, led av AK 67–69 (led av särsk utsk 67, av tillf utsk 68–69), av Sthlms högskolefören 69–87, av komm ang minderårigas användande i fabriker juli 75–april 77, av lärov:komm okt 82–aug 84, av dir för Prins Carls uppfostr:inrättn för fattiga barn, av styr för Sthlms simsällsk, av styr för Aftonbladet. – Ogift.

Biografi

M blev föräldralös 1821 och uppfostrades av mostern Lovisa Regina Berg och hennes man kontraktsprosten i Nordingrå Abraham Renström. Han genomgick Härnösands skola och gymnasium och bedrev därefter studier vid UU. Efter att ha varit lärare vid en privatskola i Fagerred i Halland grundade M i början av 1840-talet realgymnasiet i Gbg tillsammans med J A Grevillius och A Törnsten. 1845 lämnade M denna läroanstalt och inrättade i stället en egen mycket ansedd privatskola i samma stad, den sk M:ska skolan, vilken han förestod i 18 år. Skolan lades ned 1863 då M blev folkskoleinspektör i Sthlm. M medverkade vid folkskoleväsendets ombildning i Gbg vid slutet av 1850-talet och vid inrättandet av Slöjdföreningens skola. Åt denna lämnade M under flera år kostnadsfri undervisning, och skolan fick även gratis disponera lokaler i hans privatskola.

Den nya ordningen för folkskoleväsendet, vilken innebar, att skolorna fördes över från den kyrkliga kommunen till den borgerliga, fastställdes av K M:t 11 dec 1857. En för Gbg gemensam folkskolestyrelse bestående av 19 medlemmar valdes med undantag för fem självskrivna prästerliga ledamöter på allmän rådstuga i mars 1858. Under tre år satt M med i denna styrelse. När staten 1861 tillsatte de första folkskoleinspektörerna erhöll M en sådan tjänst i Gbgs och Bohus län. Han gjorde här en betydande insats.

Under sin göteborgstid medverkade M även vid stiftandet av Gbgs museum och dess ritskola, Gbgs bildningscirkel, verksam under 1840- och 1850-talet, och det s k Diskuterande sällskapet. Han var en varm anhängare till den i slutet av 1840-talet uppblommande skandinavismen och ingick i direktionen för den 1848 grundade skandinaviska föreningen i Gbg. M, som var en kraftnatur med stort intresse för olika idrotter, bl a gymnastik och fäktning, orkade med mångahanda uppgifter och intressen. Han var en entusiastisk vän av skarpskytterörelsen och grundade 1860 tillsammans med bl a grosshandlare J Dickson, S A Hedlund (bd 18) och Viktor Rydberg Gbgs skarpskyttekår, där han blev kompanichef.

27 sept 1861 stadfäste KM:t en särskild stadga för folkundervisningen i Sthlms stad. Enligt denna skulle förvaltningen handhas dels av en för samtliga folkskolor tillsatt överstyrelse, bestående av en ordförande och elva ledamöter, dels av åtta särskilda skolråd, ett för vardera av stadens territoriella församlingar. Som chef för skolväsendet i Sthlm anställdes en folkskoleinspektör. M blev den tredje på denna post och han gjorde här sin främsta insats.

Folkskoleväsendets tillstånd i huvudstaden var vid M:s tjänstetillträde mycket dåligt. Skollokalerna var i regel "små, osunda, otillräckliga, oftast inrymda i förhyrda lokaler eller också i mindre hus, som uppförts för helt andra ändamål. Skolmöblerna utgjordes merendels av stora avlånga bord och bakom dem träbänkar". Skolmaterielen var likaledes undermålig och undervisningen var otillfredsställande. Det gällde för M att se till att nya skolhus, nya möbler och bättre undervisningsmateriel införskaffades. Undervisningen måste omgestaltas. Om M:s första tid har det sagts: "Överallt, i det minsta som det största, grep han in, organiserande, ledande och ordnande. Någon annan vilja och mening än hans egen kom därvid icke i fråga. På allt tryckte han sin prägel. Den forna lösligheten och formlösheten i skolan och dess undervisning försvann. Allt antog under hans starka hand bestämda och fasta former" (Söderberg). Under M:s inspektörstid uppfördes ett tiotal skolhus. De gamla långbänkarna ersattes av ensitsiga pulpeter. Undervisningsmate-rielen i skolorna förbättrades avsevärt.

Också i skolans rent pedagogiska arbete grep M in. Undervisningen övervakades bl a vid M:s inspektioner i skolorna. Lancaster-metoden, som innebar att en stor del av undervisningen sköttes av försigkomna elever, undanröjdes helt, och ljudmetoden infördes vid läsundervisningen. En ny pedagogik, som först hade införts vid mönsterskolan i Klara församling, började efterhand att allmänt tillämpas. Denna innebar i huvudsak att eleverna delades in i olika klasser med var sin lärare. Enligt en 1876 antagen stadga indelades skolan i sju klasser. Gymnastikundervisning och vapenövningar för gossar infördes under 1860-talet. M var intresserad av bägge ämnena. Slöjdundervisningen, som också låg honom varmt om hjärtat, förbättrades under 1870- och 1880-talen. M:s insatser inom det yttre organisatoriska arbetet uppmärksammades såväl i Sverige som i utlandet. När det gällde skolans inre arbete var inte M lika lyckosam. Undervisningen blev alltför formalistisk och mekanisk. M, maktfullkomlig, dogmatisk och despotisk, krävde total underkastelse från lärarnas sida och tålde inga motsägelser. Så småningom, då lärarkåren vuxit kvantitativt och kvalitativt, uppstod ett starkt motstånd mot hans hårdföra ledarskap, som kunde ta sig för lärarna mindre trevliga uttryck t ex i form av öppen kritik av dessa vid inspektionerna. 1878 ubröt det s k Mariakriget. M:s försök att kväsa en opposition bland lärarna i Maria folkskola ledde till en häftig tidningspolemik, som räckte till slutet av följande år, mellan framförallt Nya Dagligt Allehanda som förde de oppositionella lärarnas talan, och Aftonbladet, som försvarade M. 1887 angreps M åter, denna gång av en seminarieadjunkt, som ansåg att M hindrade en reform av kristendomsundervisningen vid folkskolorna.

Sedan M avgått som folkskoleinspektör, ägnade han sig åt jämförande språkforskning, ett ämne som länge legat honom varmt om hjärtat. Han bedrev omfattande språkstudier och lär ännu vid 80 års ålder ha tillbringat 12 à 14 timmar dagligen vid sitt skrivbord i arbete med att upprätta en sv etymologisk ordbok. Hans manuskript omfattade åtskilliga band. Hans insatser inom detta område blev betydande. Ett forskningsinstitut vid GU uppkallades efter honom. M behärskade ett stort antal språk och utgav flera läroböcker, bl a en sv språklära, som utkom i flera upplagor.

Författare

Viking Rendahl



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

M:s arkiv innehållande mottagna brev, fragment av en resedagbok 1842, betyg, fullm:er mm i KB. Hans språkvetenskapliga samkar i M:ska instit för sv etymologisk forskn, GU. Brev från M i GUB (till S A Hedlund), KB (till bl a V Rydberg), RA (till bl a A Berg) o UUB (till G Wennerberg).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Elementarkurs i fransyska språket, utarb. Läsebok, 1*. Innehållande berättelser ur grekisk-romerska mythologien. Götheborg 1853. VIII, 67 s. (Tills med T Caravello.) Svensk språklära. 1*. Gbg 1856. 108 s. 2. uppl 1858. 98 s. 3. uppl 1862. 85 s. 4. uppl 1865. 87 s. 5. omarb uppl 1871. 81 s. Svensk bokstafslära (rättstafnings-lära). Gbg 1857. 44 s. Berättelser ur franska historien. Fransysk läsebok. H 1*. Gbg 1857. 36 s. Lärobok i tyska språket. 1*. Formlära. Gbg 1857.51 s. Öfningar i tyska språket, utarb. H 1*. Gbg 1858. 62 s. Svensk språklära för folkskolor och nybörjare. Gbg 1858. 66 s. Rättstafningslära för skolor. Gbg 1858. 47 s. 2. uppl 1861. 40 s. Sammanställning af de fyra evangelierna eller Evangelisk synopsis, bearb. Gbg 1860. XII, 319 s. Inspektions-berättelse [om folkskolor i länet] (Göteborgs och Bohus läns kongl. hushållningssällskaps handlingar år 1860, Gbg 1861, s 34 f [= bilaga 2]). Skrifkurs för statens räkning utarbetad af C. J. Meyerberg. Kurs 13. Norrköping [1865]. 4:o. (72) s. Handledning vid skrifunder-visningen. Norrköping 1884. 23 s, 2 pl. Handledning vid den första undervisningen i läsning efter ljudmetoden i öfverensstämmelse med särskildt utgifna läsetabeller. Sthlm 1885. 27 s. Medarb i DN på 1880-talet.

Källor och litteratur

Källor o litt: Prot med bil 186288 (A la) o diarier, huvudser 1863-80 (C 1:12) i Sthlms folkskoledirektions arkiv; Stynprot med bil 186389 (A la: 610) i Allm inst:s för dövstumma o blinda arkiv; Prot, huvudser (A I) i Prins Carls uppfostringsinrättnings för fattiga barn arkiv; K IVa: 79, i Jakobs o Johannes förs:s kyrkoarkiv; Bouppteckn 1904142-no; G A Westerin, C J M, Sthlms folkskolors förnyare (ms); allt i SSA.

AK:s prot 186769; art i Sv medborgaren 4 april 1874; Berättelse om det fjerde allm nord skolmötet i Sthlm den 10, 11 o 12 aug 1880... (1883); C G Bergman, Sthlms folkskolor (Sthlm... 1897, 1. 1897); R Ekstrand, Slöjdförems skola i Gbg (1899); C R A Fredberg, Det gamla Gbg, 3 (1922); H Fröding, Berättelser ur Gbgs hist under nyare tiden (1924); H Hedlund, SA Hedlund, 12 (192930); O E Olsson, Gbgs folkskolor 18581958 (1958); J Prawitz, Manilla dövstumskola 18121912 (1913); V Rendahl, Sthlms folkskolors centrala förvaltn (SSAÅ 1962); G Richardson, Kulturkamp o klasskamp. Ideologiska o sociala motsättmar i sv skol- o kulturpolitik under 1880-talet (1963); L G Sjöholm, Folkskoleseminariet för manliga elever i Gbg 18431956 (1957); H Spendrup, C J M en omstridd skolman (Hallands Nyheter 23 maj 1981); J Söderberg, Adolf Fredriks skola, D:r M o "Maria-kriget" i Sthlm (ÅSU, 38, 1933); A Sörensen, Det sv folkundervisn:väsendet 18601900 (Sv folkskolans hist, 3, 1942); S Tunberg, Sthlms högskolas hist före 1950 (1957); B Wallin, Att forma en skolform. Sv folkskolepolitik vid mitten av 1800-talet (Ideologi o socialpolitik i 1800-talets Sverige, 1978); O Wieselgren, Den M:ska brevsaml (NTBB 1928), s 241. Nekr:er över M i NDA o SvD 9 dec 1903 o Sv läraretidn 1903, nr 50.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Jonas Meijerberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9240, Svenskt biografiskt lexikon (art av Viking Rendahl), hämtad 2019-07-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9240
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Jonas Meijerberg, urn:sbl:9240, Svenskt biografiskt lexikon (art av Viking Rendahl), hämtad 2019-07-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se